Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.

En presentation över ämnet: "Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet."— Presentationens avskrift:

1 Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

2 2 Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus på evidensbaserad medicin (EBM) En allmän resonansbotten: varför idén har fått en sådan genomslagskraft Kontroverser som idéns spridning ger upphov till, och olika strategier i dessa strider

3 3 Bakgrund Ett i allt högre grad vetenskapsbaserat samhälle Allt starkare krav ställs på att verksamheter i alla samhällssektorer ska bygga på tillförlitlig kunskap Gäller inte bara offentligt finansierade, utan även privata verksamheter

4 4 Bakgrund Medel: olika former av beslutsstöd Riktlinjer Drivkrafter: Kvalitetssäkring  Beställare och utförare  Tillsyn och ansvarighet (accountability)  The Audit Society Likformighet  Kontra godtycke  “The postcode lottery”  Rättssäkerhet  Korruption

5 5 Evidensbaserad medicin Begreppet lanserades i Nordamerika 1991-92 Löftet: en solid vetenskaplig grund kan skapas för läkares kliniska beslut Spred sig som en löpeld över världen Men det innehåll som paketerades med den nya etiketten hade givetvis en förhistoria

6 6 EBM: fyra utvecklingslinjer Resultatrörelsen The Outcomes movement Randomiserade kliniska prövningar, RCTs The gold standard Klinisk epidemiologi / critical appraisal McMaster-universitet, Kanada Termen EBM Metaanalys / systematiska översikter The Cochrane Collaboration

7 7 Två spänningar: friktion parvis Outcomes research / registerstudier kontra RCTs Critical appraisal kontra metaanalys / systematiska översikter

8 8 Evidenshierarkier Metaanalyser, systematiska översikter Randomiserade kontrollerade experiment Retrospektiva epidemiologiska studier, dvs studier utan randomisering Expertutlåtanden, konsensusrapporter, fallbeskrivningar

9 9 Evidensrörelsen EBM-konceptet extrapolerades snart till evidensbaserad praktik och policy Målsättningen: att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik/beslutsfattande mer allmänt Omvårdnad, tandvård, sjukgymnastik, socialtjänst, psykoterapi, kriminalvård, pedagogik, miljövård, stadsplanering, bistånd, forskningspolitik, management – och bibliotekspraktik Fiskepolitik, klimatpolitik? Ett evidensbaserat samhälle

10 10 Evidensrörelsens expansion: tre strategier Strategi nr 1: Verka för att ett bestämt kunskapsideal överförs från medicin till andra fält Strategi nr 2: Dra nytta av evidensbegreppets höga status, men försök etablera en vid tolkning av det Strategi nr 3: Gör motstånd mot evidensrörelsens expansion

11 11 Strategi nr 1 Betona behovet av stringenta metoder, med medicinsk forskning som förebild The Campbell Collaboration: en systerorganisation till the Cochrane Collaboration, med inriktning mot socialt arbete, utbildning och kriminalvård Liknande organ i Storbritannien, USA, Holland, Australien, Danmark och Norge

12 12 Strategi nr 2: kvantitativa metoder Hälso- och sjukvård: nationella kvalitetsregister presenteras som en unik resurs i evidensbaserad vård Forskningspolitik: användningen av bibliometri vid fördelning av forskningsmedel beskrivs som en evidensbaserad metod

13 13 Strategi nr 2: kvalitativa metoder Randomiserade experiment är en studiedesign med många begränsningar Medicin och omvårdnad: evidensbasen måste breddas till att omfatta även resultat av etnografiska och intervjubaserade studier Omvårdnadsforskning och utbildningsvetenskap: det format som används i systematiska översikter måste modifieras så att det kan hantera kvalitativa studier

14 14 Strategi nr 3 EBM bygger på ett naturvetenskapligt kunskapsideal – “positivism” Debatten om evidensbaserad praktik är en repris på 1970-talets paradigmkrig kring kvantitativa och kvalitativa metoder Randomiserade experiment, metaanalys och systematiska översikter utgör regelverk som står i strid med god samhälls- eller utbildningsvetenskaplig forskning

15 15 Ett gemensamt tema i dessa strider Formalisering av procedurer för produktion och tillämpning av kunskap Alla parter är överens om att en sådan process pågår Men vitt skilda ståndpunkter till processen intas

16 16 Värdet av formalisering Utrymmet för individuella bedömningar och tolkningar begränsas Ambitionen är att procedurerna därmed ska bli explicita, transparenta, upprepbara och objektiva Att beslutsstöd för professionell praktik utformas möjliggör  Kvalitetssäkring  Likformighet  Ansvarighet

17 17 Vådan av formalisering Möjligheten att utöva professionellt omdöme begränsas Evidensbaserad pedagogik: centralstyrning av lärares verksamhet  Fungerar den medicinska modellen inom andra sektorer? Inom medicin: samma diskussioner  “Kokboksmedicin”  Eftersom varje patient är en unik individ måste läkare utöva kliniskt omdöme

18 18 Sammanfattningsvis De flesta är överens om att professionell praktik av olika slag måste bygga på tillförlitlig och relevant vetenskaplig kunskap Men frågan är: vilken typ av kunskap? Och: vilket utrymme, vilken status, bör professionellt omdöme ges?

19 19 Några ord om evidensbaserat biblioteksarbete Att denna utveckling har startat inom medicinska bibliotek är naturligt Jag gissar att bibliotekspersonal inom olika branscher delvis ingår i olika kulturer En viktig fråga även här: vilken typ av evidens? En hierarki av metoder? Randomiserade kontrollerade experiment? Intervjubaserade studier? Andra metoder?