Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? Växjö 10 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Inst för Socialt Arbete Stockholms Universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? Växjö 10 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Inst för Socialt Arbete Stockholms Universitet."— Presentationens avskrift:

1 Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? Växjö 10 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Inst för Socialt Arbete Stockholms Universitet

2 Meny Snabbkurs i epidemiologisk analys Färsk analys av registerdata Resultat från andra registerstudier som pekar i samma riktning Lite annat smått och gott från registeranalyser

3 Vad är risk? Ökad/minskad sannolikhet –För något specifikt “För vad?” –ett relativt begrepp “Jämfört med vem/vad?” –ett kvantitativt begrepp“Hur mycket? Referensgruppen har alltid Relativ Risk (RR) =1 RR=2 gånger fler är 100% fler RR >2-3 anses som “höga överrisker” 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR = 4) Säger ingenting om “hur många”

4 Att justera för bakgrundsfaktorer.. “Om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs – hur är det då med överrisker?” Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning Görs i multivariatanalyser

5

6 Statistisk analys Multivariatanalys/Regressionsanalys Om alla andra bakgrundsfaktorer/-variabler är lika – hur är det då med just denna variabel? Exempel: ”mor tonårsmamma”. Beskriver en faktors ”unika” inflytande (om/när allt annat är lika) Resultat visas i Relativa Risker (RR)

7 Population Alla födda i Sverige som levde när de var 16 år. Definierad i Medicinska Födelseregistret (MFR). N = 1,6 millioner Följs i register till 2008

8 Metod: samkörning av nationella register: Personerna följda till 2008 –MFR –SCB’s Befolkningsregister –SCB’s Flergenerationsregister –SCB’s LISA-register (utbildning, soc bidrag m m) –FoB 1980, 1985, 1990 –Socialstyrelsens Patientregister –Socialstyrelsens Dödsorsaksregister –BRÅ’s Lagfördaregister –Skolverkets/SCB’s Betygsregister

9 Utfall: Indikation på narkotikamissbruk Död med narkotikamissbruk som huvudsaklig eller bidragande dödsorsak Vårdad på sjukhus med nark diagnos Straffad för narkotikabrott

10 Ovanligt utfall – därför bra med data för hela befolkningen män (2,4%) kvinnor (1,1%) totalt (1,7%) Obs delvis ung population: år vid sista uppföljningsåret (2008)

11 Bakgrundsfaktorer: Familj (13 st) Mors födelseland (Sverige, Norden, EU, utanför EU) Mors utbildning när barnet var 17 (grundskola/gymn/högskola) Mor ensamstående när barnet var 17 Mor tonåring vid första barnets födelse Mor förvärvsarbetade inte när barnet var 17 Mor förtidspension när barnet var 17 Mor socialbidragsberoende när barnet var 17 Mor allvarlig psykisk ohälsa Mor missbruk Mor allvarlig kriminalitet Far allvarlig psykisk ohälsa Far missbruk Far allvarlig kriminalitet

12 Bakgrundsfaktorer: Individ (3 st) Kön Geografisk uppväxtmiljö –Storstad –Annan större tätort –Landsbygd Inga/ofullständiga/låga betyg i åk 9 (”låga betyg” = tillhör sämsta 1/6 i sin årskull landet) Summa: 16 bakgrundsfaktorer (Justerat för födelseår)

13 Fråga: vilka bakgrundsfaktorer har starkast samband med framtida narkotikamissbruk – när allt annat är lika? Kryssa för de fem som Du tror ökar risken mest för framtida narkotikamissbruk Det finns en bakgrundsfaktor som är rejält starkare än de andra. Vilken? Rita en ring runt det krysset.

14 Resultat – vad är en ”överrisk” ? ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 -- mindre överriskRR = 1,3-1,5* moderat överriskRR = >1,5- 2,0** hög överriskRR > 2,0 ***

15 BakgrundsvariabelSamband med nark missbrukRR Mors föd land Norden eller utanför Europa*1,4 Mor grundskola/gymnasium vs högskola-- Mor ensamstående**1,6 Mor tonårsmamma-- Mor arbetar inte-- Mor förtidspension-- Mor lever på socialbidrag*1,4 Mor allvarlig psykisk ohälsa-- Mor missbruk*1,4 Mor allvarlig kriminalitet*1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa-- Far missbruk*1,4 Far allvarlig kriminalitet**1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet**1,7 Personen är man**1,9 Inga/ofullständiga/låga betyg***4,4

16 Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 (Social Rapport 2010)

17 Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9

18 Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9

19 Vad betyder det här för socialt utsatta barn?

20 Inga/ofullst/låga betygÖver medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Kontaktfam före tonåren 55% 15% Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13% Växt upp i fosterhem 60% 11% Flickor Normalgrupp 11% 60% Kontaktfam före tonåren 37% 27% Barn i fam med mkt soc bid 40% 25% Växt upp i fosterhem 43% 23% Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

21 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? Kön*** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

22 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland barn i familjer med soc bidrag? Kön*** Födelseår * Mor grundskola/gymn vs högskola * Uppväxtregion -- Familjen hyr bostad (vs äger) -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

23 Barn som växer upp i fosterhem..... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma begåvning Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola –jämfört med andra barn med samma begåvning –jämfört med andra barn med samma betyg Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år, jämfört med ”normalbarn” med låga betyg Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma

24 Förekomst av problem: exempel F-barn ”Normalgr” Bara grundskola vid 25 år, pojkar 27% 6% Självmordsförsök efter 20 år, flickor 14% 2% Allvarlig krim efter 20 år, pojkar 37% 5% Nark missbruk efter 20 år, pojkar 22% 4% Lever på socialbidrag vid 25 år, pojkar 14% 1% Växt upp i f-hem: >5år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

25 Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida..... Självmord RR = 6.4 Självmordsförsök RR = 6.2 Allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 NarkotikamissbrukRR = 6.8 AlkoholmissbrukRR = 4.9 Allvarlig kriminalitetRR = 7.5 Att bli tonårsförälderRR = 3.8 BidragsberoendeRR = 9.8 (justerat för f-år och kön)

26 Barn födda från familjer med återkommande socialbidrag Självmord efter åk 93,6 Självmordsförsök efter åk 93,6 Nark missbruk efter 20-årsdagen4,6 Allvarlig krim efter 20-årsdagen5,1 Tonårsförälder5,5 Lever på soc bidrag vid 25 år7,4 Max grundskola3,8 Eftergymn utbildning0,3 Justerat för kön och f-år

27 Samband “skolmisslyckande” – framtida psykosociala problem Hur mycket av överriskerna för socialt utsatta/placerade barn kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)? Svar: 40-60%.

28

29

30 Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår(*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande***

31 Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma utfall bland barn i familjer med soc bidrag? Kön*** Födelseår -- Mor grundskola/gymn vs högskola -- Uppväxtregion -- Familjen hyr bostad (vs äger) -- Mor psyk vård (*) Mor missbruk (*) Far psyk vård (*) Far missbruk * “Skolmisslyckande” ***

32 Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande***

33 Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland barn från socialbidragsfamiljer ? I stort bara frånvaron av skolmisslyckande –plus kön, chansen större för flickor Ingen/liten betydelse, t ex: –stad/land –boendeform –mors utbildning –föräldrar psykisk sjukdom/missbruk

34 RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren men som växer upp hemma 2.5 Svenskfödda adopterade2.6 Utlandsfödda adopterade1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag2.2 Barn från ensamförälderfamiljer2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek biståndi.s. Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC

35 Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor Dyr vård Bristfällig tillsyn Outvärderad vård Potential för skadliga effekter 40-60% av placeringarna avbryts i förtid 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård

36

37

38 Flickor plac i tonåren pga beteendeproblem NormalflickorPlacerade flickor Döda vid 25 år0,3%2,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 0,7%22% Fängelse el rättspsyk år0,1%8% Skyddstillsyn el mer år0,4%21% Lagförd år3%39% Tonårsmamma3%27% Socialbidrag vid 25 år6%50% Max grundskola vid 25 år8%64%

39 Pojkar plac i tonåren pga beteendeproblem NormalpojkarPlacerade pojkar Döda vid 25 år0,5%5,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 %30% Fängelse el rättspsyk år3%44% Skyddstillsyn el mer år4%58% Lagförd år16%75% Tonårspappa< 1%8% Socialbidrag vid 25 år6%53% Max grundskola vid 25 år10%67%

40 Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år95 % och inte fängelse år53 % och inte skyddstillsyn år40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk år 35 % och inte tonårspappa32 % och inte lagförd för brott år20 % och mer än grundskola vid 25 år10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 % Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....

41 Samband mellan narkotikamissbruk och psykisk ohälsa bland vuxna (födda )

42 Nark missbruk & psykisk ohälsa (födda ) Sjukhusvård för suicidförsök efter 16 års ålder: Nark/kvinnor42% (grov RR=19.1) Nark/män23% (grov RR=12.8) Ej nark/kvinnor 2% Ej nark/män <2%,

43 Uthämtad psykofarmaka 2009 (födda ) Nark kvinnor Nark mänNormal Neuroleptika 14% 10% <1% Sömnmedel 30% 19% 4/2% Ångestdämpande 27% 17% 4/2% Antidepressiva 36% 22% 9/5% (obs 7% av männen & 4% av kvinnorna är döda) Samkörning med Socialstyrelsens Läkemedelsregister

44 Epidemiologisk forskning, explorativ forskning -hur många, utveckling över tid?, vilka?, samband? -Vårdmönster, avbruten behandling, “comsumer studies” etc Longitudinella studier - riskfaktorer, skyddsfaktorer mm Kliniska försök där man prövar en metod

45 Att läsa… Social Rapport Social Rapport Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011) School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review. doi: /j.childyouth Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011), Cognitive, educational and self-support outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort study, Children and Youth Services Review, 33,


Ladda ner ppt "Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? Växjö 10 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Inst för Socialt Arbete Stockholms Universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser