Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Övergripande EU-regelverk OBS! Tillägg som advokaterna Rosengren och Hörnberg-Lindgren förklarade inför Miljödomstolen: Enligt EU:s rekommendationer ska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Övergripande EU-regelverk OBS! Tillägg som advokaterna Rosengren och Hörnberg-Lindgren förklarade inför Miljödomstolen: Enligt EU:s rekommendationer ska."— Presentationens avskrift:

1 Övergripande EU-regelverk OBS! Tillägg som advokaterna Rosengren och Hörnberg-Lindgren förklarade inför Miljödomstolen: Enligt EU:s rekommendationer ska åtgärder som behövs för att bibehålla eller öka ett Natura 2000-områdes ”bevarandestatus” INTE räknas som kompensation vid eventuella exploateringar:

2 Compensatory measures workshop, July 1-4, 2004, Berlin The ”big four” issues and questions regarding the contents of compensatory measures 1) Basic preconditions. Before any compensatory measure is taken into consideration, an impact assessment has to be carried out 2) Which functions for which species are to be compensated? Habitat functions (feeding, breeding, migration) 3) Financial compensation is NOT possible 4) Distinction of different measures: –Conservation and development measures for a favorable state of the site have to be clearly distinguished from compensatory measures –Management measures and recovery measures have to be clearly distinguished from compensatory measures and from each other –Mitigation measures have to be clearly distinguish from compensatory measures –Compensatory measures have to be in addition. A management plan is needed to judge the character of the measures. –The new designation of Natura 2000 sites is not enough for compensation

3 LST har nyligen fastställt skötselplan för Natura 2000-området Start presentation MD

4 Föreslagen skötsel av N Skötsel för restaurering ” Vid sidan av ovanstående passiva förhållningssätt föreslås flera insatser för att restaurera marker med höga naturvärden. Detta gäller naturtyper som är tillbakaträngda i landskapet: Hävdade strandängar föreslås återskapas i flera delområden i enlighet med vad som gjorts vid Rengrundets strandängar inför barmarkssäsongen Lämpliga marker för detta finns också längre söderut vid själva Rengrundet och på Sundshålets nordvästra strand samt på södra delen av Innerskäret. Vid både Rengrundet och Sundshålet finns det redan ett uttalat intresse för detta från markägare och djurhållare. Liknande strandängar finns också vid Villanäs. Flera av de ungskogsbestånd som kommer att ingå i naturreservatet föreslås skötas med inriktning mot skapande av lövbestånd för att komplettera de naturliga lövskogar som finns i området. Områden där detta kan komma i fråga är ungskogsbeståndet på östra delen av Storsandskär, södra delarna av Ytterskäret, ungskogarna söder om Nyviken samt i några ungskogar och på några färska hyggen i området vid Villanäs. På slätterna föreslås åtgärder som höjer vattenståndet och därmed omfattningen av våröversvämningar i några delområden utmed Degernäsbäcken. Fjärden som ligger nordväst om Risön är mest aktuell.” (s 72 – mina understrykningar)

5 Föreslagen skötsel av N2000 (s 72 – mina understrykningar) ” 16. Inriktning för föreskrifter och skötselplan 16.2 Bibehållet öppet odlingslandskap på slätterna ”Slättlandskapets naturvärden som är förknippade med åker och betesbruk ska bestå inom det s.k. SPA-området. Fågeldirektivet som styr utpekandet av SPA-områden pekar på olika alternativa skyddsformer. För slätterna kan det vara aktuellt att bilda ett samrådsområde som innebär ett avtal med markägarna om att jordbruksmarkerna även fortsättningsvis brukas som öppna åkrar och betesmarker och att den markanvändningen inte upphör. Detta innebär bl.a. att skogsplantering inte kan accepteras och det skulle också kunna innebära att ytterligare åtgärder för att dränera slätterna inte genomförs. Avtalet skulle också kunna innehålla krav på att markägarna ska tåla röjningar i igenväxande diken och på igenväxningsmarker samt i det fall jordbrukarna inte längre har för avsikt att bruka marken ska marken arrenderas ut till ordinarie marknadsarrende. Alla dessa tänkbara åtgärder som regleras i ett avtal mellan länsstyrelsen och markägarna ska ske utan extra kostnader för markägarna. Med enskilda brukare kan det bli aktuellt att knyta avtal som innebär senarelagt vårbruk, generell vårplöjning i stället för höstplöjning samt i enstaka fall avtal om utläggning av foder för fåglarna.”

6 Redan definierade skötselområden med naturliga översvämningar Vy över Rengrundets strandängar 16/ havsvatten flödade in långt upp mot Skäret. +80 cm över årets medelvattenstånd. Figur 18. De viktigaste rastområdena på slätterna fanns våren 2001 inom de markerade områdena på kartan. Flygbild i LST:s rapport 2002:3 med skötselplan visar extremt lågvatten.

7 Bevarandesyfte och bevarandemål I. Arter med behov av kombinationen av öppet vatten och öppna jordbruksmarker för att rasta. Naturlig utveckling av deltat med bibehållna grunda, vegetationsrika vattenområden och sandbankar. Ingen ytterligare exploatering av stränderna. God vattenkvalitet. Svämsjöar ska finnas spritt på hela slätten under tidig vår. Spannmålstillgång bibehålls eller ökar och ska finnas spritt över hela slätten och i kombination med svämsjöar. Arealen sammanhängande öppen, brukad jordbruksmark bibehålls eller ökar inom hela området.

8 Arter - mål A038 Sångsvan - Området ska erbjuda lämpliga födosöksområden och nattplatser för arten. A039 Sädgås - Området ska erbjuda lämpliga födosöksområden och nattplatser för arten. A050 Bläsand - Området ska erbjuda lämpliga rast- och födosöksområden för arten. A052 Kricka - Området ska erbjuda lämpliga rast- och födosöksområden för arten. A127 Trana - Området ska erbjuda lämpliga födosöksområden och nattplatser för arten.

9 Skötselåtgärder - jordbruksmarker Sid 13: ”Det är kanske först och främst som rastplats för gäss, svanar och tranor som Umeälvens delta och slätter utmärker sig. För att gynna dessa arter, samt övriga arter knutna till jordbrukslandskapet, är det av mycket stor betydelse att slättlandskapet även framöver behålls öppet och brukas aktivt. Fåglarnas utnyttjande av området växlar under säsongen och mellan år, beroende på bl.a. snösmältning och tillgång på födosöksområdet, och hela slätten är viktig för områdets funktion som rastlokal. Jordbrukarna är nyckelpersoner för skötsel och bevarande av det odlade landskapet och de naturvärden som är knutna till detta. Länsstyrelsen har för avsikt att samla representanter för markägare och brukare inom området, representanter från de ornitologiska föreningarna m.fl. för samråd. Meningen med samråden är att hålla en öppen och levande diskussion rörande slätternas framtid och kunna ta vara på parternas erfarenheter och synpunkter, för att gemensamt och konkret kunna arbeta för att bevara och höja slättlandskapets värden för fåglarna. ” Oklart varför befintlig kunskap om de älvnära delarnas större betydelse undviks.

10 Skötselåtgärder - deltaområdet (det blivande naturreservatet) Sid 13-14: ”Den skötsel som planeras för det blivande naturreservatet kommer att beskrivas i den skötselplan som tas fram av Länsstyrelsen. Landhöjnings- och svämskogarna, de naturliga strandområdena och de öppna vattenområdena kommer att lämnas att utvecklas fritt utifrån naturliga processer. Delar av strandängarna utmed norra och västra delen av Västerfjärden ska skötas genom bete och/eller slåtter. Vid behov kommer vissa revlar/nybildade öar att buskröjas, för att försena igenväxningen i syfte att gynna fågellivet. Lövskogar som har uppkommit som sekundära bestånd efter avverkning eller efter avbruten jordbruksdrift kan komma att bli en viktig del av det lövskogslandskap som präglar Umeälvens delta. Generellt för de sekundära lövskogarna inom området gäller att skötseln ska med återkommande insatser i form av röjning, avverkning av utvalda träd samt avdödning av träd efterlikna de förhållanden som råder i lövsuccessioner. ” Jfr. BV:s Stöcke strandängar och buskröjning Rengrundet strandängar Jfr. BV:s skogskompensation

11 Bevarandetillstånd inom området Sid 15: ” Strandmiljöer I Umeälvens delta finns fortfarande strandsträckor med helt opåverkade naturmiljöer. Dessa områden har ofta mycket höga naturvärden och en gynnsam bevarandestatus. Det finns dock flera områden med strandnära tomter där strandmiljöerna blivit mer eller mindre kraftigt påverkade. Vegetation har röjts undan för ge utsikt över älven, det har muddrats, byggts bryggor och pirar. Detta kan påverka miljön negativt, särskilt då ingreppen gjorts i skyddade, grunda vikar där i synnerhet änder och vadare söker sina tillhåll.” Enda ostörda gradienten (ekoklinen) från vatten via strandäng och öppna fält finns vid Västerfjärden – Skäret. Där förespråkar LST en Botniabana!

12 Den enda hittills ostörda ekoklinen 500 m

13 Vad kan påverka Natura området negativt? Sid 12: ” Här beskrivs endast de viktigaste hoten vi i dag känner till mot Natura 2000-områdets naturvärden. Andra hot som idag är okända kan bli aktuella i framtiden.” ”Exploatering av olika slag (tomtutstyckningar, uppförande av byggnader eller anläggningar, pirar, bryggor, vägar, täktverksamhet, muddring, m.m.) som leder till förlust av öppen jordbruksmark, eller förlust av skogsmark och strandhabitat i de delar av området som är utpekat som SCI- område (SE Umeälvens delta), och som innebär att häckningsplatser eller rastplatser försvinner. Även storskalig bebyggelse i direkt anslutning i till området kan vara negativt, om det innebär direkta eller indirekta störningar på fågellivet, inklusive barriäreffekter. Förtätad bebyggelse tätt inpå jordbruksmarkerna kan också på lång sikt försvåra förutsättningarna för jordbruket och därigenom för fågellivet. ” JÄRN-

14 Vad kan påverka Natura området negativt? Sid 12: ” Barriäreffekter och fragmentering mellan delta och slätter samt inom slättlandskapet (vägar, järnvägar etc., även skogsridåer m.m.) ” ” Höga föremål som kan orsaka kollisionsolyckor för fåglar i anslutning till betesplatser eller vattnet (t.ex. radiomaster, elledningar, vindkraftverk; detta gäller främst svanar, gäss och tranor) ” JÄRNVÄGSLEDNING Varför godkänner man då Botniabanans deltadragning? Varken LST eller NV har efterlyst mindre störande alternativ

15 Avslutande reflektioner Inga statliga resurser har lagt ned för att inventera slättlandskapets fågelliv förrän efter Regeringens tillåtlighet Då är det Banverket som står för några mycket riktade inventeringar. Gedigna inventeringsresultat och ekologiska bedömningar från kunniga lokala ornitologer negligeras både av LST och NV. Området jämförs inte med andra varför dess särart kan tonas ned t ex vid planering av Botniabanan.


Ladda ner ppt "Övergripande EU-regelverk OBS! Tillägg som advokaterna Rosengren och Hörnberg-Lindgren förklarade inför Miljödomstolen: Enligt EU:s rekommendationer ska."

Liknande presentationer


Google-annonser