Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Äldres läkemedelsanvändning ► Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Äldres läkemedelsanvändning ► Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland."— Presentationens avskrift:

1 Äldres läkemedelsanvändning ► Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland

2

3 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten…. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.

4 Den gamla människan  Är ofta sårbar  Små marginaler Funktionsförlust vid påfrestning  svikt i flera organsystem vid sjukdom  Därför komplex läkemedelsbehandling

5 Diagnostik Gör en helhetsbedömning av den äldre patienten och behandla utifrån denna helhetsbild Inte bara utifrån enskilda symtom

6 Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

7 Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik

8 Farmakokinetik Distribution Metabolism Utsöndring Fett ECW BCM Varierande

9 Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras

10 Dynamik - åldrande  Fysisk prestation  Muskelstyrka  Lungfunktion  Hjärtminutvolym  Cerebralt blodflöde  Receptorfunktion

11 Dosering Mot bakgrund av förändrad kinetik och dynamik hos sköra äldre patienter Starta med låga doser och titrera försiktigt upp till effektiv dos

12 Behandling med många läkemedel ökar interaktionsrisken eller risken för additiva effekter

13 Absorption - interaktion Fe 2+ bildar olösliga föreningar (cheilat) med u Antacida L-Dopa Tetracyklin

14 Receptorer - Interaktion  NSAID  Hämmar effekten av diuretika  Minskar blodtryckseffekten av  -blockerare och ACE-hämmare  Minskar gluconeogenesen från levern: ökad risk för långvarig hypoglukemi hos diabetiker

15 Interaktioner Waran – Salicylat, NSAID, paracetamol, tramadol

16 Äldres läkemedelsbehandling ► Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år ► Nästan aldrig studier på patienter >80 år

17 Äldres läkemedelsbehandling ► Mycket få studier på äldre med många sjukdomar ► Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna?

18 ► Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund  Stora krav på samråd och noggrann uppföljning

19 Behandlingseffekt ► Mortalitet ► Morbiditet ► Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

20 Äldres återstående livslängd har ökat Effektiva behandlingsmetoder (SCB 2006)

21 Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos

22 blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men – ganska friska studiepersoner

23 Argument för läkemedels- prevention av kardiovaskulär risk ► Bevis finns för nytta av behandling av blodtryck hos äldre (STOP, STOP-2, MRC- Elderly, SHEP, HYVET) ► liksom även för simvastatin-behandling (HPS)

24 Icke denmenta Debut av Alzheimer efter 79 år Ålder DBP mm Hg Ålde r SBP mm Hg Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Skoog I et al Lancet 1996

25 Folkhälsorapport 2009 – Läkemedel Läkemedel på recept år >1 gång per år 2007

26 80-åringar och äldre står på (använder?) i genomsnitt 5 -6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel eller fler

27 Öppna jämförelser % 14-21% 10 eller fler läkemedel per person > 80 år

28 > 3 psykofarmaka bland > 80 år /3 >75 år på institution får neuroleptika

29 3 eller fler psykofarmaka per person Öppna jämförelser ,5-3,7% 5,5-8%

30 Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen1/3 följer aldrig ordinationen »Inte relaterat till ålder i sig Källa: ABLA II rapport, 2001

31 Stor kassation 1128 ton läkemedel återlämnades ton läkemedel återlämnades förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010

32 ► Äldre står inte alltid på för många läkemedel ► Äldre står ofta på för många olämpliga läkemedel

33 Riskläkemedel ► Bensodiazepiner  Trötthet, muskelsvaghet, kognition ► Neuroleptika  extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation, kognition ► Lätta opioider  konfusion, illamående, yrsel

34 Riskläkemedel ► NSAID  Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar ► Loopdiuretika  Urvätskning, elektrolytrubbningar ► Waran  Ökad blödningsrisk hos äldre

35 Läkemedelsbehandling orsakar ca vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra Götaland

36 Läkemedelstolerans Äldre tål högdos sämre än vad yngre gör

37 Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling kan förbättras

38 Gör vi nytta med behandlingen?

39 Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Långvarig sjukdom Som är hindrande

40 Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport 2009 Dödlighet 50-talet-2000-talet

41 Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Folkhälsorapport 2009 Återstående livslängd efter 65 och 80 år

42 Vad har vi gjort ? för att förbättra behandlingen ► Patientutbildning ► Personalutbildning  Läroböcker  Studiecirklar  Temadagar  Fasut/Lärut ► Läkemedelsgenomgångar  stycken via apoteket 2006

43 Vad har vi gjort ? för att förbättra behandlingen ► Förskrivarstöd  Kloka listan  Medicinska riktlinjer  Inplastade kort  Kvalitetsindikatorer  MiniQ och liknande ► Projekt

44 Vilka resultat ser vi? ► Färre biverkningar? ► Förbättrad sjukdomsbild? ► Förbättrad livskvalitet? ► Förbättrad funktionsförmåga? ► Färre läkemedel? ► Lägre kostnader?

45 Rapport

46 Metod ► Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007 (pat>65 år) ► Randomiserade kontrollerade studier och observationella studier har inkluderats

47 Slutsatser ► Förbättrad följsamhet kan fås genom  En kombination av individuellt anpassade insatser ► Utbildning, information till patienter ► Minskat antal läkemedel ► Förenklad läkemedelslista

48 Förbättrad följsamhet  Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader

49 Riskläkemedel ► Evidensstyrka 1  Lm med antikolinerg effekt – psykiska störningar  Benzodiazepiner – fallrisk  NSAID – magblödningar ► Evidensstyrka 3  NSAID – hjärtsvikt  Ökad risk för interaktioner

50 Riskläkemedel ► Alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel ► ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedel

51 Biverkningar ► Vanligare hos äldre  20 % av äldre som söker sjukvård ► 28-54% är undvikbara

52 Biverkningar - orsaker  Felaktig ordination  Uppföljning saknas  Polyfarmaci

53 Slutsatser -LRP ► Minskning av vissa läkemedelsrelaterade problem kan ske genom  Utbildning, information till sjukvårdspersonal  Uppföljning och läkemedelsavstämning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens

54 SBU:s slutsatser ► Skapa rutiner för regelbunden avstämning av behandlingens effekt i samråd med patienten vid konsultationstillfället

55 Dosdispenseringssystem ► Saknas vetenskapligt underlag för  Om dosexpedition förbättrar följsamheten eller ger ökad patientsäkerhet

56 Sammanfattning ► ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar läkemedelsanvändningen så att det leder till förbättrad hälsa, livskvalitet eller kostnadseffektivitet

57 Sammanfattning ► Begränsade effekter har kunnat visas på processmått såsom förekomst av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, ökad följsamhet m m

58 SBU:s slutsatser ► ingen enskild åtgärd (t.ex läkemedelsgenomgångar) är tillräcklig ► flera samtidiga förändringar som  informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och behandlingsuppföljning, samt utbildningsinsatser

59 SBU:s slutsatser vårdens organisationer  (regioner, landsting, kommuner, läkemedelssakkunniga,yrkes-organisationer, patientorganisationer) bör skyndsamt få ett gemensamt uppdrag som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer.

60 Slutsatser ► Ytterligare forskning behövs  Som tar hänsyn till komplexiteten hos äldre patienter  Med fler hälsorelaterade utfallsmått  Över dokumentation och uppföljning

61 Äldre och läkemedel Strategi för Västra Götalandsregionen – Hälso- och sjukvårdsutskottet november 2008 Projektledare, Christina Edward

62 En strategi för äldre och läkemedel för Högsta möjliga livskvalitet genom en ► Ändamålsenlig ► Dokumenterad ► Kostnadseffektiv läkemedelsbehandling i samsyn mellan patient och förskrivare

63 Utvecklingsområden ► Styrning ► Dokumentation ► Ansvar ► Kvalitet Framgångsfaktorer kopplade till varje utvecklingsområde

64 Strategi Styrning 1. Äldre är en prioriterad grupp i sjukvården vilket skall framgå av vårdgivarnas uppdrag 2. Regionala och lokala 3. vårdprogram och riktlinjer 4. beaktar äldre patienter

65 Strategi Dokumentation 1. Journalsystem innehåller ett välutvecklat dokumentationssystem 2. Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vården

66 3. Läkemedelsberättelser införs på regionens sjukhus 4. IT-stöd utvecklas för åtkomst till patientens läkemedelsinformation  läkemedelsförteckningen, samordnad vårdplanering, Apodos, ”en patient en journal”. 5. Patientinformationskortet, ”Vet du varför du tar dina läkemedel” implementeras

67

68 Strategi Ansvar 1. Patienten erbjuds en fast vårdkontakt 2. Patienten erbjuds en läkare med samordningsansvar för den totala läkemedelsbehandlingen

69 Strategi Kvalitet 1. Varje patients läkemedelsbehandling utvärderas och ses över regelbundet (läkemedelsavstämning) 2. I vårdkedjan råder samsyn på hur patienten ska behandlas (dokumentation, information) 3. Ett IT-baserat kvalitetsstöd/förskrivarstöd för läkemedelsanalys

70 Strategi Kvalitet 4. Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för ändamålsenlig läkemedelsbehandling 5. Punktprevalensstudier av LRP genomförs på sjukhus

71  Helhetsgrepp  Läkekonst  Dokumentation  Läkemedelsavstämning  Förskrivarstöd ingen enskild åtgärd löser hela problemet

72 Äldre patienter har rätt till rätt läkemedel Kunskap, Samverkan, Samråd


Ladda ner ppt "Äldres läkemedelsanvändning ► Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland."

Liknande presentationer


Google-annonser