Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden"— Presentationens avskrift:

1 Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden

2 1800-talet: Gravsten från kyrkogård i Hälsingland talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i Släps församling Halland

3

4 Hälsa = Biologi x Kultur x Politik 2 Per Fugelli, professor i Socialmedicin, Oslo Universitet. Biologi Genetik Epigenetik Kultur Sammanhang Rådande värderingar Media Politik Tillit Graden av demokrati Ekonomisk fördelning

5 Genes and biology: sex and age Health behaviors: alcohol use, injection drug use (needles), unprotected sex, and smoking Social environment or social characteristics: discrimination, income, and gender Physical environment or total ecology: where a person lives and crowding conditions Health services or medical care: access to quality health care and having or not having insurance Social Determinants of Health enligt Michael Marmot

6

7 Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen. Vi har låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barnolycksfall, hög andel vaccinerade barn och en jämförelsevis låg andel barn som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat. Det är uppenbart att hälsorisker för barn och ungdom inte ensidigt kan hanteras inom hälso- och sjukvården. En utökad samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst, är nödvändig. Socialstyrelsen, Barns Hälsa Acessed: 10 juli 2014

8 ”Skolbarns hälsovanor” Syfte: följa utvecklingen av hälsa och livsstil hos 11, 13 och 15-åringar (åk 5, 7 och 9) Vart fjärde år sedan Senast 2014 (data presenteras oktober). Sammanställning av data från de 39 länder som deltar sammanställs av WHO Health Behaviour of School-aged children (HBSC) Under 2013/14 deltog närmare barn från cirka 400 skolor i Sverige

9 Andel flickor som uppgett av de haft minst två somatiska eller psykiska besvär ner än en gång i veckan under de senaste sex månaderna Källa: Folkhälsomyndigheten, Tonåringars psykiska hälsa- utvecklingen under de senaste 30 åren.

10 Andel flickor i respektive ålder som haft minst två psykiska besvär som nedstämdhet, irritabilitet, svårt att somna i veckan de senaste sex månaderna, 1985/ /10

11 11 Nöjd med livet - efter ålder och land Health Behavioural of School aged Children (HBSC 2006) 11 år 13 år 15 år

12 HBSC 2010

13 Andel flickor och pojkar i respektive ålder som tagit läkemedel mot huvudvärk åtminstone en gång varje månad, under de senaste sex månaderna

14 Hälsa = Biologi x Kultur x Politik 2 Per Fugelli, professor i Socialmedicin, Oslo Universitet. Biologi Genetik Epigenetik Kultur Sammanhang Rådande värderingar Media Politik Tillit Graden av demokrati, Ekonomisk fördelning

15

16 Vissa tillstånd som ingår som normala variationer i livet omdefinieras till sjukdom

17 Sjukdom omformuleras till något som vi kan erbjuda en behandling för Shyness: How Normal Behavior Became a Sickness By Christopher Lane. 263 pp., illustrated. New Haven, CT, Yale University Press, $ ISBN

18

19 Hälsa = Biologi x Kultur x Politik 2 Per Fugelli, professor i Socialmedicin, Oslo Universitet. Biologi Genetik Epigenetik Kultur Sammanhang Rådande värderingar Media Politik Tillit Graden av demokrati, Ekonomisk fördelning

20 HÄLSA SJUK DISEASE HAR EN SJUKDOM OCH KÄNNER SIG SJUK HAR EN SJUKDOM MEN KÄNNER SIG FRISK HAR INGEN SJUKDOM MEN KÄNNER SIG SJUK HAR INGEN SJUKDOM OCH KÄNNER SIG FRISK FRISK OHÄLSA ILLNESS

21 Upplevd ohälsa Upplevd hälsa Var man befinner sig på skalan beror av individuella, kulturella, sociala och kontextuella faktorer SJUK FRISK

22 Barn och fri lek. Har vår omsorg om trygghet gagnat hälsan? Hälsobegreppet för barn: ”Att fritt kunna få leka, utforska sin förmåga och sina begränsningar och att knyta goda känslomässiga relationer med sina närstående” (Fritt efter Freud)

23

24 World Values Survey Fyra intervjuundersökningar sedan 1981 Minst individer per land och tillfälle 80 länder, 85% av jordens befolkning

25 World Values Survey Syfte: jämföra samband mellan livsåskådningar/värdesystem och sociala, kulturella, ekonomiska och politiska förhållanden. Vad vill individer få ut av sina liv och hur skiftar detta över tid och mellan länder?

26

27 Pilarna anger hur värderingar har förändrats inom respektive land från den första undersökningen (mellan1981 och 1990) till de senaste uppgifterna ( ).

28 Svenska värderingar Inte viktigt Religion Traditioner Auktoriteter Familjeband Nationell stolthet Viktigt Ifrågasättande En egen uppfattning Välbefinnande Livskvalitet Självförverkligande

29 Hälsa = Biologi x Kultur x Politik 2 Per Fugelli, professor i Socialmedicin, Oslo Universitet. Biologi Genetik Epigenetik Kultur Sammanhang Rådande värderingar Media Politik Tillit Graden av demokrati Ekonomisk fördelning

30 Gini-koefficienten

31

32

33 Hur man uppfattar sin situation beror inte bara på objektiva fakta utan också på förväntningar

34 EU:s definition på ”allvarlig materiell fattigdom” är att man inte har råd att betala minst fyra av nio listade varu- och tjänsteposter för levnadsstandard. Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC): SCB 2013:62 EU har vid sidan av det absoluta måttet ett relativt mått som indikerar risk för fattigdom: mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet (fattigdomsstrecket).

35 - att inte kunna betala oförutsedda utgifter - att inte ha råd med en veckas semester - att inte kunna erbjuda en måltid med kött/ fisk/ kyckling varannan dag - att inte ha råd att värma upp sin bostad - att inte kunna ha en tvättmaskin hemma, eller en färg-TV, eller en telefon, eller en bil i hushållet - att sakna möjlighet att betala sina skulder. Allvarlig materiell fattigdom = fyra eller färre av dessa)

36

37 Skolans betydelse för psykisk hälsa - Kognitiv förmåga viktig för hälsa - Skolan viktig normgivare - Kamratrelationer viktiga - Bra prestationer ger stark självkänsla -Skolmiljön är den absolut viktigaste faktorn för en subjektivt god hälsa, avsevärt mer betydelsefull än social bakgrund eller familjerelation Källsa: Kuno et al. Factors associated with schoolchildren’s general subjective well-being. Health Educ Res 2002;17(2):155-65

38 Är stress i skolan en orsak till ökningen av ohälsa bland barn?

39 Skolverket frågar elever i åk 7-9 och gymnasiet i undersökningen Attityder till Skolan bland annat: ”Hur ofta känner du dig stressad i skolan? Andel som svarat ”alltid” eller ”oftast” TotaltÅk 7-9 Totalt Åk 7-9 Flickor Åk 7-9 Pojkar Gymn. Totalt Gymn. Flickor Gymn. Pojkar Skolverket, Attityder till skolan Tabell 6.5 sid 70.

40 I undersökningen Skolbarns Hälovanor ställs frågan: ”Hur pass stressad känner du dig av ditt skolarbete” Andel som svarat ”mycket” eller ”ganska mycket” (%)

41 Andel flickor som uppgett av de haft minst två somatiska eller psykiska besvär ner än en gång i veckan under de senaste sex månaderna Källa: Folkhälsomyndigheten, Tonåringars psykiska hälsa- utvecklingen under de senaste 30 åren.

42 Jämförelse mellan ”tillfredsställelse med livet” och skolprestationer hos 15-åringar i de 34 länderna) HBSC (life satisfaction) 2009/2010: Holland 1 Finland 3 Sverige 27 PISA (test results) 2012: Reading Mathematics Science Holland Finland Sverige Sveriges sammanlagda resultat (digital problemlösning) är 491 poäng vilket kan jämföras med OECD-ländernas medelvärde på 500 poäng

43 elever i Sthlm län går ut åk 9 utan behörighet till gymnasiet varje år. *Södertälje 21.1% *Täby 3,3% *Sthlm län 11,6% *RIKET 12,5% - 39 % av dessa hade föräldrar med låg studie- erfarenhet. - Resultatet har varit i stort oförändrat sedan 2000 Källa: Länsstyrelsen

44 Ökad psykisk ohälsa hos unga Troligaste förklaringarna Svårighet att hantera alla valmöjligheter Svårighet att komma in på arbetsmarknaden

45 Uppgivenhet Oro Prestation Brist på tillit Individualism Hälsofixering Symtomobservans Referensångest Skolmisslyckande Mediabulim i Globala hot Sociala medier Närmiljö, familj, släkt Inträde i vuxenlivet Arbetsmarknaden Utanförskap

46 ” Äta litet, dricka vatten roligt sällskap, sömn om natten. Käckt arbeta, lägligt bo, stillhet någon stund på dagen - det är lagen för min hälsa och min ro ” Olof von Dalin


Ladda ner ppt "Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden"

Liknande presentationer


Google-annonser