Från språkundervisning till språkfostran - LP 2016

En presentation över ämnet: "Från språkundervisning till språkfostran - LP 2016"— Presentationens avskrift:

1 Från språkundervisning till språkfostran - LP 2016
SRO Hanaholmen den 28 juli 2014 Från språkundervisning till språkfostran - LP 2016 undervisningsråden Terhi Seinä Paula Mattila

2 Paula Mattila Terhi Seinä Anu Halvari Kristiina Ikonen
Anna-Kaisa Mustaparta Ingelisa Wikholm

3 Den allmänbildande utbildningen revideras: Läroplansarbetet 2012–2017
Grunder för lp för förskoleund., den grundl.utb. och påbyggnadsund. Lokal lp Grunder för lp för gymnasiet Lokal lp Utb. som förbereder för gymnasiet Lokal lp Grunder för grundl.utb för vuxna och grunder för gymnasieutb. för vuxna Lokala lp Grunder för grundl. konstundervisning Lokal lp

4 UNDERVISNING OCH LÄRANDE
SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS LÄROPLAN Lokala behov och riktlinjer Läromedel utbildning Lärar- Kvalitetskriterier Grunder för läroplanen Statsrådets förordning om mål och timfördelning Lag och förordning om grundläggande utbildning

5 Det centrala målet med revideringen
Att tillsammans skapa bättre förutsättningar för skolans fostrande arbete meningsfullt lärande för alla elever en hållbar framtid

6 Revideringens betydelse och förutsättningarna för att den lyckas
Skolans viktiga roll – eget ansvar för val och handlingar som formar framtiden Bra utgångspunkter för framtidsarbete Tydliga normer Fungerande grunder och läroplaner Kompetent, etiskt orienterad och engagerad personal Identifiering av interna utmaningar Det fostrande arbetets och verksamhetskulturens betydelse – välbefinnande är en förutsättning för lärande och utveckling Barnens/Elevernas roll Pedagogik: IKT, webbmiljöer – digital lärmiljö Nivå på lärande och kompetens

7 http://www.oph.fi/lp2016 Startsida med nyheter Mål Tidtabell
Arbetsgrupper Stöd för det lokala arbetet Utkast Blogg

8 VAD ANSÅG ELEVERNA? "Vi tycker att revideringen går i rätt riktning. Allt beskrivs tydligt och planen innehåller många viktiga saker." "Riktningen är rätt och läroplanen ändrar inte för mycket, men det som ändrar blir ändå annorlunda, bättre och mångsidigare." "Vi tycker att texten mera kunde betona viktigare frågor, som till exempel att alla barn är olika och har olika målsättningar." "Det viktigaste är att kunna ta hand om sig själv, kunna arbeta och påverka samt ta ansvar och delta." "Det är viktigt att ta hänsyn till elevernas åsikter". "Man kunde i mindre grad bestämma om elevernas arbetssätt utan att fråga eleverna, det står mycket om det."

9 1 Språkämnen, gemensam inledning, innehåller begreppet Språkfostran
Lärokurser för andra språket och litteratur Fi/sve för språkliga minoriteter enligt grundlagen 2 Lärokurser för modersmål och litteratur 4 Främmande språk, Finska mm och litt. engelska Svenska mm och litt. Andra europ. språk Samiska mm och litt. Utomeuropeiska språk Teckenspråk mm och litt. romani m. och litt. samiska Annat m latin 3 Det andra inhemska språket finska svenska f2 ja litt. fi /sve för samer Sve för teckenspråkiga sve2 ja litt. Fi för teckenspråkiga samiska 2 och litt.

10 Främmande språk, det andra inhemska språket och samiska som främmande språk Arbetsgruppen för främmande språk har som uppdrag att utarbeta ett utkast till den del av läroplanen som omfattar lärokurserna i främmande språk och det andra inhemska språket för årskurserna 3–9 samt ett förslag till stödmaterial i nämnda lärokurser. Innehållet indelas strukturellt i årskurserna 3–6 och 7–9. Gruppen ska i sitt arbete ta hänsyn till och sträva efter en integrerad språkfostran i samarbete med andra arbetsgrupper i språk. Arbetsgruppen ska också utarbeta ett förslag till hur mål, innehåll och pedagogiska modeller i språk och kommunikation kan ta sig uttryck i förskoleundervisningen

11 . Ordförande: opetusneuvos Anna-Kaisa Mustaparta Medlemmar: rehtori Jari Aarnio, Tampereen yliopiston normaalikoulu lehtori Anne Ainoa, Viikin normaalikoulu, Helsinki timlärare i huvudtjänst Sonja Biese, Gymnasiet Lärkan, Helsingfors stad opetusneuvos Anu Halvari, Opetushallitus opetusneuvos Kristiina Ikonen, Opetushallitus professori Heini-Marja Järvinen, Helsingin yliopisto projektisuunnittelija Annamari Kajasto, Helsingin opetusvirasto professori Ritva Kantelinen, Itä-Suomen yliopisto lehtori Sanna Karppanen, Lauttasaaren yhteiskoulu, Helsinki lehtori Irene Kilpi, Tampereen yliopisto, Kasvatustieteen yksikkö lehtori Terhi Lahdenpohja, Nummenkylän koulu, Hämeenlinna espanjan opettaja Carmen Lehtonen, Kartanonkosken koulu, Vantaa opetusneuvos Paula Mattila, Opetushallitus luokanopettaja Pia Näsman-Hao, Meilahden ala- ja yläaste, Helsinki professor Michaela Pörn, Åbo akademi, Vasa ohjaava opettaja Eija Ruohomäki, Oulun kaupungin sivistys- ja kulttuuripalvelut lehtori Olli-Pekka Salo, Jyväskylän normaalikoulu lehtori Tiina Salomaa, Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu opetusneuvos Terhi Seinä, Opetushallitus lehtori Virpi Seppälä-Pekkanen, Helsingin normaalilyseo opetusneuvos Ingelisa Wikholm, Opetushallitus

12 De centrala förändringarna i timfördelningen inom den grundläggande utbildningen
A1-språk 8+8 årsveckotimmar > 9+7 B1-språk 6 > 2+4 tidigareläggs från åk 6 lärarbrist Minister Kiurus svar på frågan om övergångsarrangemangen i maj:tre års övergångsperiod gymnasiets timfördelningsbeslut?

13 Riktlinjer för utveckling av skolans verksamhetskultur
En lärande organisation Ansvar för miljön och en hållbar framtid Lokala komplette-rande aspekter Kommunika-tion och mångsidiga arbetssätt Välbefinnande och en trygg vardag Delaktighet och demokrati Kulturell mångfald och språkmedveten-het Verksamhetskulturens betydelse för elevernas tillväxt och lärande betonas i läroplansutkastet. Riktlinjerna som styr utveckandet av verksamhetskulturen beskrivs med följande nyckelord: lärgemenskap, interaktion och mångsidiga arbetssätt, delaktighet och demokrati, välbefinnande och en trygg vardag, kulturell mångfald och språkmedvetenhet, ansvar för miljön och inriktning på en hållbar framtid. Dessutom behövs i man i verksamhetskulturen beakta lokala särdrag, som kan bidra till utveckling av verksamhetskulturen.

14 Mål och mångsidiga kompetenser
Vardags- kompetens Kulturell och kommunikativ kompetens Multi-litteracitet Digital kompetens Arbetslivs-kompetens och entrepenör- skap Delaktighet och hållbar utveckling Förmåga att tänka och lära sig Mål och mångsidiga kompetenser Att växa som mänska och samhällsmed-borgare Förutom mål för undervisningen i enskilda läroämnen har den grundläggande utbildningen också mål för den mångsidiga kompetens som ska genomsyra hela undervisningen. Kompetensen indelas i sju delområden. Att tänka och lära sig att lära sig; tänka ur olika synvinklar, våga uttrycka sina tankar, argumentera, dra slutsatser, nyfikenhet att lära sig mera (livslångt lärande) Kulturell kompetens; uppskatta sin livsmiljö, sin bakgrund, respektera andra kulturer och synsätt, utöver undervisningsspråket minst två språk, uttrycka sina känslor Ta hand om sin vardag, sin hälsa. Multilitteracitet (vidgad textkompetens)innefattar: Förmåga att tolka och producera olika slag av meddelanden. Läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsförmåga, bildkunskap, mediekunskap och digital kompetens. Eleverna ska få färdigheter att använda informations- och kommunikationsteknik som en del av undervisningen i alla ämnen. Eleverna ska få lära sig uthållighet, att planera sin tid och kännedom om studie- och yrkesval. Eleverna ska få möjlighet att delta i planering av det dagliga arbetet, att påverka beslut och att ta ansvar för sig själv och andra. Utvecklingen av kompetens förutsätter ämnesöverskridande samarbete och behandling av frågor som är viktiga för eleverna Beskrivningen av kompetens utgår från statsrådets förordning och från förändringarna i verksamhetsmiljön

15 Helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden
Samarbete mellan olika läroämnen och med utomstående samarbetsparter Mål för fostran och undervisning Verk-sam-hets-kul-tur Värden Syn på lärande Skolarbete Läroämne Läroämne LO Mångsidiga kompetenser För att skapa mera helhetsbetonad undervisning ska en del av undervisningen ske i form av lärområden (teman, ämneshelheter), Det betyder att man över läroämnesgränserna studerar olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter. Elevernas studier ska innehålla minst ett lärområde per läsår. Lärområdena planeras på skolan utgående från principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen och avspegla värdegrunden och synen på lärande. De ska utgå från målen för fostran och undervisning och främja utvecklingen av mångsidig kompetens. Lärområdenas namn, mål och innehåll besluts lokalt. De ska vara intressanta och betydande ur elevens synvinkel . Ska hjälpa till med att gestalta hur saker man lär sig inom olika läroämnen hänger ihop med varandra och med det riktiga livet. Öka möjligheten att förstå växelverkan och samband mellan olika fenomen.

16

17 Ajankohtaista: Peruskoulun vieraiden kielten arviointi 2014
(9.lk) englanti, ruotsi, saksa, ranska, venäjä European Label - Kielten laatuleima 2014 SPRÅKKIMPPA OPH:n Hyvät käytännöt –sivusto

18

19 ECML Centret för moderna språk Graz http://www. ecml
ECML Centret för moderna språk Graz Europeiska språkdagen materialbeställningar UBS

20

21 FORUM FÖR SPRÅKFOSTRAN KIELIKASVATUSFOORUMI 27-28.10.

22 Glädjen att lära sig föds ur förundran
Den vackraste och djupaste känslan vi kan uppleva är känslan av det gåtfulla. Ur den föds all sann konst och vetenskap. Den som är främmande för denna känsla är så gott som död. Albert Einstein

23 Tack! terhi.seina@oph.fi