Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Utgångsläget ”Plan för vård, omsorg och rehabilitering” Men? Hur omsätta detta i den.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Utgångsläget ”Plan för vård, omsorg och rehabilitering” Men? Hur omsätta detta i den."— Presentationens avskrift:

1 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Utgångsläget ”Plan för vård, omsorg och rehabilitering” Men? Hur omsätta detta i den praktiska vardagen?

2 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen?

3 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen? ?

4 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen? ? Uppdragsplaner!

5 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Politikens mål, ramar och förväntningar Det första steget Avdelningschef Chef Uppdragsplan

6 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Syftet med uppdragsplanen är att tydliggöra och reglera villkoren för äldreomsorgens chefer och är i sin struktur en överenskommelse mellan avdelningschef och respektive chef. Uppdragsplanen är uppdelad i två delar. Den ena delen anger ramen för själva chefsuppdraget och i den andra delen konkretiseras respektive chefs uppdrag avseende verksamhetens innehåll, åtagande, kvalitet och resurser. Den delen av uppdragsplanen är ett sätt att beskriva vad som skall utföras under året, till vilken kvalitet och med vilka resurser. Tanken är att planen skall vara ett aktivt styr- och uppföljnings- instrument, med andra ord så fastställs också vad som skall följas upp och hur och när detta skall ske. Uppdragsplanerna

7 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

8 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

9 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Politikens mål, ramar och förväntningar Det första steget Avdelningschef Chef Uppdragsplan Medarbetare Uppdragsplan UppföljningUppföljning

10 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Känsla att något fattades Det fattades en samlad plan för äldreomsorgen ? En process att utveckla en verksamhetsplan, där de politiska målen definieras/tolkas och bryts ner till avdelningsnivå och där avdelningens egna mål och ambitioner beskrivs, startades. Planen skulle också innehålla en modell för uppföljning - Ett samlat dokument.

11 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det andra steget

12 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Kännetecken Kännetecknen anger hur vi vill uppfattas av medborgarna, brukarna och deras anhöriga, samarbets- partners med flera avseende bemötande, kvalitet och förhållningssätt. Det andra steget

13 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Kännetecken Brukarfokus Kvalitativ och faktabaserad verksamhet Öppenhet Samverkan Attraktiva arbetsplatser Det andra steget

14 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Brukarfokus Vi är i första hand till för våra brukare vilket återspeglar sig i vårt förhållningssätt. Varje människa är unik och detta är alltid den utgångspunkt som skall prägla vården och omsorgen. Att bli bemött med respekt och på ett korrekt sätt, trygghet, själbestämmande, integritet, helhetssyn, inflytande och delaktighet och rättssäkerhet är några av våra grundläggande principer. Det andra steget

15 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Kvalitativ och faktabaserad verksamhet All verksamhet som bedrivs inom äldreomsorgen skall vara kunskapsbaserad samt vara en del av den lokala, regionala och nationella kunskapsuppbyggnaden. Dokumentation, utvecklingsprojekt, eventuell lokalt anknuten forskning är exempel på insatser som bidrar till att bygga upp ny kunskap. Kvalitetsnivån inom varje delområde inom äldreomsorgen beskrivs med kvalitetsindikatorer som kontinuerlig följs upp och redovisas. Det andra steget

16 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det andra steget Inriktning Utifrån politikens intentioner och äldreomsorgsavdel- ningens egna tankar inför framtiden har 8 områden utkristalliserats som beskriver äldreomsorgens inrikt- ning de närmaste åren. Vi menar att dessa områden är viktiga för utvecklingen av äldreomsorgen, har stor betydelse för brukarna, deras anhöriga, frivilliga och frivilligorganisationer men flera och för våra medar- betare. Inriktningsmålen har fokus på (mandatperioden)

17 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det andra steget Inriktning Lättillgänglig information Förebyggande verksamhet Inflytande och trygghet Metod- och verksamhetsutveckling Effektivitet Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Attraktiva arbetsplatser och kompetent personal

18 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det andra steget Metod- och verksamhetsutveckling …….. Ett stort utvecklingsområde är att utveckla den målrelaterade vården, omsorgen och rehabiliteringen. Inriktningsmål 2010 Alla insatser skall bygga på väldefinierade behov och beslut samt vara målrelaterade i alla led. Planering och uppföljning av insatserna skall utvecklas.

19 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det andra steget Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring … Kvalitet kan ses ur många olika perspektiv, dels inre kvalitet (inom organisationen) och dels yttre kvalitet (ex. medborgarnas, brukarnas upplevelse), men kvalitet kan också beskrivas på flera olika nivåer, nämligen struktur(mått), process(mått) och resultat(mått) och eventuella orsakssammanhang dem emellan. Det finns vissa förutsättningar när man skall utveckla kvalitetsmått/indikatorer och det är att dessa skall vara mätbara och kvantifierbara, skall kunna tolkas på ett entydigt sätt och de måste täcka huvuddelen av äldreomsorgens verksamhet (ex. från ansökan/handläggning till insatsernas genomförande). Måtten skall alltså kännetecknas av vetenskaplig rimlighet/ validitet, vikt/relevans, mätbarhet och tolkningsbarhet/entydighet. Inriktningsmål Kvalitetsmått/indikatorer skall tas fram som beskriver verksam- hetens kvalitet.

20 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det andra steget Prioriterade områden 2008 Ett exempel: Målrelaterad vård, omsorg och rehabilitering I alla beslut/ordinationer skall det finnas mål som beskriver vad som förväntas uppnås med insatserna. Kommentar: De övergripande målen skall sedan på ”utförarnivå” brytas ner till delmål som beskriver hur man skall uppnå det/de uppsatta målet/en. Alla brukare/patienter skall ha en aktuell vård och omsorgsplan. Planen skall utarbetas tillsammans med brukaren eller dennes företrädare.

21 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det andra steget Uppföljning - ett exempel Målrelaterad vård, omsorg och rehabilitering Beslut/ordinationer: Ett urval av ”beställningar” granskas 2 gånger om året - aktgranskning (enligt en fastställd tidplan). Vård- och omsorgsplaner: 1. Antalet personer med aktuell individuell plan. 2. Ett urval av vård- och omsorgsplaner granskas en gång per år.

22 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren All verksamhet inom äldreomsorgen skall präglas av god kvalitet, vilket innebär att följande kvalitetskriterier skall vara vägledande i handläggningsprocessen. Den som ansöker om insats skall bli bemött på ett korrekt och respektfullt sätt. Behovsbedömningen skall bygga på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov beaktas. Beslut om insatsernas mål, inriktning och omfattning skall vara tydliga och kunna förstås av den som ansöker. Alla brukare skall ha en ”aktiv” vård- och omsorgsplan. Insatserna skall utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhöriga/närstående. Alla beslut och vård- och omsorgsplaner skall följas upp systematiskt. Kvalitetskriterier - exemplet ”handläggningsprocessen”

23 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Tillgänglighet Med detta menas bland annat att stödet både kan ges i akuta situationer (så långt detta är möjligt) och planerat, att delar av stödet skall vara biståndsfritt och till vissa delar kostnadsfritt. Individuellt – utifrån den som vårdar Med detta menas att stödet, så långt det är möjligt, skall planeras och genomföras utifrån den som vårdar. Flexibilitet Med detta menas att det, så långt det är möjligt, skall vara den anhöriges situation som skall styra stödet och insatserna. Kontinuitet Med detta menas att det bör finnas en kontaktperson i den geografiska närheten och på de särskilda boendena och att det skall vara så få avlösare som möjligt. Samverkan Med detta menas samverkan med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att samordna anhörigstödet, engagera organisationer och frivilliga i stödet till anhöriga. Kvalitetskriterier - exemplet anhörigstöd

24 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Det andra steget UppföljningUppföljning UppföljningUppföljning

25 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

26 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

27 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

28 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

29 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Mål Mål/ delmål Omsätts i praktiken UppföljningUppföljning Brukaren, anhöriga, medborgare Kvalitetsmått/indikatorer Klagomålshantering Brukar/anhörigenkäter Avvikelser Kompetens Utvärderingar Verksamhetsmått Ekonomiska mått Etcetera Måluppfyllelse?

30 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Kostnad per brukare Kostnad per hemtjänsttimme Kostnad per dygn i särskilt boende Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna Brukarnöjdhet Brukarmix, ordinärt / särskilt boende per grupp Kostnad per invånare och åldersgrupp Medelkostnad per åldersgrupp

31 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren ,50 Skellefteå ,11%49,06% ,67 Höör ,82%29,07% ,67 Varberg ,42%18,80% ,17 Malmö Stad, VIN ,83%Saknas ,00 Falun Saknas20,57%Saknas ,00 Vansbro Saknas21,00%28,80% ,00 Markaryd ,07%30,59% ,67 Robertsfors ,94%30,88% ,67 Högsby ,26%33,33% ,67 Katrineholm ,29%41,41% ,67 Älmhult ,45%46,67% ,00 Enköping ,03%30,74% , ,59%33,54% ,12 ProduktivitetBrukarmix Kostnad per brukare

32 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Kostnad per brukare Målet är att bryta ner beräkningarna per grupp/enhet/område och koppla ihop kostnader med mera med upplevelser av kvalitet (brukare, anhöriga, medarbetare). Finns ett samband mellan hög kostnad och god kvalitet? BrukarmixProduktivitet Brukare Medarbetare Bemötande Trygghet Inflytande Antal ytterfallKostnad/hemtjänst- timma/plats Bemötande Trygghet Inflytande Nästa steg

33 Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Tack för oss!


Ladda ner ppt "Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Utgångsläget ”Plan för vård, omsorg och rehabilitering” Men? Hur omsätta detta i den."

Liknande presentationer


Google-annonser