Handlingsplan mot diskriminering och kränkande handlingar

En presentation över ämnet: "Handlingsplan mot diskriminering och kränkande handlingar"— Presentationens avskrift:

1 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande handlingar
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande handlingar Bräcke skola

2 Bräcke skolas vision I vår skola skall samvaron präglas av mänsklig värme och demokratins värderingar. Det är en arbetsplats dit vi gärna går och där vi bemöter varandra med förståelse och respekt. Vi lagarbetar i arbetslag och i arbetsenheter samt hjälps åt för att nå skolans mål. Vår skola är en plats där vi, både unga och vuxna, utvecklas efter våra egna förutsättningar. Alla barn och vuxna har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i skolan oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

3 Våra verksamhetsformer som omfattas av planen är
Grundskolan Förskoleklass Fritidshem Ansvariga för planen är rektor och trygghetsteamet.

4 Årshjulet Aug-sept: Utvärderingen av föregående års Likabehandlingsplan redogörs för vårdnadshavare och elever. Synpunkter och åsikter lämnas in till trygghetsteamet. Okt-nov: Kartläggning genomförs och sammanställs. Resultatet presenteras för personalen som ger förslag till åtgärder. Ny likabehandlingsplan upprättas och läggs ut på Bräcke Kommuns hemsida. Maj-juni: Utvärdering och uppföljning av förra årets plan. Upprättade åtgärder följs upp ev. nya åtgärder upprättas. All personal deltar. Främjande och förebyggande arbetet fortgår under hela året. Detta årshjul ingår även i skolans kalendarium.

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder ELEVER:
Alla elever från förskoleklassen, lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet samt fritidsverksamheten har svarat på en trivselenkät och några har även gjort riskpromenad. Rektor och specialpedagog samtalar gruppvis med eleverna i årskurs sju, åtta och nio under höstterminen om deras lärmiljö. Protokoll förs och lämnas till mentorer och trygghetsteamet för diskussioner och åtgärder. Vidtagna åtgärder dokumenteras och följs upp av rektor. Vi använder SKL:s enkät Öppna Jämförelser i åk. 5 och 8. Alla mentorer ställer vid utvecklingssamtalen frågor om trivsel, kamrater och riskmiljöer på skolan. Frågorna ska beröra elevernas såväl fysiska som psykiska miljö. Alla riskmiljöer dokumenteras och informationen förs vidare till trygghetsteam och rektor för åtgärder i det förebyggande arbetet. Skolhälsans enkät och hälsosamtal. Rektor samtalar med elevskyddsombuden, synpunkter från samtalen lämnas till trygghetsteamet. VÅRDNADSHAVARE Alla vårdnadshavare har getts möjlighet att svara på en enkät om sitt barns trivsel i skolan och om de har känner till/upptäckt några riskområden. På utvecklingssamtalen frågas alltid efter elevens trivsel och kamratskap. PERSONAL Personal har svarat på enkät samt om de har känner till/upptäckt några riskområden.

6 Resultat av kartläggningen 2012
Resultat av kartläggningen Enligt enkäterna från Förskoleklassen – åk 3 framkom detta resultat. Det är sammanlagt 83 elever som svarat på enkäten, av 88 elever. 77 elever trivs på skolan, 4 svarade nej. 77 elever som ansåg att de hade förtroende för en vuxen i skolan som de kan prata med, 4 svarade nej. 80 elever svarade att de har kompis i klassen, 3 svarade nej. 80 svarade att de hade någon att vara med på rasterna, 3 svarade nej. På frågan om det varit någon som kallat dig fula saker, svarade 48 ja och 35 elever som svarat nej. På frågan om någon slagit eller knuffat dig, svarade 48 elever ja, 35 svarade nej. På frågan om eleven själv har retat någon svarade 18 ja och 65 nej. På frågan om någon retat dig svarade 42 ja och 41 nej. På frågan om det finns någon i klassen eller på skolan som sällan får vara med svarade 41 ja och 42 nej. 27 elever svarade att det fanns någon på skolan som de är rädd för, 56 svarade nej.

7 Resultatet från enkäterna från åk4 - åk6
Resultatet från enkäterna från åk4 - åk6. Sammanlagt 88 elever svarade på enkäten, av 91. 81 elever trivs i skolan, 7 elever svarade att de inte trivs. 67 elever som ansåg att de hade förtroende för en vuxen i skolan som de kan prata med, 21 svarade nej. 82 elever svarade att de har kompis i klassen, 6 svarade nej. 84 svarade att de hade någon att vara med på rasterna, 4 svarade nej. På frågan om det varit någon som kallat dig fula saker, svarade 24 ja och 64 elever som svarat nej. På frågan om någon slagit eller knuffat dig, svarade 26 elever ja, 62 svarade nej. På frågan om någon hotat att slå dig svarade 9 ja, 79 nej På frågan om eleven själv har slagit någon svarade 6 ja och 82 nej. På frågan om du retat någon svarade 11 ja och 77 nej. På frågan om någon tagit saker av dig svarade 22 ja och 66 nej. På frågan om någon skickat sms eller e-post som gjort dig ledsen svarade 10 ja och 78 nej. På frågan om eleven själv skickat sms eller e-post som gjort någon ledsen svarade 5 ja och 83 nej. På frågan om det finns någon i klassen eller på skolan som du upplever är ensam på rasterna svarade 28 ja och 60 nej. På frågan om det finns någon i i klassen/på skolan som blir retad, knuffad eller slagen, svarade 21 ja och 67 nej. På frågan om det finns någon i klassen/på skolan som ofta retas knuffas eller slåss, svarade 24 ja och 64 nej.

8 Resultatet från enkäterna från åk7- åk9
Resultatet från enkäterna från åk7- åk9. Sammanlagt 85 elever svarade på enkäten, av 98 elever. 76 elever trivs i skolan, 9 elever svarade att de inte trivs. 72 elever som ansåg att de hade förtroende för en vuxen i skolan som de kan prata med, 13 svarade nej. 82 elever svarade att de har kompis i klassen, 3 svarade nej. 82 svarade att de hade någon att vara med på rasterna, 3 svarade nej. På frågan om det varit någon som kallat dig fula saker, svarade 40 ja och 45 elever som svarat nej. På frågan om någon slagit eller knuffat dig, svarade 21 elever ja, 64 svarade nej. På frågan om någon hotat att slå dig svarade 17 ja, 68 nej På frågan om eleven själv har slagit någon svarade 13 ja och 72 nej. På frågan om du retat någon svarade 19 ja och 66 nej. På frågan om någon tagit saker av dig svarade 23 ja och 62 nej. På frågan om någon skickat sms eller e-post som gjort dig ledsen svarade 4 ja och 81 nej. På frågan om eleven själv skickat sms eller e-post som gjort någon ledsen svarade 5 ja och 80 nej. På frågan om det finns någon i klassen eller på skolan som du upplever är ensam på rasterna svarade 42 ja och 43 nej. På frågan om det finns någon i i klassen/på skolan som blir retad, knuffad eller slagen, svarade 12 ja och 73 nej. På frågan om det finns någon i klassen/på skolan som ofta retas knuffas eller slåss, svarade 23 ja och 62 nej.

9 Fritidshemmets kartläggning
Enligt Fritidshemmets kartläggning (inga förskoleklasselever har deltagit i denna, då de gjort en egen, se ovan) visar resultatet av en rundvandring med barn, att ett område bakom gamla lågstadiet var ett ställe där man kunde känna sig otrygg, det är sällan någon vuxen där. Sammanfattning Av detta resultat kan man utläsa att det är 234 av 256 (91,4%) elever som trivs i skolan. Det visar ett positivt resultat för vår skola. Enkäten visar också ett positivt resultat på att det är relativt få elever som känner sig utsatt. Vilka åtgärder som sätts in för de elever som känner sig utsatta eller inte trivs, beslutar varje arbetslag tillsammans med trygghetsteamet och skolledningen. Ärendet lämnas till Elevvårdsteamet och åtgärdsprogram upprättas. Är det återkommande kränkningar används handlingsplanen enligt LIP.

10 Resultat av kartläggning 2012
Resultat av kartläggning Riskområden som framkommit enligt föräldrar och personal samt förlag till åtgärder. Trafik: Bilar kör för fort runt skolan. Kaoset varje morgon med bilar bussar, barn och föräldrar vid Gunder Hägg-hallen. Man kan ju lämna ovanför skolan. Området kring skolbussarna. Att bussarna åker även på ovansidan skolan. Körande fordon på skolans område under skoltid. Vid vägen där bussarna stannar. Trafiksituationen vid skolan är inte bra. Trånga utrymmen med mycket folk. Bussar/bilar utanför skolan. Högstadiet – utgång och busspåstigning vid starkt trafikerad väg. Inget övergångställe! De föräldrar som hämtar på föris glömmer/låter bli att stänga grinden ut mot parkeringen. Mopedåkning på rasterna, vilket de ej får göra. Busshållsplatsen längs Hantverksgatan. Stod där en fredag em kände mig orolig för alla barn. För många bussbarn är vägen till och från busshållplatsen vid hemmeten väldigt farlig promenad, smal väg, hårt trafikerad. Bussen vägrar att stanna på lämplig säker plats för barnen. Förslag till åtgärder för trafikområdet Ansvariga för att detta åtgärdas är huvudmannen, skolledning och personal. Två åtgärder har redan verkställts: fler vuxna bussvakter och hastighetsbegränsningsskyltar har satts upp (30). En överenskommelse med elev och förälder upprättas och skrivs under, inför varje läsår. Bryts överenskommelsen meddelas vårdnadshavare som berörs direkt. Förslag till ytterligare åtgärder. Mer information till föräldrar och elever, genomföra trafikundervisning, stänga av delar.

11 Resultat av kartläggning 2012
Resultat av kartläggning Riskområden som framkommit enligt föräldrar och personal samt förlag till åtgärder. Utemiljö: Sträckan mellan skolan och matan är svår att övervaka. Ansvariga: personal. Förslag till åtgärd. Alla vuxna ansvarar och kollar sina elever på den sträckan. Brandtrappan på södra sidan av FH. Ansvarig: skolledning och huvudman. Förslag till åtgärd: Behöver ses över och åtgärdas. Utsidan vårt hus- hål i väggen, hängande sladdar- ofärdigt. Ansvarig: Skolledning och huvudman. Förslag till åtgärd: Huvudman får se till att besiktning genomförs och åtgärdar brister. Det är för mycket nedskräpning under helgerna på skolgården. Redan åtgärdat, kommunens egen personal städar varje morgon. Hoppade från stenmuren vid lågstadiet, bör vara något sorts räcke där. Barnen står, leker ofta på murkanten vid trappan. Barn blir tvingade att hoppa där. Bra med staket. Ansvariga: Skolledningen och huvudman. Förslag till åtgärd: Staket eller räcke sätts upp, som inte går att klättra över. Fågelgungan. (Vet ej vad som är risken med den.) Det är en godkänd lekutrustning. Elever som spelar bandy utanför Entrén. Stor risk för bollträff. Bandyspel och snöbollskastning vid entrén. Vid snöbollskastning – regler bör ses över, någon blev bombarderad av nästan alla andra. Utsatthet. Ansvariga: personal. Förslag till åtgärd: Flytta spelplatsen för bandy och se till att regler följs var snökastningen får äga rum. Rastvakten får bevaka snöbollskastningen och ev. förstärka rastvaktandet.

12 Resultat av kartläggning 2012
Resultat av kartläggning Riskområden som framkommit enligt föräldrar och personal samt förlag till åtgärder. Garaget bakom skolan, vid tunneln. Barn leker på taket. Bakom gamla lågstadiet, svårt att hålla uppsikt. Rutchkanan, barn står i den när andra åker. Ansvariga: personal och skolledning. Förslag till åtgärd: Rastvaktsslingan bör ses över. Jag tycker att skolgården för högstadieeleverna är alldeles för nära ”byn”. (Vet ej vad risken är med detta.) Jag tycker att det borde tas tag i problem mera typ rökning utanför skolan etc. Mer uppmärksamhet från lärare. Ansvariga: Skolledning och personal. Förslag till åtgärd: rastvakten får se till att reglerna följs och ändra slingan som bevakas. Åtgärd som redan görs: Samtal till berörda vårdnadshavare, samt att undervisning kring SANT genomförs. Barn måste få leka in sina begränsningar och då får det lov att bli lite sårskorpor och tårar. (Vet ej risken med detta.)

13 Forts. Resultat av kartläggning 2012
Forts. Resultat av kartläggning Riskområden som framkommit enligt föräldrar och personal. Innemiljö: Områden som kan bli mörka t.ex. trappområdet ner till UG. Ansvarig: Skolledning och huvudman. Förslag till åtgärd: Lamporna i trapphus m.m. ställs så belysningen inte kan släckas under dagtid. Billy kontaktar FH i ärendet. Arbetsklimatet tycks vara för bullrigt och stökigt. Ansvarig: Skolledning, personal och huvudman. Förslag till åtgärd: Möbler och ljuddämpare bör ses över. Arbeta med klassrumsklimatet. Bräcke skola. Ansvarig: Skolledning. Vet ej vad som påtalas egentligen. Korv ala Forsell. Vet ej vad som menas med detta Åtgärd: Lärare kan underöska vilken risk det kan vara, samtal med elever. Har egentligen inte märkt någonting, men duscharna är undermåliga (finns det personal där efter idrotten, tänker mest på tjejernas duschrum). Ansvariga: Skolledning, huvudman och personal. Åtgärd: Elevrådet har pratat med politiker Katrin Blomkvist som har lovat att duschdraperier sätts upp. Att det förekommer bl.a. mobbing i högre klasser. Otrygghet på rasterna. Ansvariga: Skolledning, personal, trygghetsteam. Åtgärder: Se över rastvaktsschema och antal rastvakter.

14 Forts. Resultat av kartläggning 2012
Forts. Resultat av kartläggning Riskområden som framkommit enligt föräldrar och personal. Alla åtgärder ska genomföras före sept. 2013 Av 119 enkäter som lämnades in var det 106 som svarade att deras barn trivdes på skolan. Endast 9 st svarade helt nej.

15 Delaktighet Elevernas delaktighet I mentorsgrupperna samtalas med eleverna kring likabehandlingsplanen och de får ge idéer och förslag. Vårdnadshavare delaktighet På höstens föräldramötet presenteras likabehandlingsplanen och de får ge idéer och förslag till den. De som vill får ett ex. att ta med hem. Personalens delaktighet All personal är delaktig i arbetet med kartläggningen och ger förslag till åtgärder på riskområden som kommer fram i kartläggningen. Personalen utvärderar likabehandlingsplanen varje år och lämnar synpunkter till trygghetsteamet. Personalen har gett förslag till kartläggningsmetoder.

16 Förankring av planen Likabehandlingsplanen finns på Bräcke kommuns hemsida. Den presenteras på föräldramöten och för elever varje höst. Personalen informeras genom ”Allpersonalträffar”.

17 Utvärdering Förra årets likabehandlingsplan innehöll ingen kartläggning och ingen uppföljning på riskområden och därför kan inga åtgärder utvärderas. 2011 genomförde en dramapedagog och en pedagog på skolan utbildning i Lösningsinriktad Pedagogik mot Mobbing. Efter det bildade de tillsammans med kurator, ett trygghetsteam på skolan. Trygghetsteamet utbildade all personal i denna pedagogik om hur man skyndsamt agerar när mobbing kommer till kännedom. Detta arbetssätt har hittills visat mycket gott resultat. Årets plan ska utvärderas i aug-sept 2013, då ska åtgärderna följas upp. Nästa års likabehandlingsplan I sept/okt görs en ny kartläggning och resultatet av den presenteras till personalen i nov. Personal får ge förslag till åtgärder på de riskområden som kommit upp och en ny likabehandlingsplan upprättas. Trygghetsteamet tillsammans med rektor ansvarar.

18 Främjande och förebyggande insatser
Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Målet är …att alla barn och vuxna i skolan har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. … att alla arbetar aktivt för att främja likabehandling och jämställdhet. … att visa respekt för varandras värdighet och egenvärde

19 Förebyggande och främjande insatser
På skolan har vi elevråd för årskurs tre till sex och sju till nio. (all personal) Rektor träffar regelbundet elevråden 3-6 och 7-9 för att fånga upp elevsynpunkter för att höra om klimatet bland eleverna. (rektor) På skolan har vi trygghetsteam som stöttar personalen i deras arbete mot diskriminering och kränkande handlingar. (trygghetsteamet) Vi arbetar aktivt med att skapa ett gruppklimat som präglas av tillit och trygghet genom att all personal använder och följer våra ordningsregler. (all personal) Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet på skolan. (all personal) Ett påbörjat arbete med normkritiskt tänkande ska implementeras hos all personal. Det förhållningssättet ska integreras i undervisningen och återspeglas i verksamheten. (rektor och trygghetsteamet) Rastvakter på alla raster (all personal) Gemensamma regler.

20 Förebyggande och främjande insatser
Vi lär oss demokrati, mänskliga rättigheter, samarbete, social kompetens, jämställdhet genom … samarbetsövningar och grupparbeten, t.ex hemlig kompis. (all personal) … gruppdiskussioner.(all personal) … reflektion och loggskrivande. (all personal) … drama och rollspel. (all personal) … konflikthantering och kunskap om att bemöta olika härskartekniker. (all personal med stöd av dramapedagogen) … ART, individuellt och i grupp. (dramapedagogen, all personal) … olika samtalsgrupper, ex. tjej- resp. killgrupper. (all personal) Huvudansvarig att allt genomförs är rektor (inom parentes beskrivs vem/vilka som ansvarar)

21 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande handling.

22 Att ingen utsätts för kränkande handling eller hot.
Mål Att alla känner sig lika mycket värda oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och ålder. Att ingen utsätts för kränkande handling eller hot. Att alla visar varandra ömsesidig respekt och arbetar för jämställdhet.

23 Handlingsplan. Skolan har en skyldighet att agera så skyndsamt som möjligt när någon ur personalen får kännedom om en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. När det inträffar kränkningar skrivs kränkningsrapporter. När en elev kränkt någon annan elev vid tre tillfällen (kan vara olika elever som kränkts) kallas eleven tillsammans med vårdnadshavare till samtal med rektor. När någon elev blivit kränkt vid upprepade tillfällen upprättas ett åtgärdsprogram och ärendet lämnas även till elevvårdsteamet och handlingsplanen enligt LIP-modellen sätts skyndsamt igång. Det ska tydligt framgå vem som ansvarar för uppföljningen och för dokumentationen. E- mobbing: En elev som utsätts för e-mobbing har möjlighet att vidarebefordra sina , sms och mms till en speciell e-post och smsadress. Där sedan kuratorn med behörighet läser och åtgärdar dessa. Handlingsplanen följs även här.

24 Handlingsplan enligt Lösningsinriktat arbetssätt (LIP). Åtgärder
Åtgärdsprogram upprättas. Förbered samtal genom att ordna rum och tid där ni kan samtala ostört. Följ LIP:s samtals- och dokumentationsmallar. Intervjua den utsatta eleven för att få namn på dem som har utsatt eleven, vilka elever som brukar finnas i närheten och vilka som är elevens vänner. Sätt samman en supportgrupp, 5-8 elever. Nytt möte med den utsatte så länge det behövs. Nytt möte med supportgruppen tills arbetet nått målet.

25 Ågärder om arbetet inte leder till önskat resultat.
Kontakt med skolledning och vidare skolchef Samtal med elevvårdsteamet/trygghetsteamet Kontakt med socialtjänst. Återkommande samtal med föräldrar/elever/skola

26 Bild och text av Trygghetsteamet Bräcke skola

27 Bilaga1 Begrepp: Kränkningsrapport: När en elev kränker en annan elev vid ett tillfälle skrivs en rapport om det inträffade. När en elev kränkt någon (olika peroner) vid tre tillfällen, får familjen en kallelse för samtal till rektor. Öppna jämförelser: En enkät som genomförs på samtliga skolor i riket. SKL som ansvarar för den. Regelverk: Skollag: (2010:800) Diskrimineringslag (2008:567) Förordning (2006:1083) Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) Barnkonventionen

28 Bilaga 2 Kränkningsrapport
Rapport – kränkande behandling. När inträffade tillbudet? ……dagen ……/…… klockan…………. Var inträffade tillbudet? ……………………………………………………………………………………. Vem/vilka var utsatt? Vilka var inblandade? Händelseförloppet var följande Vilka åtgärder vidtogs? ………………………………………………………………………………….... …………………………………………………………………………………… Bräcke den ……./…… 20… Upprättad av ……………………………………………………… Målsman kontaktad Ja Datum……………… Nej

29