Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur förverkligas en hållbar utveckling i Vasa stad? Stfgeledamot Per Hellman (s) Academill 1.10.2007 Academill 1.10.2007.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur förverkligas en hållbar utveckling i Vasa stad? Stfgeledamot Per Hellman (s) Academill 1.10.2007 Academill 1.10.2007."— Presentationens avskrift:

1 Hur förverkligas en hållbar utveckling i Vasa stad? Stfgeledamot Per Hellman (s) Academill Academill

2 Bakgrund Agenda Agenda Vasa stads vision 2020 Vasa stads vision 2020 Miljöbokslutet 2006 Miljöbokslutet 2006 Vasa Vattens årsberättelse 2006 Vasa Vattens årsberättelse 2006

3 Agenda 21 Lokalagenda 21 i Vasa Lokalagenda 21 i Vasa Miljökonferenen i Rio utgjorde en inspiration för Vasas egen agenda. Miljökonferenen i Rio utgjorde en inspiration för Vasas egen agenda. * Vasa stad deltog i en riksomfattandee kampanj för hållbar utveckling på kommunplanet Vasa projekt: utveckling av avfallshanteringen. * Vasa stad deltog i en riksomfattandee kampanj för hållbar utveckling på kommunplanet Vasa projekt: utveckling av avfallshanteringen. * Vasa arbetarinstituts direktion föreslog år 1994, att staden skulle stasa på ett omfattandemiljöfostringsprojekt och deklarera staden som en ekostad. * Vasa arbetarinstituts direktion föreslog år 1994, att staden skulle stasa på ett omfattandemiljöfostringsprojekt och deklarera staden som en ekostad. * Flera olika miljömål i stadens målsättningsplan. Som utgångspunkt: Utvecklandet av Vasa stad ska ske utifrån en hållbar utveckling (‘Vasa - målplan ’Stadsplaneverket 1995). * Flera olika miljömål i stadens målsättningsplan. Som utgångspunkt: Utvecklandet av Vasa stad ska ske utifrån en hållbar utveckling (‘Vasa - målplan ’Stadsplaneverket 1995). * Åren utlystes en planeringstävlan om ett ekologiskt förnyande av Korsnäståget. I området prövades bl.a. barns deltagande i planeringen av det egna bostadsområdet. * Åren utlystes en planeringstävlan om ett ekologiskt förnyande av Korsnäståget. I området prövades bl.a. barns deltagande i planeringen av det egna bostadsområdet. * Vasa Miljöförening och 17 andra föreningar som verkar i Vasa stad inlämnade år 1996 en motion om utarbetandet av ett lokalt Agenda 21-program i staden. * Vasa Miljöförening och 17 andra föreningar som verkar i Vasa stad inlämnade år 1996 en motion om utarbetandet av ett lokalt Agenda 21-program i staden. * Vaasan opisto och Vasa Arbis igångsatte år 1996 tillsammans ett utbildningsprogram ‘Lokal demokrati och hållbar utveckling ’. Upp emot 500 kommuninnevånare deltog i programmet. Förslagen från studiecirklarna sändes till stadsstyrelsen som medborgarinitiativ enligt kommunallagen 28 § om utveckling av miljöskyddet i Vasa stad (Källa: ‘Paikallinen demokratia ja kestävä kehitys Vaasan työväenopiston och slutrapporten från Vasa Arbis samprojekt’ och ‘Institutens förslag ’). * Vaasan opisto och Vasa Arbis igångsatte år 1996 tillsammans ett utbildningsprogram ‘Lokal demokrati och hållbar utveckling ’. Upp emot 500 kommuninnevånare deltog i programmet. Förslagen från studiecirklarna sändes till stadsstyrelsen som medborgarinitiativ enligt kommunallagen 28 § om utveckling av miljöskyddet i Vasa stad (Källa: ‘Paikallinen demokratia ja kestävä kehitys Vaasan työväenopiston och slutrapporten från Vasa Arbis samprojekt’ och ‘Institutens förslag ’). Copyright © Vaasa - Powered by Visualweb SiteAdmin Copyright © Vaasa - Powered by Visualweb SiteAdmin Copyright © Vaasa - Powered by Visualweb SiteAdmin Copyright © Vaasa - Powered by Visualweb SiteAdmin

4 Agenda 21 (2) * I den generalplan för Vasa Agenda 21 som miljönämnden år 1996 beställde av Väkipyörä Oy föreslogs, att det för Vasa stad uppgörs ett EMAS (Eco- Management and Audit Scheme) hanteringssystem för miljöärenden. * I den generalplan för Vasa Agenda 21 som miljönämnden år 1996 beställde av Väkipyörä Oy föreslogs, att det för Vasa stad uppgörs ett EMAS (Eco- Management and Audit Scheme) hanteringssystem för miljöärenden. Vidare föreslogs att staden grundar ett samarbetsforum gemensamt för förvaltningen, medborgarna, medborgarorganisationerna, företagssektorn och bildningsväsendet (Källa: ‘Vaasan Agenda 21’. Väkipyörä Oy 1996). Vidare föreslogs att staden grundar ett samarbetsforum gemensamt för förvaltningen, medborgarna, medborgarorganisationerna, företagssektorn och bildningsväsendet (Källa: ‘Vaasan Agenda 21’. Väkipyörä Oy 1996). * Flera stora och medelstora sm-företag som verkar i Vasa har gjort eller håller på att uppgöra egna miljöhanteringssystem. Företagens miljöhanteringssystem blir allt allmännare i hela landet.. * Flera stora och medelstora sm-företag som verkar i Vasa har gjort eller håller på att uppgöra egna miljöhanteringssystem. Företagens miljöhanteringssystem blir allt allmännare i hela landet.. * Stadsstyrelsen beslöt , att arbetet med den lokala agendan startas i stadens enheter med tillämpande av miljösystemens principer. Miljöhanteringssystemet ISO 14000/EMAS har uppgjorts för * Stadsstyrelsen beslöt , att arbetet med den lokala agendan startas i stadens enheter med tillämpande av miljösystemens principer. Miljöhanteringssystemet ISO 14000/EMAS har uppgjorts för stadens hussektor, stadens hussektor, av staden ägda bostadsbolaget Pikipruuki Oy/Ab av staden ägda bostadsbolaget Pikipruuki Oy/Ab fyra skolor och tio daghem. fyra skolor och tio daghem. Till en början är det meningen att pröva systemets lämplighet för den offentliga sektorn. Senare ska systemet eventuellt omfatta även andra enheter. Till en början är det meningen att pröva systemets lämplighet för den offentliga sektorn. Senare ska systemet eventuellt omfatta även andra enheter.

5 Vasa stads vision Vasa stads vision ETT BRA LIV I VASA 2020 STRATEGISKT MÅL KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER MÅL FÖR VERKSAMHETEN ÅR 2007 – CENTRALA MILJÖMÅL 1. Det havsnära och livskraftiga Vasa är ett internationellt, två- och flerspråkigt centrum för kultur och lärande 1.1. Stadens unika havsnära miljö utnyttjas genom iakttagande av en hållbar utveckling 1.2. Invånarantalet är år 2020, vilket förutsätter en kommun som baserar sig på pendlingsområdet Godkännande av generalplanen, grönområdessystemet och andra planer gällande strandområdet samt inledande av förverkligandet En allmän badstrand per år iståndsätts Ett naturmotionsprojekt startas genom utvecklande av möjligheterna att skida och skrinna på isen Godkännande av generalplanen, grönområdessystemet och andra planer gällande strandområdet samt inledande av förverkligandet En allmän badstrand per år iståndsätts Ett naturmotionsprojekt startas genom utvecklande av möjligheterna att skida och skrinna på isen Ett tillräckligt utbud av företagstomter säkerställs Planläggningsprogrammet förverkligas med påskyndad tidtabell (kvalitetskorridor)

6 ETT BRA LIV I VASA 2020 (2) STRATEGISKT MÅL KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER MÅL FÖR VERKSAMHETEN ÅR Människorna lever ett tryggt liv i staden med tillgång till högklassig service i en ren och stimulerande miljö, där det sociala kapitalet kan utvecklas 2.1. Ekonomisk, effektiv och områdesvis optimal basservice 2.2. Livskvalitetsservice som stöder kreativitet/ innovativitet 2.3. Kundorienterad, interaktiv service som stöder invånarna i olika livsskeden och -situationer 2.4. Mångsidiga och hinderfria boendemöjligheter 2.5. Värnande om trygghet, trivsel och miljöns kvalitet Social- och hälsovårdsväsendet och personalservicen samarbetar för att skapa beredskap inför den kommande personalbristen Inom social- och hälsovårdsväsendet tillhandahålls service och första bedömning av servicebehovet inom stadgad tid Planering av en vårdkedja för demensvården inleds En optimal användning av utrymmena i stadsdelarna planeras Det områdesvisa ungdomsarbetet effektiveras genom rörliga enheter Arbetarinstitutens verksamhet effektiveras genom ett utökat antal kortkurser om aktuella ämnen samt utökat samarbete med övriga läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och utvidgning av webbundervisningen (bl.a. Sunnanviks bibliotek flyttas till skolans utrymmen (kombinerat bibliotek) Inleds ett samarbete mellan yrkeshögskolan och organisationerna kring ett nätverksprojekt samt ett handlingsprogram vid ett försöksobjekt i syfte att stöda äldre människors rörlighet Projektet Kulturkasernen inleds utgående från en utförd utredning En koordineringsplan för kulturundervisningen utarbetas Huvudserviceprocesserna beskrivs inom alla sektorer med målet att utveckla arbetssätt i projektform och produktifiering av servicen En genomförandeplan gällande vården av personer som behöver vård dygnet runt inom äldreomsorgen (mål: 90 % av de 75 år fyllda bor hemma) Hälsovården för studerande (andra stadiet, yrkeshögskolorna) förbättras Resurstilldelningen för särskilt stöd och tidigt ingripande stärks Mångsidigheten i dagvårdsservicen stärks genom att ta i bruk ett selektivt stöd för vård av barn i hemmet Förverkligande av planläggningsprogrammet och det bostadspolitiska programmet Seniorboende främjas Bedömning av de sociala konsekvenserna (SKB) görs fungerande inom planläggning och byggande En plan om ett hinderfritt Vasa utarbetas

7 ETT BRA LIV I VASA 2020(3) STRATEGISKT MÅL KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER MÅL FÖR VERKSAMHETEN ÅR 2007 STRATEGISKT MÅL KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER MÅL FÖR VERKSAMHETEN ÅR Företagen har goda förutsättningar att 3. Företagen har goda förutsättningar att verka i staden. Staden är en del av ett verka i staden. Staden är en del av ett mångsektoriellt, internationellt nätverk mångsektoriellt, internationellt nätverk som inom industri och utveckling har som inom industri och utveckling har fokus på energikunnande fokus på energikunnande 3.1. Aktiv näringspolitik 3.1. Aktiv näringspolitik 3.2. Mångsidigt utbud av verksamhetsutrymmen 3.2. Mångsidigt utbud av verksamhetsutrymmen och tomter och tomter 3.3. Livslång utbildning av kunnig arbetskraft 3.3. Livslång utbildning av kunnig arbetskraft 3.4. Goda trafikförbindelser och nåbarhet 3.4. Goda trafikförbindelser och nåbarhet 3.5. Utvecklande av nuvarande och nya 3.5. Utvecklande av nuvarande och nya kompetensområden tillsammans med kompetensområden tillsammans med universiteten, övriga utbildningsenheter universiteten, övriga utbildningsenheter och näringslivet och näringslivet Ett näringspolitiskt program godkänns och förverkligandet inleds Ett näringspolitiskt program godkänns och förverkligandet inleds Arbetsfördelningen med VASEK klarläggs Arbetsfördelningen med VASEK klarläggs En plan om en kvalitetskorridor godkänns och förverkligas, inkluderande Science En plan om en kvalitetskorridor godkänns och förverkligas, inkluderande Science Park-planen Park-planen Ett markpolitiskt program godkänns och förverkligandet inleds Ett markpolitiskt program godkänns och förverkligandet inleds Verksamhetsutrymmesutbudet sköts via Brändö Företagscentrum och Vaasa Parks Verksamhetsutrymmesutbudet sköts via Brändö Företagscentrum och Vaasa Parks Förverkligande av det bostadspolitiska programmet Förverkligande av det bostadspolitiska programmet Samarbetsformerna mellan Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola utreds och Samarbetsformerna mellan Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola utreds och en genomförandeplan utarbetas en genomförandeplan utarbetas Utgående från en utbildningspolitisk plan utarbetas ett genomförandeprogram Utgående från en utbildningspolitisk plan utarbetas ett genomförandeprogram Flyttning av vuxenutbildningscentret till gemensamma utrymmen med yrkesinstitutet Flyttning av vuxenutbildningscentret till gemensamma utrymmen med yrkesinstitutet inleds inleds Förverkligandet av verksamhetsutrymmen och startbanor på flyglogistikområdet Förverkligandet av verksamhetsutrymmen och startbanor på flyglogistikområdet inleds inleds Byggande av resecentralen inleds Byggande av resecentralen inleds Riksdagen påverkas för att den skall fatta beslut om elektrifiering av Vasa- Riksdagen påverkas för att den skall fatta beslut om elektrifiering av Vasa- Seinäjoki-banan Seinäjoki-banan Vasas kunskapsgrund förstärks (fge:s jubileumsbeslut) Vasas kunskapsgrund förstärks (fge:s jubileumsbeslut) Tillsammans med andra aktörer inleds och stöds nya utbildnings- och forskningsområden (t.ex. kreativt laboratorium och utbildning inom det sociala området) Tillsammans med andra aktörer inleds och stöds nya utbildnings- och forskningsområden (t.ex. kreativt laboratorium och utbildning inom det sociala området) Utreds möjligheterna att starta en regional studierådgivningscentral i Vasa Utreds möjligheterna att starta en regional studierådgivningscentral i Vasa Projektet ”Livskraft ur konsten”, som syftar till att skapa olika samarbetsformer Projektet ”Livskraft ur konsten”, som syftar till att skapa olika samarbetsformer mellan konstämnen, konstupplevelser och näringslivet mellan konstämnen, konstupplevelser och näringslivet

8 ETT BRA LIV I VASA (4) STRATEGISKT MÅL KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER MÅL FÖR VERKSAMHETEN ÅR Stadskoncernen leds effektivt och ekonomiskt 4.1. Effektivt strategiskt styrsystem Ett strategiskt styrsystem tas i bruk 4.2. Stadens ägarpolicy är tydligt fastslagen 4.3. Sporrande och konkurrenskraftig arbetsgivare 4.4. Den kommunala ekonomin i balans 4.5. Skatter, strategiska avgifter och taxor konkurrenskraftiga 4.6. Servicen produceras kostnadseffektivt Stadskoncernens och dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin bereds och koncernanvisningarna uppdateras Stadens obehövliga egendom säljs (fastighetsstrategi) Förverkligande av personalstrategin (åtgärdsprogram) Personalens rörlighet främjas Ekonomisk balans i enlighet med kommunallagen - nettoutgiftsökningen inom driftsekonomin högst 4,9 % - årsbidraget lika stort som avskrivningarna (minst 18,1 milj. euro) Inkomstfinansiering för investeringar 66 % Lånebeloppet högst euro/invånare Utarbetande av en plan över hur värdet på stadens fastighets- och infraegendom kan bevaras Inkomstskattesatsen, vatten- och avloppsvattenavgifterna samt fastighetsskattesatserna avviker inte märkbart från nivåerna i de omgivande kommunerna och jämförelsestäderna Kostnaderna för servicen ligger nära medeltalet i jämförelsegruppen (städer med – invånare)

9 Miljöbokslutet 2006 En ny form av miljöuppföljning En ny form av miljöuppföljning Man får jämförelsedata Man får jämförelsedata Kalenderårvis Kalenderårvis Jämförelse mellan städer Jämförelse mellan städer Vasa på 16 plats Vasa på 16 plats Staden bär ett övergripande miljöansvar Staden bär ett övergripande miljöansvar Skyldighet att främja sina invånares välfärd samt en hållbar utveckling Skyldighet att främja sina invånares välfärd samt en hållbar utveckling Arbete i växelverkan med intressentgrupperna Arbete i växelverkan med intressentgrupperna

10 Miljöbokslutet 2006(2) Staden styr och övervakar verksamhet som påverkar miljön inom sitt område Staden styr och övervakar verksamhet som påverkar miljön inom sitt område Bär ett miljöansvar även som verksamhetsutövare, svarar för att lagar och myndighetsbestämmelser efterföljs Bär ett miljöansvar även som verksamhetsutövare, svarar för att lagar och myndighetsbestämmelser efterföljs Lagstiftningen ger skyldighet vad gäller miljö- och byggnadsnämndens verksamhet som miljövårdsmyndighet Lagstiftningen ger skyldighet vad gäller miljö- och byggnadsnämndens verksamhet som miljövårdsmyndighet

11 Miljöbokslutet 2006(3) Miljöåtgärderna har en avsevärd ekonomisk betydelse Miljöåtgärderna har en avsevärd ekonomisk betydelse Direkta och indirekta verkningar på miljön Direkta och indirekta verkningar på miljön Direkta: Direkta: Avloppsvattenutsläpp i havet Avloppsvattenutsläpp i havet Material- och energiförbrukning Material- och energiförbrukning Uppkomsten av avfall Uppkomsten av avfall Indirekta: Indirekta: Upphandling Upphandling Planläggningen Planläggningen Markanvändingsplaneringen Markanvändingsplaneringen

12 M I L J Ö B O K S L U T Miljöledningen i staden Vasa stads miljöledning utgörs av enhetliga metoder med Vasa stads miljöledning utgörs av enhetliga metoder med vilka verksamheten och ekonomin styrs. vilka verksamheten och ekonomin styrs. Staden strävar efter att stärka miljöskyddets och den hållbara utvecklingens ställning i sitt strategiarbete och koppla dem ännu fastare till sitt planeringssystem. Staden strävar efter att stärka miljöskyddets och den hållbara utvecklingens ställning i sitt strategiarbete och koppla dem ännu fastare till sitt planeringssystem. Stadens miljöarbete styrs av Stadens miljöarbete styrs av översiktsplanen Vasa Agenda 21 (stadsstyrelsen 1997) stadens miljöprinciper och de i dessa ingående miljömålsättningarna (stadsstyrelsen 1999) stadens vision och strategi inklusive de kritiska framgångsfaktorerna, miljömålen och de årliga målen för verksamheten (stadsfullmäktige) stadens budget och ekonomiplan samt miljömålen för dessa (stadsfullmäktige)

13 M I L J Ö B O K S L U T Miljöledningen i staden (2) Stadsstyrelsen leder översiktsplaneringen av miljöskyddet och miljöskyddsverksamheten så att miljön beaktas i stadens verksamhet. Stadsstyrelsen leder översiktsplaneringen av miljöskyddet och miljöskyddsverksamheten så att miljön beaktas i stadens verksamhet. Stadsfullmäktige godkänner stadens vision och strategi inklusive de kritiska framgångsfaktorerna, målsättningarna och de årliga målen för verksamheten. Stadsfullmäktige godkänner stadens vision och strategi inklusive de kritiska framgångsfaktorerna, målsättningarna och de årliga målen för verksamheten. Stadsfullmäktige godkänner även budgeten och ekonomiplanen samt målen som ingår i dessa. Stadsfullmäktige godkänner även budgeten och ekonomiplanen samt målen som ingår i dessa. Syftet med miljömålen är att påverka stadens verksamhet och miljöns tillstånd. Syftet med miljömålen är att påverka stadens verksamhet och miljöns tillstånd.

14 M I L J Ö B O K S L U T Miljöledningen i staden (3) Efter att planerna godkänts inleds förverkligandet. Efter att planerna godkänts inleds förverkligandet. Planerna överförs till stadens organisation för åtgärder och samtidigt förutsätts att ansvarsområdena och verksamhetsenheterna förbinder sig vid målen. Planerna överförs till stadens organisation för åtgärder och samtidigt förutsätts att ansvarsområdena och verksamhetsenheterna förbinder sig vid målen. Skilda organisationsnivåer har ansvaret för den dagliga skötseln av miljöfrågorna. Skilda organisationsnivåer har ansvaret för den dagliga skötseln av miljöfrågorna. Miljöbokslutets och den övriga rapporteringens uppgift är att stödja stadens miljöledning som en del av den övergripande ledningen och främja miljöskyddsplaneringen, -beslutsfattandet och -utvecklingsarbetet i stadens verksamhet som helhet. Miljöbokslutets och den övriga rapporteringens uppgift är att stödja stadens miljöledning som en del av den övergripande ledningen och främja miljöskyddsplaneringen, -beslutsfattandet och -utvecklingsarbetet i stadens verksamhet som helhet. Med hjälp av rapporteringen följer och bedömer stadens ledning årligen resultaten och erfarenheterna. Med hjälp av rapporteringen följer och bedömer stadens ledning årligen resultaten och erfarenheterna. Genom regelbundna justeringar hålls rätt kurs och påbörjas utvecklingsåtgärder. Genom regelbundna justeringar hålls rätt kurs och påbörjas utvecklingsåtgärder. Samtidigt inleds nästa års planeringsomgång. Samtidigt inleds nästa års planeringsomgång.

15 M I L J Ö B O K S L U T Ekonomiska nyckeltal De ekonomiska nyckeltalen för miljöverksamheten utgör en koncentrerad beskrivning av stadens förmåga att genomföra det miljöskydd som hör till dess verksamhet sett ur ett ekonomiskt perspektiv. De ekonomiska nyckeltalen för miljöverksamheten utgör en koncentrerad beskrivning av stadens förmåga att genomföra det miljöskydd som hör till dess verksamhet sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Nyckeltalen är ett användbart redskap för stadens beslutsfattare när de studeras som funktioner av tiden och ges ett målvärde. Nyckeltalen är ett användbart redskap för stadens beslutsfattare när de studeras som funktioner av tiden och ges ett målvärde. Nyckeltalen visar om situationen utvecklas i en positiv eller negativ riktning. Nyckeltalen visar om situationen utvecklas i en positiv eller negativ riktning. Med resultaten som utgångspunkt kan man fundera över vad i miljöledningen och den operativa verksamheten som måste ändras, korrigeras eller förbättras. Med resultaten som utgångspunkt kan man fundera över vad i miljöledningen och den operativa verksamheten som måste ändras, korrigeras eller förbättras. Med hjälp av nyckeltalen kan man bedöma verksamhetens produktivitet och om resurserna som använts varit tillräckliga Med hjälp av nyckeltalen kan man bedöma verksamhetens produktivitet och om resurserna som använts varit tillräckliga

16 M I L J Ö B O K S L U T Ekonomiska nyckeltal (2) Enhetliga relationstal möjliggör även jämförelser mellan kommunerna. När resultaten av nyckeltalen regelbundet överförs till årsplaneringen samt beslutsfattandet och därefter omvandlas till praktiska utvecklingsåtgärder handlar vi för en bättre miljö och en hållbar utveckling. Staden kan mot sina miljöutgifter erhålla miljöintäkter. Stadens miljökostnader och -investeringar består av resursanvändning och ekonomiska satsningar på miljöskydd. Syftet med miljöskyddet är att förhindra, reducera och återställa skador på miljön samt främja en hållbar utveckling

17 Ekonomiska relationstal för Vasa stads miljöverksamhet år 2006: Miljöintäkternas andel av kommunens samtliga verksamhetsintäkter: 8 % - Miljöintäkterna i förhållande till invånarantalet: 107 euro/invånare - Kostnaderna för miljöverksamheten + avskrivningarnas andel av kommunens totala verksamhetskostnader och avskrivningar: 2 % - Kostnaderna för miljöverksamheten + avskrivningarna i förhållande till invånarantalet: 124euro/invånare - Miljöinvesteringarnas andel av kommunens totala investeringar: 7 % - Miljöinvesteringarna i förhållande till invånarantalet: 26 euro/invånare - Miljöintäkterna i % av miljökostnaderna: 113 % - Avloppsavgifter som kommunen betalat: euro - Nettokostnader som vållats kommunen av avloppsvattensystemet och - reningen (intäkter): euro - Avfallshanteringsavgifter som kommunen betalat: euro Vasa stad har tillsvidare inte ställt målnivåer i eurobelopp på miljöbokslutets ekonomiska nyckeltal.

18 Miljöintäkter Miljöintäkterna består av räkenskapsperiodens periodiserade miljöinkomster. En kommun kan mot sina miljöutgifter erhålla miljöinkomster. Miljöinkomster är exempelvis avloppsvatten- och avfallshanteringsavgifter, ersättningar som kommunen debiterat av miljöförstörare för arbeten som kommunen utfört eller låtit utföra för att återställa och städa miljön, understöd som erhållits av oljeskyddsfonden för iståndsättnings- och återställningsarbeten eller för oljebekämpningsutrustning, understöd för iståndsättning av förstörda markområden, finansieringsandelar och -understöd för miljöinvesteringar och andramiljöinkomster. Enligt uppgift från förvaltningarna uppgick Vasa stads miljöintäkter år 2006 till totalt 6,16 miljoner euro. Största delen av miljöintäkterna utgjordes av intäkter rörande skydd av vattendrag och hantering av avloppsvatten, totalt 5,8 miljoner euro. Deras andel av miljöintäkterna var 94,2%. (främst Vasa Vattens avloppsvattenavgifter samt intäkter från underhållsarbeten och driften av avloppsnätet).

19 Miljöintäkter Avfallshanteringen och åtgärder för att förhindra nedskräpningen gav totalt euro i intäkter. Sådana intäkter hade Vasa Hamn samt Gatusektorn och Teknisk service inom tekniska sektorn. Staden fick för skötseln av miljöskyddets myndighetsuppgifter intäkter totalt euro. De bestod av avgiftsinkomster som miljöavdelningen fick för att ha beviljat miljötillstånd. Dessutom fick miljölaboratoriet inkomster från att ha sålt tjänster för miljöundersökningar. De miljöskyddsfrämjande intäkterna uppgick till totalt euro. De bestod av avgiftsinkomster från naturcentret Terranovas miljöanknutna verksamhet. Där ingick dessutom de bidrag och understöd som naturcentret erhöll

20 Miljöintäkter Som miljöintäkter redovisades även ersättningen som miljöavdelningen fick för den gemensamma luftkvalitetskontrollen samt ersättningen som Österbottens räddningsverk fick för oljebekämpning på markområden. Miljöintäkterna svarade för 8 % av stadens samtliga verksamhetsintäkter och uppgick till 107 euro per invånare. Miljöintäkterna utgjorde 113 % av kostnaderna för miljöverksamheten.

21 Miljökostnader Miljökostnaderna består av räkenskapsperiodens periodiserade miljöutgifter. Miljöutgifter förorsakas av åtgärder som vidtagits för att åstadkomma miljönytta eller för att förhindra, reducera eller återställa skador på miljön, förbättra standarden hos framtida miljöskydd och för att befrämja en hållbar användning av naturresurser. Sådana utgifter förorsakas bland annat av: avfallshantering, förebyggande av uppkomsten av avfall, skydd av mark och yt- och grundvatten, skydd av luft och klimat, bullerbekämpning samt av åtgärder för att bevara naturens mångfald.

22 Miljökostnader Miljöbaserade skatter och avgifter av skattenatur uppbärs för nyttjande av vissa naturresurser eller för verksamhet som förorsakar skadliga miljöeffekter. Miljöskatter är avfallsskatten, elskatten bränsleskatten. Miljöutgifter kan förorsakas antingen av kommunens egen verksamhet eller av åtgärder som kommunen vidtar för att förhindra, reducera eller återställa skador eller belastning på miljön, då skadorna eller belastningen förorsakats av andra aktörer. Oljeavfallsavgiften är en avgift av skattenatur. De miljöbaserade skatterna och avgifterna av skattenatur är ekonomiska styrmedel med vilka staten samlar in skatteinkomster och strävar efter att styra aktörerna så att de väljer produkter och verksamhetssätt som är mindre skadliga för miljön. Enligt uppgift från förvaltningarna uppgick Vasa stads miljökostnader år 2006 till 5,02 milj.euro

23 Miljöinvesteringar Med miljöinvestering avses en utgift som förorsakas av att en tillgång anskaffas för miljöskyddsändamål. Med en sådan tillgång åstadkoms miljönytta, förhindras, reduceras eller återställs skador på miljön, Förbättras standarden hos framtida miljöskydd och främjas en hållbar användning av naturresurser. Den anskaffade tillgången förväntas kontinuerligt under flera räkenskapsperioder medföra inkomst eller är avsedd att användas som produktionsmedel i kommunens produktion av varor och tjänster. Därtill bör tillgångens anskaffningsutgift överskrida gränsen för småanskaffningar enligt avskrivningsplanen. Miljöinvesteringar är till exempel maskiner och anläggningar som har anskaffats av miljöskyddsskäl. De kan även bestå av infrastrukturinvesteringar som inriktas på olika delområden inom miljöskyddet. Enligt uppgift från förvaltningarna uppgick Vasa stads miljöinvesteringar under räkenskapsperioden till sammanlagt 1,49 miljoner euro.

24 Miljöinvesteringar Stadens investeringar år 2006 inriktades i huvudsak, dvs. till 97 %, på skydd av vattendrag och hantering av avloppsvatten. De största investeringarna, 1,41 miljoner euro, gjordes i avloppsnätet. Investeringarna för rening av avloppsvatten uppgick till euro. Stadens miljöskyddsfrämjande investeringar uppgick till euro. Summan hänförde sig till naturcentret Terranovas verksamhetslokaler. Miljöinvesteringarna utgjorde 7 % av stadens totala investeringar. Räknat per invånare var miljöinvesteringarna 26 e/inv.

25 Miljöförpliktelser och eventuell miljöskuld En miljöförpliktelse är en befintlig miljörelaterad skyldighet,som sannolikt i framtiden kommer att medföra ökade utgifter. En miljöförpliktelse kan upptas bland bokslutsposterna övriga avsättningar (miljöavsättningar) eller passiva resultatregleringar. En eventuell miljöskuld är en möjlig miljöförpliktelsen samt en befintlig förpliktelse, som om den uppfylls sannolikt inte kommer att förorsaka kostnader och vars kost

26 God praxis Miljöskyddet stödjer ofta lönsamheten. Sparsam vatten och energiförbrukning, låga avfallshanteringskostnader och minskning av onödig förbrukning sparar euron. God praxis är ett föredömligt sätt att genomföra och främja miljöskyddet så att det samtidigt alstrar inbesparingar eller annan ekonomisk nytta. God praxis aktiverar, ger referensstöd och skapar utvecklingsalternativ.

27 God praxis (2) Miljöbokslutet representerar goda handlingssätt inom Vasa stads organisation. Ett bra exempel år 2006 var de planerade energilösningarna för bostadsmässområdet i vilka vederbörande förvaltningar inom Vasa stad för egen del har varit delaktiga. Bostadsmässan år 2008 ordnas i Sunnanvik i Vasa. Vasa stad är representerad i bostadsmässorganisationen och en del av stadens förvaltningar deltar i bostadsmässprojektet. Bostadsmässområdet i Sunnanvik får en centraliserad lågenergilösning som inte tidigare prövats i Finland på ett helt bostadsområde. Egnahemsbyggarna erbjuds möjlighet att välja en unik ekologisk och ekoeffektiv energiform, dvs. jordvärme från ett s.k. lågenerginät. Systemet består av rörledningar med vätskecirkulation som installerats på havsbottnen. I havet finns värme lagrat, som på det här sättet samlas upp och leds till husens värmepumpar..

28 God praxis (3) Jordvärme är en förnybar energiresurs. De förnybara energikällorna har en viktig roll när det gäller att minska utsläppen från energiproduktionen och organisera energiförsörjningen På den gamla avstjälpningsplatsen i Sunnanvik finns i dag en pumpstation för avstjälpningsplatsgaser. År 2005 tog man till vara cirka 1,1 miljoner m avstjälpningsplatsgas per år, vilket i värmeenergi motsvarar 3621 MWh (90 % verkningsgrad). Tillgången på avstjälpningsplatsgaser från avstjälpningsplatsen i Sunnanvik minskar efter ett tjugotal år. För närvarande förbränns de tillvaratagna gaserna från avstjälpningsplatsen genom fackling. I fortsättningen kommer de att ledas till bostadsmässområdet där en del av gaserna omvandlas till elektricitet med hjälp av bränsleceller. Av en del av gaserna produceras direkt värme i en gaspanna. Anläggningen som levereras kommer att ha en eleffekt på kilowatt, vilket räcker för att producera det årliga behovet av energi åt ungefär ett tjugotal egnahemshus. Om värmepumparna kan drivas med bränsleceller skulle området vara självförsörjande i fråga om energi. Värmen i gaspannan leds till det lokala fjärrvärmenätet. Genom att utnyttja avstjälpningsgaserna kan man ersätta energi som produceras på annat sätt: 2 m3 avstjälpningsplatsgas med en metanhalt på 50 % motsvarar energiinnehållsmässigt cirka 1 liter lätt eldningsolja.

29 Vasa Vattens miljöpolicy Vasa Vatten sköter sina miljöärenden enligt principen om hållbar utveckling inom ramen för ett kvalitetssystem. Miljöärendena kan anses vara ett element i kvaliteten. De stora riktlinjerna och de principiella ärendena har definierats i kvalitetspolitiken. I den dagliga verksamheten beaktas dessutom miljömålsättningarna i enlighet med det som framförs i denna rapport. (Vasa Vatten Årsberättelse 2006) De arbeten som ska utföras och investeringarna samt till dessa hörande anskaffningar förverkligar vattenverket med tanke på miljö och tekniska aspekter bra på en gång. I anskaffningarna beaktar vattenverket synpunkterna på förmånlighet med långt tidsperspektiv. Miljömålsättningar förekommer såsom en del av verkets årsmålsättningar och långtidsmålsättningar, men dessa har man inte särskilt försökt samla till ett separat målsättningsprogram.

30 God praxis (4) Genom att på detta sätt ersätta fossila bränslen minskas svaveldioxid- o.d. utsläppen. Då avstjälpningsplatsgaserna används för energiproduktion reducerar detta på ett kostnadseffektivt sätt de klimatförändrande växthusgasutsläppen.

31 Utvecklingsbehov Om utvecklingsbehoven gällande Vasa stads miljöbokslut kan följande konstateras: - Det finns anledning att utveckla miljöbokslutet till ett redskap med vilket stadens ledning regelbundet kan följa hur de detaljerade miljömålen uppnås. Dessa mål ingår i stadens vision och strategi, i miljöpolicyn samt i programmet för hållbar utveckling eller i miljöprogrammet och även i budgeten. Miljöbokslutet kan på så sätt användas för kontinuerlig utvärdering av vidtagna miljöåtgärder och för identifiering av förbättringsåtgärder samt för utveckling av miljöskyddet.

32

33

34

35

36

37

38

39 2.1.


Ladda ner ppt "Hur förverkligas en hållbar utveckling i Vasa stad? Stfgeledamot Per Hellman (s) Academill 1.10.2007 Academill 1.10.2007."

Liknande presentationer


Google-annonser