Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2014-11-20 108 miljoner kycklingar äts i Sverige varje år 79 miljoner ( 73 %) är uppfödda och slaktade i Sverige. Det är tio gånger så många som 1960.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2014-11-20 108 miljoner kycklingar äts i Sverige varje år 79 miljoner ( 73 %) är uppfödda och slaktade i Sverige. Det är tio gånger så många som 1960."— Presentationens avskrift:

1

2 miljoner kycklingar äts i Sverige varje år 79 miljoner ( 73 %) är uppfödda och slaktade i Sverige. Det är tio gånger så många som Kycklingkött är billigt, då intensiv avel, effektivt foder och ljusprogram gör att de växer fort på lite foder. Det är kycklingarna som betalar ”prisskillnaden”.

3 Kycklingarnas ursprung: den röda djungelhönan Lever i sydostasiens djungel Små grupper på runt 15 djur Dagtid söker de föda på marken: frön, insekter, maskar, rötter, gräs och blad. Sover uppflugna på grenar

4 Värphönskyckling vs broilerkyckling Samma djungelhöns har avlats i två olika linjer, en som används av äggindustrin och en som blir till kött. Hos köttraserna är det bara snabb tillväxt som gäller. Vuxna

5 Enorma anläggningar Per-Anders Svärd · Djurens rätt · djur på ett och samma golv. I genomsnitt kycklingar per gård. Sju omgångar per år. När en omgång har skickats till slakt köps nya dagsgamla kycklingar in.

6 I Sverige får man inte ha mer än 13 kycklingar per kvadratmeter. Men uppfödare som är med i näringens djuromsorgsprogram får ha 24 kycklingar per kvadratmeter. 99 % av alla kycklinguppfödare är med i detta program Hur trångt är det i kycklingstallet? Vid 14 djur per kvadratmeter blir kycklingarna störda av andra som går på dem då de försöker vila. Vid 28 djur per kvadratmeter kan de inte alls vila normalt.

7 Andra problem med trängseln Omöjligt att ta hänsyn till individuella behov Överhettning Svårt att röra sig Svårt att komma åt mat och vatten

8 En bajamaja är ca 1x1 m. 24 kycklingar här inne, kan det vara god djuromsorg? Hur stor är en kvadratmeter?

9 Snabb tillväxt och kort liv I kycklingindustrin får en kyckling leva i 36 dagar, det vill säga lite drygt fem veckor. De har då nått en vikt på runt 2 kilo. De har ätit knappt 3 kilo foder. Den snabba tillväxten orsakar flera problem: Hjärtat orkar inte med – kan dö av hjärtsvikt. En del måste avlivas i förtid då att deras ben inte orkar bära dem längre. Många har ont i benen och svårt att gå Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 9

10 Benproblem Runt 15 % av kycklingarna i Sverige har försämrad rörelseförmåga. Det motsvarar 10 miljoner kycklingar om året. Skelett och leder hänger inte med när muskelmassan växer

11 ”[Benproblem hos slaktkycklingar utgör] i både förekomst och svårighetsgrad det enskilt allvarligaste systematiska exemplet på människans grymhet mot andra kännande djur.” John Webster, brittisk djurskyddsprofessor Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 11

12 Frätskador under fötterna Golven städas inte under hela kycklingarnas liv Kycklingarna äter mycket – snabb ämnesomsättning ger mycket avföring Kontakt med den ammoniakhaltiga ströbädden leder till brännskador på fötter, ben och bröst Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 12

13 Luftvägsproblem Avföringen i ströbädden leder också till att frätande ammoniakgas avges. Gasen kan leda till skador på slemhinnor i ögon, hals och luftstrupe. Människor som arbetar i kycklingstall måste ibland bära andningsskydd Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 13

14 Ljusprogram Sedan 2010 kräver EU-regler minst 6 timmars mörker per dygn, varav 4 timmar sammanhängande. Gäller ej första veckan eller de sista tre dagarna innan slakt, vilket motsvarar 27 % av kycklingens liv. Väldigt låg ljusstyrka: Stearinljus:1 lux Vardagsrum: 50 lux Kontor: 400 lux Dagsljus: lux Direkt sol: lux Kycklingstall: < 20 lux

15 Svältande föräldrar Får avelsdjuren äta så mycket de vill, växer de för fort och blir för tunga, och då blir dödligheten mycket hög. Därför begränsas deras fodertillgång, och de går i stort sett konstant hungriga. Beteendestörningar hos 80 % av djuren: stereotypt vandrande runt utfodringsplatserna stereotypt pickande mot oätliga föremål

16 Kycklingarna och deras mamma Bindningen till mamman, eller präglingen som den också kallas, börjar redan när kycklingen ligger inne i ägget – kycklingen kan nämligen höra redan innan ägget kläckts Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 16

17 De sista dagarna före kläckningen svarar kycklingen inifrån ägget. Hönan och kullen har kontaktläten och varningspip, kycklingen har också ett särskilt övergivenhetspip som används vid hunger, frusenhet och rädsla. Hönan är kycklingarnas skydd och trygghet. Efter 8-10 veckor är de mer självständiga, men hönan har fortfarande koll på dem Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 17 Kycklingarnas naturliga uppväxt

18 Föräldralösa i kycklingindustrin Kycklingarna kläcks i maskiner. Piper sitt över- givenhetspip, men ingen höna kommer. Ingen möjlighet att bilda flock och ingenstans att söka skydd Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 18

19 Transporter Första transporten sker vid någon dags ålder, från kläckeriet till kycklingfarmen. Andra transporten går till slakteriet. Lastas med maskin (”sopas” upp) eller för hand. Båda metoderna orsakar skador.

20 Transporter Vid ankomsten till slakteriet kan bilen stå i flera timmar och vänta kycklingar dör varje år under transporter Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 20

21 Kycklingslakt i Sverige Fem slakterier slaktar 98% av kycklingarna. Över kycklingar slaktas varje dag: mer än två kycklingar i sekunden. Mekaniserad slakt med löpande-band-princip. Två olika bedövningsmetoder: el och gas. VARNING FÖR OTÄCKA BILDER Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 21

22 Elektrisk bedövning Kycklingarna hängs upp i fötterna vid fullt medvetande Huvudet doppas i ett strömförande vattenbad Halsen skärs av i en maskin

23 Gasbedövning Kycklingarna åker på ett löpande band genom en gasfylld tunnel. När de är medvetslösa hängs de upp och halsen skärs av.

24 Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 24 Det finns flera fall då kycklingar kommit levande förbi både bedövning och avblodning. Detta har inträffat både på slakterier som använder gas- och elbedövning.

25 Kalkonerna Det mesta är likadant som för kycklingarna. Kan inte längre para sig naturligt då tupparna är för tunga. Ännu större problem med fotskador. Lagligt att ha tänt dygnet om. Är vid medvetande då de hängs upp i benen vid slakt

26 § Vad säger djurskyddslagen? Djurskyddslagen: 2 § Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. 4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Djurskyddsförordningen: 29 § Avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren är förbjuden

27 Vad anser Djurens Rätt? Djur ska kunna leva på ett sätt som ger dem utlopp för sina naturliga beteenden och i enlighet med sina specifika behov. Individen ska sättas i centrum. Djur ska inte utnyttjas av människor på ett sådant sätt och för sådana syften som inte är förenliga med deras egna intressen som individer Per-Anders Svärd · Djurens rätt · 27

28 Djurens Rätts politiska krav Att det blir förbjudet att föda upp djur som gjorts sjuka genom aveln, även om själva aveln genomförs i ett annat land. Att djurs rätt till naturligt beteende genomförs i praktiken: - naturliga flockar - naturlig dygnsrytm - utevistelse

29 Djurens Rätts krav till branschen Nolltolerans mot transportdödlighet Rätt till utevistelse Inga snabbväxande raser

30


Ladda ner ppt "2014-11-20 108 miljoner kycklingar äts i Sverige varje år 79 miljoner ( 73 %) är uppfödda och slaktade i Sverige. Det är tio gånger så många som 1960."

Liknande presentationer


Google-annonser