Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VUXENUTBILDNING I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Våren 2008.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VUXENUTBILDNING I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Våren 2008."— Presentationens avskrift:

1 VUXENUTBILDNING I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Våren 2008

2 Inför den avslutande kursen för grundstudier VAD ÄR VUXENPEDAGOGIK?

3 Första föreläsningen

4 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxna lär sig och utvecklas Medvetet/målinriktad – omedvetet/spontant På egen hand, individuellt tillsammans med andra i organisationer av olika slag Under hela sitt livsförlopp..och allt detta påverkar samhället samt organiseras/styrs inom samhället

5 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Pilkarna utanför Sandö

6 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Pilkarna utanför Sandö Vem är de? Varför pilkar de? Vad gör de då de inte pilkar? Vilka inlärningsprocesser ingår i pilkandet? Deltar de i vuxenutbildning? Om ej – varför inte? Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?

7 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Thailandsturisterna

8 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Thailandsturisterna Vem är de? Varför reser de till Thailand? Vad gör de då de inte reser? Vilka inlärningsprocesser ingår i resandet? Deltar de i vuxenutbildning? Om ej – varför inte? Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?

9 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Fotbollspelarna

10 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Fotbollsspelarna Vem är de? Varför spelar/tränar de fotboll? Vad gör de då de inte spelar/tränar? Vilka inlärningsprocesser ingår i spelandet? Deltar de i vuxenutbildning? Om ej – varför inte? Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?

11 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Deltagarna i läsecirklar

12 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vem är de? Varför läser böcker/deltar i läsecirklar? Vad gör de då de inte gör detta? Vilka inlärningsprocesser ingår i läsandet/deltagande? Deltar de i vuxenutbildning? Om ej – varför inte? Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför? Deltagarna i läsecirklar

13 Samhällsnivå Organisationsnivå Individnivå LIVSLÅNGT LÄRANDE Vuxenutbildning Fritt bildningsarbete Livslångt Lärande som praxis Vardags- lärande Vuxenundervisning och - inlärning Fritt bildningsarbete Vuxenpedagogik VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING som policy

14 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING LIVSLÅNGT LÄRANDE Ersätter och erövrar vuxenpedagogiken som vetenskapsområde – betonar dess tvär- eller flervetenskaplighet, dess karaktär som samhällsvetenskap med studieobjektet den vuxnes lärande och verksamhet i olika sammanhang Normativ alla måste lära sig genom hela livet! Deskriptiv hur lär sig människor i olika sammanhang? Vuxenpedagogikens kritisk-normativa utgångspunkt (repair-activity) hotad Då det livslånga lärandet utvidgar medvetenheten för lärande i olika sam- manhang (vardagslärande) blir behovet av koordinerande helhetsstra- tegier större Europeisk (vuxen)utbildningspolicy Active citizenship, social inclusion, personal fulfilment, employability/adaptability

15 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING LIVSLÅNGT LÄRANDE I ett efterindustriellt samhälle ersätts den återkommande utbildningen med livslångt lärande som är till sin karaktär/kvalitet någonting helt nytt? Kunskap och information måste utvidgas/ersättas av kunnande, som antas på ett djupare och flexiblare sätt täcka människans förmågor och kvaliteter (kärnkunnande – toppkunnande) Social kompetens – ett likadant, (för) flexibelt samlingsbegrepp = social flexibilitet, elastiska människor Livslångt lärande aktiverar förutom de olika kontexterna för inlärning de immateriella kapitalformerna; human kapital; socialt kapital, identitetskapital samt det som vi inte kan artikulera, dvs. Tyst kunskap Tyst kunskap Tyst kunskap Explicit Verbaliserbar kunskap Fokuserad kunskap

16 HUMAN CULTURAL SOCIAL IDENTITY CAPUT = HEAD

17 HUMAN CULTURAL SOCIAL IDENTITY CAPUT = HEAD ”RELATIONSHIPS MATTERS” ”The theory of social capital is, at heart, most straightward, Its central thesis can be summed up in two words:” Field, J Social capital

18 … i Svenskfinland

19 BARBECUING ALONE..men övrigt i vårt samhälle

20 HUMAN CAPITAL SOCIAL CAPITAL IDENTITY CAPITAL Skills Knowledge Qualifications Networks Associations Family, friends Self- concept Health Folk as a social category Folk as a cultural category Folk as a political category?

21 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING PISA?

22 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING PISA FOR ADULTS VAD ÄR DET MAN ÄMNAR TA FASTA PÅ OCH MÄTA? DVS - VAD ÄR HUMANKAPITAL?

23 Andra föreläsningen

24 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING VUXENPEDAGOGIK?

25 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Hur vuxna lär sig och hur man lär vuxna? Inlärningspsykologiskt och didaktiskt perspektiv Vuxenlärarrollen från föreläsare Mentor Inom ramen för vuxenutbildning (formell) Varför vuxna lär sig (inte lär sig) Motiv och Mål Hur går lärandet till? Livslångt,-brett och -djupt lärande De vuxnas aktivitet, verksamhet och därmed lärande i diverse sammanhang. Lärande som tolkning av och menings- skapande kring/förståelse sina aktiviteter i olika sammanhang Livserfarenhet, -situation påverkar tolkningarna och förståelsen (kan uppfattas som kritik och ifrågasättande) Vuxna lär sig och utvecklas som människor/individer/ arbetstagare/medborgare i mötet med andra vuxna/människor VUXENPEDAGOGIK

26 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Inlärnings- och utvecklingsprocesserna har att göra med Kunskaper och färdigheter Emotioner, motivation och intresse Det (sociala) sammanhanget Illeris, K Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx

27 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Olika sammanhang för livslångt lärande tillfällig-spontan inlärning 1.Formellt MEDBORGARE 2. Nonformellt ARBETSTAGARE 3.Informellt INDIVID Inom utbildningsystemet FÖR SAMHÄLLET Inom arbetslivets organisationer, intressegrupper av olika slag FÖR PRODUKTIONEN Individuellt, i grupper som uppstår spontant FÖR KULTUREN fortlöpande i vardagen Källa: Tuomisto

28 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING 1.Formellt MEDBORGARE 2. Nonformellt ARBETSTAGARE 3.Informellt INDIVID 3.

29 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING (Vuxen)utbildningssystem samhällsstrukturerna vardagssfären S a m h ä l l e t Vuxenhet inlärning m ö t e t UndervisningInlärning Vuxenutbildningsorganisation Företag X erfarenheter historia - nutid - framtid

30 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING INDUSTRISAMHÄLLE Det som vuxna som arbetstagare fysiskt presterade Effektivitet, produktivitet i arbetsprocesserna Fritid för vila och rekreation (uthållighet, noggrannhet) Fritid - arbetstid KUNSKAPSSAMHÄLLE Kreativitet, innovativitet, nyskapande - det kognitiva Behov av att dra nytta av de mänskliga egenskaperna/förmågorna Lärande, social samspel, kunnande, erfarenhetsbaserad tyst kunskap Skillnaden mellan fritid och arbetstid försvinner Formellt vuxenlärande inom vuxenutbildning Utbildning - kurser Informellt vuxenlärande Workplace, work-based learning Handledning, mentorskap

31 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Från till Eller ORGANISERING AV ARBETE ORGANISERING AV VUXENLÄRANDE Vilket kunnande behövs?

32 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Aktiv medborgare = aktiv deltagare i vuxenutbildning (Forskning om) deltagande i vuxenutbildning Kritiska synpunkter Är deltagandet alltid entydigt bra och gott? Vuxenutbildaren som missionär/räddare i nöden som hjälper de stackars vuxne att anpassa sig Är endast lärandet i formella sammanhang legitimt? Urval av innehåll och metoder ej enbart teknisk och neutral process Varför hanterar man vuxna enbart som individer?.. frånkopplade sina sociala referensramar Är icke-deltagande endast beroende av olika hinder och motivationsbrist? Eller kanske ett medvetet val!

33 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING PISA FOR ADULTS Human kapital är lika med Kognitivt kunnande Arbetsplatskunnande Användning av IKT Medialäsfärdighet Skapa ny kunskap och kommunicera den i växelverkan med andra

34 Tredje föreläsningen

35 Vuxenutbildning i Norden och i Finland Enligt Nordic Adult Education Det genomsnittliga deltagandet (andel av vuxna) klart högre än i övriga Skillnaden mellan Norden och den övriga världen mindre då det gäller arbetsrelaterad vuxenutbildning -> Nordisk Inga könsskillnader i Norden beträffande arbetsrelaterad vuxen- Skillnaderna i deltagandet i hela vuxenutbildningen mellan ålders- grupperna/generationerna dock stora (särskilt Skillnaderna i deltagandet i hela vuxenutbildningen mellan vuxna med olika utbildningsbakgrund (endast folk/grundskola - utbildning på andra stadiet/ högre utbildning) stora (särskilt Finland)

36 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Den första moderniteten: Antingen-Eller Den andra moderniteten: Både-Och Ulrich Beck (2000): Brave new world of work Universitetsstuderande – arbetstagare Universitetsstuderande – förälder Vuxen arbetstagare – livslång studerande Arbetstagare – arbetslös Företagare – arbetstagare PILKAREN? Vuxenpedagogik och vuxenutbildning i vår tid

37 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING vuxenhet Vuxenutbildning som återkommande utbildning Vuxenhet? Livslångt lärande i ett kunskapssamhälle Vuxenhet?

38 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING SOCIAL LIFELONGACTIVE CAPITAL CITIZENSHIP LEARNING Popular and community education Adult and continuing education Från fritt bildningsarbete till livslångt lärande eller fritt bildningsarbete och livslångt lärande

39 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING KUNSKAPEMOTION SOCIAL LEDNINGINTELLIGENS KAPITAL KOMPETENS Vuxen pedagogik Ekonomi Organisations- teori Företags- ledning Kunskapsekonomi i kunskapssamhället Academill – Kunskapskvarnen !! Lärande organisation

40 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxenutbildning – för vem och för vad? I samhällets tjänst: duktiga, skickliga och aktiva medborgare som bidrar till samhällsutvecklingen och –anpassningen I arbetslivets och organisationernas: duktiga, skickliga och innovativa arbetstagare som bidrar till organisationers över- levnad och framgång I de vuxnas tjänst: Verksamhet som bidrar till att de vuxna kan orientera sig i sin tid och sitt samhälle samt klarar sig på arbetsmarknaden

41 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Sivistyksellinen aikuiskasvatus Jälkimoderneissa käytännöissä tarvittavat taidot ja toiminta. Taito oppia tuntemaan itsensä, pitämään huolta itsestään että huolehti- maan toisista ihmisistä ja ympäristöstään. Taitoa huolehtia itseään koskevista asioista, muodostaa kriittisesti oma käsityksensä yhteisistä asioista ja tarpeen tullen ottaa niihin julkisesti kantaa. Sivistyksellisen aikuiskasvatuksen tehtävänä on tukea yksilöitä ja ryhmiä sivistyksellisen elämäntaidon saavuttamisessa, ylläpitämi- sessä ja uudentamisessa? Osallistua arkielämän moninaisiin toimin- toihin niistä oppien ja niitä rikastuttaen. Sivistyksellisen aikuiskasvatuksen lähtökohta voisi olla ihmiselämän arvon kunnioittaminen sellaisenaan. Sivistyksellisyydellä persoonallinen, sosiaalinen, globaali ja ekologinen ulottuvuus

42 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING aktivitet politik det sociala Identitetskapital Social aktion Social medvetenhetYrke och arbetsliv kapital utbildning medborgarskap jaget terapi ínstitution Livsstil Human kapital Vuxenlärandets tre funktioner

43 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxna lär sig och utvecklas Medvetet/målinriktad – omedvetet/spontant På egen hand, individuellt Under hela sitt livsförlopp..och allt detta påverkar samhället samt organiseras/styrs inom samhället Fritt bildningsarbete folkbildning

44 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vapaa sivistystyö – Folkbildning – Folkeoplysning Vapaus frihet Kansa folk Sivistys valistus bildning - upplysning Att bli människa och medborgare Bli någon eller något ? Become someone or something?

45 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Att bli människa och medborgare? Bli någon eller något ? Lag om fritt bildningsarbete (Nr 632/1998) 1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från prin- cipen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländ- ka samhället Frihet från eller frihet till?

46 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Arbetsformer Inneh å ll Undervisning och inlärningsmetoder allmänt bildande studiecirkel, internatallmänbildning dialoglevande ord Organisation(sformer) Folkbildningsorganisationer och förbund Folkhögskolor, studieförbund (medlemsförbund/-föreningar), arbetar-och medborgarinstitut Id é, ideologi, uppgift Mål, utgångspunkter, processer, utfall Dynamik, mångfald, koppling till livs-och erfarenhetsvärlden, aktivitet, jämlikhet, frihet, frivillighet, eget initiativ En bildad och ansvarsfull medlem i samhället och olika samfund Undervisning och inlärningsmetoder allmänt bildande studiecirkel, internatallmänbildning dialoglevande ord Organisation(sformer) Folkbildningsorganisationer och förbund Folkhögskolor, studieförbund (medlemsförbund/-föreningar), arbetar-och medborgarinstitut Id é, ideologi, uppgift Mål, utgångspunkter, processer, utfall Dynamik, mångfald, koppling till livs-och erfarenhetsvärlden, aktivitet, jämlikhet, frihet, frivillighet, eget initiativ En bildad och ansvarsfull medlem i samhället och olika samfund Vad är folkbildning?

47 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Hur definierar man FBA inom FBA? Medborgarinstituten A.Hänvisning till lagen om FBA B.Allmänbildande kommunal (vuxen)läroanstalt C.En lokal aktör som svarar mot lokala behov D.Ett medel för att inhämta kunskaper och utveckla färdigheter E.Fria och frivilliga aktiviteter på fritiden Folkhögskolorna A.I linje med lagen om FBA B.Pedagogisk och innehållslig frihet – inga examen C.Kristen syn på världen och människan D.Människans holistiska tillväxt Studiecentralerna A.Hänvisning till lagen om FBA B.Medborgerlig fostran C.De utbildningsbehov som den egna målgruppen har

48 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vad gör man på arbetar- och medborgarinstituten? ~ Väver mattor som ges som julklappar till bekanta ~ Bygger båtar under största möjliga tystnad ~ Sjunger i en självtillräcklig kör ~ Surfar på internet ~ Lär sig att placera möblerna på rätt ställen därhemma ~ Repeterar grunderna i engelska för tionde gången ~ Jumppar ~ Leviterar ~ Skolar och drillar hundar ~ Lär sig att koka hembrännt

49 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING De grundläggande värdedimensionerna i vuxenutbildning INDIVIDEN Studier som ett medel SAMHÄLLET Självstyrd Utifrån styrd Frivilligt deltagande Påbjudet deltagande Studier med egenvärde Som en livsform Fritt bildningsarbete Yrkesutbildning

50 Folk enlightenment Community education Liberal education Popular education Sense of community and belonging Individual growth and development A strive for social change Citizens in civil societies Nordic tradition of adult education Nordic tradition of adult education VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Den Nordiska folkbildningstraditionen

51 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxna lär sig och utvecklas Medvetet/målinriktad – omedvetet/spontant På egen hand, individuellt Under hela sitt livsförlopp..och allt detta påverkar samhället samt organiseras/styrs inom samhället Vardagslärande i lokalsamhällen Community adult education

52 Definitioner på utbildning i lokalsamhällen Syftet med utbildning i lokalsamhällen är att med hjälp av pedagogiska och utbildningsmässiga åtgärder främja människors (som lever inom ett avgränsbart geografiskt område) vilja och kapacitet att förbättra sin livskvalitet Community education can be defined as all educational activities that support organisations, groups and individuals in their functioning in the community. Lokalsamhälle: Människor som bor på ett i någon mening avgränsbart område och som på grund av detta har regelbundna kontakter med varandra. Den regelbundna växelverkan leder till att människor med tiden utvecklar en känsla av samhörighet, vilken man även ger uttryck för genom olika typer av symboler. VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

53 från gemeinschaft till en lättsam nysamhöriget.. VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

54 DET FRIA BILDNINGSARBETET I ETT ORGANISATIONSPERSPEKTIV Det fria bildningsarbete och folkbildarna måste ut ur sina institut och söka sig till de människor, de utslagna som inte aktiverar sig själva Hur aktivera en man i medelåldern, som varit länge arbetslös, vars sociala umgänge mycket begränsat, som bor ensam i sin lilla stuga, som inte läser dagstidningar och som tar sig en hutt då och då? Uppsökande verksamhet (hakeva toiminta, outreach work) Alla har något intresse och känner någon – man aktiverade en av byns frontfigurer, med högt socialt kapital – hoppade in i bilen och började köra runt till de ensamma männen – man samlades kring intresse för fiske – först gick man och fiska tillsammans, därefter ordnades olika diskussions- och utbildnings- tillfällen kring fiske samt kurser i tillverkning av beten – senare startade man ett litet företag för tillverkning av fiskkonserver – några sökte sig till yrkesstudier vid den lokala yrkesläroanstalten

55 Utgångspunkt, plattform och metod: Människors vardagliga problem, behov och intressen Verksamheten och den inlärning som följer av olika aktiviteter har sin utgångspunkt i de resurser som redan existerar i lokalsamhället (att identifiera, utveckla och förädla dessa resurser) Syftet och målet är att förbättra och utveckla livskvaliteten och påver- kansmöjligheterna genom att fokusera och sträva efter att påverka de existerande sociala, kulturella och ekonomiska realiteterna Alltid i någon mening politiskt och värdeladdat !! Utbildning i lokalsamhällen VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

56 Aktivitet och processer Mål och resultat Kopplingen till det existerande utbildningssystemet StarkSvag Exempel på utbildning i lokalsamhällen Community work/ development Community TV/Radio Community Theatre Outreach Work Community school Outreach work Menevä < herättävä < hakeva toiminta VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

57 Olika former av utbildning i lokalsamhällen Liberal models of community adult education Liberating models of community adult education a) Adult education of b) Adult education for c) Adult education in Brookfield, S the community VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

58 Vuxna lär sig och utvecklas Medvetet/målinriktad – omedvetet/spontant På egen hand, individuellt Under hela sitt livsförlopp..och allt detta påverkar samhället samt organiseras/styrs inom samhället VUXENLÄRAREN

59 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Undervisning av vuxna är alltid en etisk handling, i vilken de i sam- hället gällande ideologierna, behoven och målen återspeglar sig. Sam- hället har ett övergripande ansvar för vuxenutbildningen (-undervis- ningen) och dess utformning. Den etiska aspekten utvidgas att gälla utbildningspolitik. Förhållandet mellan vuxenlärare och -studerande; prestation eller växelverkan? Undervisning-inlärning är samtidigt ett uttryck för och en förutsättning för den enskilda människans liv. m ö t e t SL

60 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING I företag/organisationer pratar ledarna idag om sina medarbetare som familj eller team. Vad följer av detta med tanke på personalutbildningen? Hur utbildar och undervisar man sina familje- eller teammedlemmar? Vad innebär uttrycket ”kunskap är makt”i det kunskapssamhälle som vi lever i? Vad är makt och i förhållande till vad? Hur kommer makt till uttryck? Vad följer av maktutövande? Till exempel i samband med universitetsstudier? Blir eller är makt ett värde i sig? m ö t e t MA L

61 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxenlärarens nya roller eller splittrade yrkesroll Estradören förmedlar kunskap genom föreläsningar och utvärderar detta genom övningar och prov (20-40%) Tutorn skapar förutsättningar för lärande genom stöd, diskussioner och feedback (15-30%) Tränaren övar sina studeranden att ständigt förbättra sin prestation (15- 30%) Mästaren agerar som en kunnig modell i inlärning av praktiska färdigheter (0-5%) Producenten skapar en stimulerande fysisk omgivning och allmänna förutsättningar för självstyrda inlärningsprocesser (5-10%) Virtualläraren fungerar antingen som en stödperson i ett virtuellt sammanhang eller producerar studiemateriel som de studerande kan arbeta med på egen hand (0-15%)

62 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxenlärarens nya roller eller splittrade yrkesroll Lärarna förhåller sig till och reagerar på de nya uppgifterna och rollerna på två olika sätt; a) de betraktar att yrkesrollen har utvidgats och att de nya rollerna ingår i lärarens arbete b) motsättningarna mellan de olika rollerna löses genom att en del av uppgifterna och rollerna uppfattas som externa i förhållandet till lärarens yrkesroll

63 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Den kanadensiske vuxenpedagogens Roby Kidds tio budord för vuxenläraren 1.Försök aldrig skapa och forma en annan människa till en kopia av dig – det räcker med en 2.Döm aldrig ut eller förneka aldrig en annan människas behov bara för att beaktandet av det kan vara besvärligt för dig 3.Skyll aldrig på arvsfaktorer eller omgivningens påverka. Människor är kapabla att överkomma dessas begränsande påverkan 4.Betrakta aldrig någon som ett hopplöst fall 5.Du skall försöka hjälpa alla att utvecklas till både känsligt-empatiska och till mentalt starka personer 6.Du skall aldrig frånta någon dennes rätt eller ansvar för att bestämma över sitt eget beteende och dess följder 7.Du skall respektera alla som strävar efter att lära sig mera samt utveckla dig i de gemensamma strävanden till lärande 8.Du skall inte utgå från allmängiltiga lösningar eller förvänta dig mirakel 9.Du bör bevara den typ av sinne för humor som kan rädda dig från nervsammanbrott, depression och självgodhet 10.Du skall komma ihåg det heliga och det värdefulla i ditt kall men samtidigt hålla i minnet ”att inte ta dig själv på så jävligt stort allvar”

64 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Blandat överloppsmaterial

65 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING FRITT BILDNINGSARBETE I ETT KUNNANDESAMHÄLLE Dess ärorika historia och dess två grundläggande mål – personlighets- utveckling (människoblivande) och medborgarfostran (bli en duglig medborgare) blir marginaliserade i det efterindistriella livslånga lärandets samhälle (1,3 miljoner deltagare) eller innebär det egentligen en efter- längtad utmaning för ett fritt bildningsarbete som blivit lat och fet? Det fria bildningsarbetets uppgift att främja jämlikhet, pluralism och medborgarstyre -> medborgarsamhället måste vitaliseras då demokratin gjort sitt Det fria bildningsarbetets grundläggande uppgifter egentligen de gamla goda, möjligtvis i en ny tappning; 1) allmänbildning 2) medborgar- och demokratifostran 3) stödjandet av de vuxna i strävan att reagera (kritiskt) eller anpassa sig till förändringar i samhället

66 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING FRITT BILDNINGSARBETE I ETT KUNNANDESAMHÄLLE Demokratin välfärdssamhället utgår från specialisering och frivillig med- borgarverksamhet -> leder till att staten, marknaden och medborgarsamhälle skiljs åt -> även sanning (vetenskap), godhet (moral) och skönhet (konst) skiljs åt Den liberaldemokratiska modellen som gör sig allt mer gällande innebär att man skiljer åt marknader (den privata), staten (den offentliga) och den tredje sektorn – fritt bildningsarbete tvungen att lämna statens skyddande vingar och söka sig till marknaden eller den tredje sektorn Sanning vetenskap Godhet moral Skönhet konst StatenDen tredje sektorn Marknaden FBA?

67 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Det fria bildningsarbetet har enligt Korsgaard tre riktningar att välja mellan 1. Den förändrar sig inte utan utgår från att det är möjligt att återupprät- ta en efternationell demokrati 2. Begreppet slopas i och med att den inte inspirerar till att bygga upp ett efterdemokratiskt samhälle 3. Begreppet definieras på nytt för att demokratin är inte möjlig att upprätthålla utan en gestaltning av ett självständigt och suveränt folk Vilken utgång? Den utvecklingsstödjande: fokuserar arbetsmarknaden och arbets- livets organisationer, överta givna ”störnings- och friktionsskapande” funktioner Den funktionsbevarande: riktar blickarna mot samhället som sådant eller mot de enskilda individerna. Fokus på reproduktion; till uttryck i en strävan efter att förmedling kulturarv, värdegrund och traditioner Den förändringsorienterade: ett återupplivande av det oppositionella, kritiska och ifrågasättande, t.o.m. radikala förhållningssättet. Syfte att utgöra ett verkligt och beaktansvärt alternativ till övrig vuxenutbildning.

68 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING DET FRIA BILDNINGSARBETET I ETT ORGANISATIONSPERSPEKTIV Folkhögskolan tvungen att söka sig nya strategier på utbildningsmarknaden – yrkesinriktad och kompetensgivande utbildning – status och konkurrens – hybridfolkhögskolor som står på flera ben -> vad blir det av den ideologiska, den uppgiftsdefinierande och den pedagogiska friheten? -> identiteten med levande ord och växelverkan i en virtuell internat? HYBRIDEN DEN SPLITTRADE ENKEL SKROV Tre typer av folkhögskolor

69 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING För medborgarinstituten har uppgiften förändrats från upplysning till bildning till fostran till utbildning till service I dag fyra typer av medborgarinstitut; a) självständiga institut, b) regioninstitut, c) läro- eller servicecenter och d) uppdelade institut (i de stora städerna) Studiecentralen genom sin starka organisations- och föreningsförankring och utspridning närmast vardagen och gräsrötterna – motorn i det verkliga medborgarsamhället Men måste anpassa sig till ett föreningslivsaktiviteten håller på att ändra karaktär från de traditionella föreningarna (frikyrkliga, nykterhets, idrott, kultur och fritid) till organisationer med identitet och intresse eller med ekonomi och ägande att göra med Verksamheten måste inriktas mot den lilla demokratin, lokalsamhällen, de nya samfunden som inte ser ut och fungerar på samma sätt som organisationerna tidigare

70 VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Självstyrda, målmedvetna, planerade personliga Delaktighet i målstyrda och planerade ”projekt” som leder till erfa- renhetsbaserad Spontan och ofta omedveten inlärning i samband med vardagssyss- lor i arbete eller på fritiden Individen Familj Arbets- kamrater Vänner Konsumtion Media Fritid Arbete Utbildning Marknaden Staten Livshistoria

71 Den anglosachsiska världen UTBILDNING I LOKALSAMHÄLLEN (SAMFUNDSFOSTRAN) community education, community adult education ARBETE I LOKALSAMHÄLLEN community work, community development, community action ~ sozial pädagogik (Tyskland) ~ animation, la vie associative (Frankrike) ~ socio-cultural work (Belgien, Holland) ~ popular education (Syd-Amerika) Folkbildning utanför Norden Folk education, Popular education, People´s education, Liberal adult education VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

72 Kollektivt inriktat Individuellt inriktat Förhållandet till det existerande systemet Att bibehållaAtt förändra Vuxen- utbildning Utbildning i lokalsamhällen Frigörande Fri (c) (b) (a) Utbildning i lokalsamhällen Enligt inriktning och förhållningssätet till det existerande systemet VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

73 Uppgifterna genom vilken kursen presteras Du väljer två av de fem övergripande teman och skriver en uppsats, essä på cirka 3 sidor om dett tema. Du skall använda kurslitteraturen så mångsidigt som möjligt som underlag för din uppsats. Men för att det inte bara skall bli ”plock härifrån och därifrån” borde bygga din uppsats på en övergripande tanke eller utgångspunkt. Efter att ha läst de relevanta artiklarna igenom, stanna upp och fundera vad som var det mest centrala eller intressanta beträffande ditt tema. Utgå från detta. Du får lite extra ”poäng” om du utöver kurslitteraturen använder andra källor, framför allt något aktuellt från media. Likaså kan extra poäng erhållas genom att du i upp- giften bifogar en medstuderandes kommentarer eller synpunkter, alternativt en sammanfattning av en diskussion med en eller flera medstuderande. Du skall även välja två av begreppen. Först skall du kort definiera begreppet (två till tre meningar) och därefter med egna ord försöka förklara lite mera utförligt vad Din definition ger uttryck för. Uppgifterna skall lämnas in senast XX.XX 2008 kl


Ladda ner ppt "VUXENUTBILDNING I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Våren 2008."

Liknande presentationer


Google-annonser