Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Solsystemet och en introduktion till Universum Intro på kursen i Astronomi på Kunskapsgymnasiet Globen 17 januari 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Solsystemet och en introduktion till Universum Intro på kursen i Astronomi på Kunskapsgymnasiet Globen 17 januari 2014."— Presentationens avskrift:

1 Solsystemet och en introduktion till Universum Intro på kursen i Astronomi på Kunskapsgymnasiet Globen 17 januari 2014

2 Universum 13,7 miljarder år Uppstod i Big Bang Genomskinligt efter år Expanderar troligen i oändlighet 1011 galaxer Galaxerna innehåller i snitt c:a 1011 stjärnor Vår galax är Vintergatan

3 Galaxhopar Många galaxer ingår i hopar Många galaxer ingår i hopar Vintergatan ingår i Lokala Gruppen som också innehåller Andromeda och Stora och Lilla Magellanska molnen. (Andromeda kan ses från Sverige, men inte Magellanska molnen) Vintergatan ingår i Lokala Gruppen som också innehåller Andromeda och Stora och Lilla Magellanska molnen. (Andromeda kan ses från Sverige, men inte Magellanska molnen) Närmaste stora galaxhopen är Virgohopen som är fysiskt bunden till Lokala gruppen Närmaste stora galaxhopen är Virgohopen som är fysiskt bunden till Lokala gruppen

4 Comahopen Nästan alla objekt på bilden är galaxer.Nästan alla objekt på bilden är galaxer. En av de tätaste hoparna.En av de tätaste hoparna tals galaxer1000-tals galaxer 100-tals miljoner ljusår bort. Nära för galaxhop.100-tals miljoner ljusår bort. Nära för galaxhop. Flera milj. ljusår tvärsöverFlera milj. ljusår tvärsöver Flesta galaxerna i hopar är elliptiskaFlesta galaxerna i hopar är elliptiska Flesta utanför hopar är spiralgalaxer.Flesta utanför hopar är spiralgalaxer.

5 Hubble Deep Field I Stora björnen 2.5’ (1/ av himlen, tennisboll 100 m bort) 342 exponeringar över 10 dagar 1995 Nästan alla 3000 objekt i bilden är galaxer. Vissa är bland de yngsta och mest avlägsna kända.

6 Andromedagalaxen Andromedagalaxen Närmaste stora granngalaxenNärmaste stora granngalaxen Mycket lik VintergatanMycket lik Vintergatan Hundratals miljarder stjärnorHundratals miljarder stjärnor Ljusa stjärnorna är förgrundsstjärnor i VintergatanLjusa stjärnorna är förgrundsstjärnor i Vintergatan 2 miljoner ljusår bort2 miljoner ljusår bort

7 M13 - Klotformig stjärnhop (apod.nasa.gov/apod/ap html (20 feb 2013)

8 Rotationskurva

9

10 Solsystemet Solen + alla kroppar som rör sig runt den Solen + alla kroppar som rör sig runt den Del av Vintergatan Del av Vintergatan

11

12 Solsystemets uppkomst Formades ur stort moln av gas och stoft för 4,6 miljarder år sedan genom gravitationen i molnet Formades ur stort moln av gas och stoft för 4,6 miljarder år sedan genom gravitationen i molnet H, He och lite Li bildades kort efter Big Bang H, He och lite Li bildades kort efter Big Bang Ämnen med tyngre atomkärnor än Li har bildats i stjärnor som exploderat. (Universum massa består av 98% H och He. Jordens massa består av 0,15% H och He). Ämnen med tyngre atomkärnor än Li har bildats i stjärnor som exploderat. (Universum massa består av 98% H och He. Jordens massa består av 0,15% H och He).

13 Talrika iskorn och istäckta stoftkorn av tyngre grundämnen var spridda i nebulosan som bestod mest av H och He. Talrika iskorn och istäckta stoftkorn av tyngre grundämnen var spridda i nebulosan som bestod mest av H och He. Gasen och stoftet föll genom gravitationen mot centrum. Gasen och stoftet föll genom gravitationen mot centrum. Densiteten och trycket i centrum ökade. Densiteten och trycket i centrum ökade. Protosolen bildades. Protosolen bildades. Temperaturen steg, eftersom atomerna rörde sig allt snabbare i centrum. Temperaturen steg, eftersom atomerna rörde sig allt snabbare i centrum. Värmestrålning från protosolen (inte fusion än) Värmestrålning från protosolen (inte fusion än)

14 Första stjärnorna bildades troligen under de första hundratals miljoner åren och bestod bara av H, He och Li. Första stjärnorna bildades troligen under de första hundratals miljoner åren och bestod bara av H, He och Li. Stjärnor bildar de uppåt 90 övriga naturligt förekommande grundämnena genom fusion. Stjärnor bildar de uppåt 90 övriga naturligt förekommande grundämnena genom fusion. En stor del av denna materia kastas ut i rymden vid slutet av stjärnornas liv En stor del av denna materia kastas ut i rymden vid slutet av stjärnornas liv En del av detta kommer att ingå i nya stjärnor och i planeter. En del av detta kommer att ingå i nya stjärnor och i planeter. Vi består av stjärnstoft! Vi består av stjärnstoft!

15 Krabbnebulosan Krabbnebulosan SupernovarestSupernovarest Synlig dagtid tre veckor 1054Synlig dagtid tre veckor ljusår från jorden6000 ljusår från jorden 8.2 m VLT ESO (FORS Team)8.2 m VLT ESO (FORS Team)

16 Kroppar i Solsystemet Solen Solen 8 planeter (Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus). De flesta har månar. 8 planeter (Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus). De flesta har månar. 5 dvärgplaneter (Ceres, Pluto, Eris, Makemake, Haumea) 5 dvärgplaneter (Ceres, Pluto, Eris, Makemake, Haumea) Asteroider (planetoider innanför Jupiter) Asteroider (planetoider innanför Jupiter) Centaurer (planetoider mellan Jupiter och Neptunus) Centaurer (planetoider mellan Jupiter och Neptunus) Transneptunska objekt (exkl. dvärgplaneterna) Transneptunska objekt (exkl. dvärgplaneterna) Kometer Kometer Meteoroider Meteoroider

17

18 Solsystemets massa (beräkningar 1995) Solen 99,8 % Jupiter 0,1 % Kometer 0,05 % Övriga planeter 0,04 % Satelliter och ringar 0,00005 % Asteroider o liknande0, % Stoft och splitter 0, %

19 Modell i skala 1:100 miljarder StorlekAvstånd från solen Solen 1,4 cm Venus 0,1 mm 1,1 m Jorden 0,1 mm 1,5 m Jupiter 1,4 mm 8 m Neptunus 0,5 mm 30 m Proxima Centauri2 mm40 mil

20

21 Planeternas banor ligger i nästan samma plan.

22 En planet går i bana runt solen går i bana runt solen har tillräckligt stor massa så att dess gravitation knådar den till sfärisk form har tillräckligt stor massa så att dess gravitation knådar den till sfärisk form genom sin gravitation har rensat området kring sin bana. genom sin gravitation har rensat området kring sin bana.

23 Månar Jorden 1 Mars 2 Jupiter67 Saturnus62 Uranus27 Neptunus14 Flera dvärgplaneter och asteroider har månar

24 Keplers lagar för planeternas rörelser 1. Planeterna rör sig i elliptiska banor runt solen med solen i ena fokus (ena brännpunkten) 2. Radius vektor överfar på lika tider lika stora ytor 3. P 2 = ka 3 P = omloppstiden P = omloppstiden a = medelavståndet a = medelavståndet k = en konstant =1 om k = en konstant =1 om P mäts i år och a i AE P mäts i år och a i AE

25 Jätteplaneterna Eng: Jovian planets (Romerske guden Jupiter kallades också Jove, it.: Giove) Eng: Jovian planets (Romerske guden Jupiter kallades också Jove, it.: Giove) Består till stor del av H, He, metan, ammoniak och vatten. Många av deras månar består också av dessa lågdensitetssubstanser. Består till stor del av H, He, metan, ammoniak och vatten. Många av deras månar består också av dessa lågdensitetssubstanser. Den minsta – Neptunus - har 4 ggr större diameter än största inre planeten, Jorden. Den minsta – Neptunus - har 4 ggr större diameter än största inre planeten, Jorden. Jupiter, den största, har 11 ggr Jordens diameter och 318 jordmassor. (1‰ av solens massa och 0,1 av solens diameter.) Jupiter, den största, har 11 ggr Jordens diameter och 318 jordmassor. (1‰ av solens massa och 0,1 av solens diameter.)

26 Densiteter Densiteten ger info om huruvida planeterna innehåller lättare eller tyngre grundämnen. Densiteten ger info om huruvida planeterna innehåller lättare eller tyngre grundämnen. Jordens densitet är 5520 kg/m 3. Typiska bergarter vid ytan har densiteten 3000 kg/m 3. Jordens inre måste alltså innehålla material med högre densitet än berg vid ytan. Jordens densitet är 5520 kg/m 3. Typiska bergarter vid ytan har densiteten 3000 kg/m 3. Jordens inre måste alltså innehålla material med högre densitet än berg vid ytan. Yttre planeterna har låg densitet. Saturnus har 690 kg/m 3 ( < vatten; övriga har kg/m 3 ). Yttre planeterna har låg densitet. Saturnus har 690 kg/m 3 ( < vatten; övriga har kg/m 3 ).

27 Jordlika planeter Eng: Terrestrial planets Eng: Terrestrial planets Påminner om Jorden (latin Terra): Hårda ytor, mycket berg och dalar. Kratrar och vulkaner finns. Påminner om Jorden (latin Terra): Hårda ytor, mycket berg och dalar. Kratrar och vulkaner finns.

28 Jupiter och Saturnus Består mest av H och He Består mest av H och He

29 Uranus och Neptunus Har extremt mycket vatten Har extremt mycket vatten Mycket H och He Mycket H och He

30 Magnituder m 1 = magnitud för objekt 1 m 2 = magnitud för objekt 2 b 1 = ljusstyrka för objekt 1 b 2 = ljusstyrka för objekt 2 Apparent magnitud m = -2,5 log I +C I är himlakroppens apparenta ljusstyrka C är en konstant En skillnad på en magnitud motsvarar en skillnad I ljusstyrka på ungefär 2,512 gånger. En skillnad på 5 magnituder motsvarar att den ena himlakroppen är 100 gånger ljusstarkare än den andra.

31 Magnituder Solen-26,8 Fullmånen-12,7 Venus (ljusstarkaste planeten; max) -4,4 Sirius (ljusstarkaste stjärnan) -1,5 Svagaste stjärnan synlig för blotta ögat 6 Svagaste stjärnan man kan observera med Hubble-teleskopet 30 med Hubble-teleskopet 30

32 Vinklar 1° = 60’ =3600” 1’ = en bågminut 1” = en bågsekund 1” motsvarar ungefär 1 krona (25 mm) 5 km bort.

33 Albedo Bråkdel av infallande ljuset som reflekteras Bråkdel av infallande ljuset som reflekteras Kolpulver har nära 0. Kolpulver har nära 0. En spegel av hög kvalitet har nära 1. En spegel av hög kvalitet har nära 1. De jordlika planeter vars yta syns från rymden (Merkurius, Jorden, Mars) har <0,37. De jordlika planeter vars yta syns från rymden (Merkurius, Jorden, Mars) har <0,37. De vars yta är molntäckt har >0,47. De vars yta är molntäckt har >0,47. Pluto har 0,5. Vi vet inte mycket om dess yta. Pluto har 0,5. Vi vet inte mycket om dess yta.

34 Några milstolpar 2136 f. Kr. Kinesiska astronomer registrerar en solförmörkelse 586 f. Kr.Thales från Miletus förutspår en solförmörkelse. 350 f. KrAristoteles föreslår en sfärisk jord, geocentrisk kosmologi c:a 270 f. Kr Aristarkus från Samos föreslår heliocentrisk kosmologi

35 c:a 125 Ptolemaios förfinar geocentriska kosmologin Nikolas Kopernikus föreslår en heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe gör precisa observationer av stjärnor och planeter Galileo observerar Venus faser, Jupiters 4 största månar och använder solfläckar för att beräkna solens rotationstid.

36 1781 Uranus upptäcks av Herschel Ceres upptäcks 1821 Oregelbundenheter i Uranus bana upptäcks talet Solfläckscykeln och Neptunus upptäcks. upptäcks talet Solatmosfärens kemiska sammansättning bestäms ur spektra.

37 1877 Kanaler observeras på Mars. (Har visat sig vara synvillor) 1930 Pluto upptäcks 1938 Man visar att fusion är solens energikälla Sovjetiska rymdsonderna Luna börjar skjutas upp. Luna 1 förbi månen i januari, Luna 2 kraschade på Månen i september, Luna 3 flög förbi Månen i oktober Mars flygs förbi av Ranger 7 från USA.

38 1969 Neil Armstrong första människan på månen 1971 Första Marslandningen (Mars 2 från Sovjet) Sonderna Voyager I och II flyger förbi de yttre planeterna Sonden Near Shoemaker landar på asteroiden Eros Farkosten Huygens landar på Titan.

39

40 Merkurius (http://messenger.jhuapl.edu/gallery/sciencePhotos/pics/CW F_web.png 18jan 2009)http://messenger.jhuapl.edu/gallery/sciencePhotos/pics/CW F_web.png Från Messenger

41 Merkurius Medelavstånd från Solen: 0,38 AE ( km) Rotationstid 58,646 dygn Omloppstid 87,969 dygn (1,5 ggr rotationstiden) Ekvatorsdiameter km (minsta planeten) (mindre än Ganymedes och Titan, men mer än 2 gånger större massa) Max magnitud-1,9 Yttemperatur: +400 °C dag -200 °C natt (Sörsta temperaturvariationerna av någon av planeterna i Solsystemet) Solens medeldiameter sedd från Merkurius:1°22’40” sedd från Merkurius:1°22’40”

42 Merkurius (forts) Har faser Har faser Inom 28° från solen sedd från jorden Inom 28° från solen sedd från jorden Relativt svår att observera, speciellt från Sverige och andra områden nära polerna. Relativt svår att observera, speciellt från Sverige och andra områden nära polerna. Känd sedan åtminstone Sumerernas tid (2000-t f. Kr.) Känd sedan åtminstone Sumerernas tid (2000-t f. Kr.)

43 Merkurius och Venus

44 Merkuriuspassage(NASA)

45 Venus Medelavstånd från Solen: 0,72 AE (108 milj km) Omloppstid 224,701 dygn Ekvatorsdiameter km Mass4,869 · kg (Jorden: 6,0 · kg) Kallas ibland Jordens systerplanet Axelns lutning177,36° Rotationstid 243,02 dygn Visar alltid samma yta mot Jorden när den är närmast. Man vet Visar alltid samma yta mot Jorden när den är närmast. Man vet inte om det är en tillfällighet. inte om det är en tillfällighet.

46 Venus (Från Galileo 1990)

47 Venus (forts.) Max magnitud -4,4 Atmosfärstryck vid ytan9,2 MPa (92 ggr jordens) Medeltemperatur vid ytan:480 °C (bly smälter) AtmosfärCO 2 : 96%, N: 3+% Inom 48° från Solen sedd från Jorden Inom 48° från Solen sedd från Jorden Starka vindar vid molntopparna (350 km/h). Några få km/h vid ytan Starka vindar vid molntopparna (350 km/h). Några få km/h vid ytan Venus hade troligen en gång mycket vatten, som jorden, men det kokade bort. Som det skulle gjort på Jorden om den legat lite närmare Solen. Vi kan lära oss mycket om Jorden genom att studera Venus. Venus hade troligen en gång mycket vatten, som jorden, men det kokade bort. Som det skulle gjort på Jorden om den legat lite närmare Solen. Vi kan lära oss mycket om Jorden genom att studera Venus. Få kratrar <- ung yta, som Jorden Få kratrar <- ung yta, som Jorden Mest mjukt rullande slätter med små höjdskillnader. Mest mjukt rullande slätter med små höjdskillnader.

48 Venus faser och skenbara storlek

49 Växthuseffekten på Venus

50

51

52 Exoplaneter (forts) Medelavstånd: 0, AE Medelavstånd: 0, AE De flesta har ganska excentriska banor. (Alla utom Merkurius och Pluto har kvasicirkulära banor i Solsystemet) De flesta har ganska excentriska banor. (Alla utom Merkurius och Pluto har kvasicirkulära banor i Solsystemet) Omloppstider 2,5 dygn - 15 år Omloppstider 2,5 dygn - 15 år Jfr Jupiter: 5,20 AE, 318 jordmassor, 12 år Jfr Jupiter: 5,20 AE, 318 jordmassor, 12 år

53 ISS passerar framför solen under Venuspassagen ISS passerar framför solen under Venuspassagen (atm.zaciatok.sk/atm/atm.nsf/0/0F3E5E EF4C1256EB50034B66F/$file/iss_venus.jpg(atm.zaciatok.sk/atm/atm.nsf/0/0F3E5E EF4C1256EB50034B66F/$file/iss_venus.jpg 20 jan 2010) (atm.zaciatok.sk/atm/atm.nsf/0/0F3E5E EF4C1256EB50034B66F/$file/iss_venus.jpg

54 VAR RÄDD OM ÖGONEN NÄR DU TITTAR PÅ SOLEN!! Projicera solen, eller använd ordentliga filter. Starka solglasögon räcker inte!! Projicera solen, eller använd ordentliga filter. Starka solglasögon räcker inte!! Om du slarvar med detta kan du få bestående synskador, tom bli blind resten av livet!! Om du slarvar med detta kan du få bestående synskador, tom bli blind resten av livet!!

55

56 Jorden (Tellus) Massa5, 9737 kvadriljoner kg Medelavstånd från Solen m (1 astronomisk enhet (1 AE)) Omloppstid 365,26 dygn Diameter km Banans excentricitet 0,017 Axelns lutning mot banplanet23,5° Rotationstid 23 h 56 min 4 s Banans lutning mot solens ekvator7.25° ekvator7.25°

57 Plattektonik

58 Magnetfält Magnetfältet kastas om oregelbundet med mellanrum på i genomsnitt år. Magnetfältet kastas om oregelbundet med mellanrum på i genomsnitt år. För år sedan bytte fältet riktning sist För år sedan bytte fältet riktning sist

59 Människan Homo sapiens: Troligt ursprung i Afrika för år sedan (Universum hade 99,998 % av sin nuvarande ålder) Homo sapiens: Troligt ursprung i Afrika för år sedan (Universum hade 99,998 % av sin nuvarande ålder) 7 miljarder 7 miljarder 99,6 % av de aktiva generna är gemensamma med chimpansens. 99,6 % av de aktiva generna är gemensamma med chimpansens. Chimpanser resonerar, är självmedvetna, gör redskap och visar känslor Chimpanser resonerar, är självmedvetna, gör redskap och visar känslor

60 ÅrVärldens befolkning maj

61 Månen Siderisk omloppstid: 27,32 dygn Siderisk omloppstid: 27,32 dygn Synodisk omloppstid: 29,53 dygn Synodisk omloppstid: 29,53 dygn Banans lutning mot ekliptikan: 5,1° Banans lutning mot ekliptikan: 5,1° Medelavstånd: km Medelavstånd: km Diameter 3480 km Diameter 3480 km Avlägsnar sig 4 cm/år Avlägsnar sig 4 cm/år

62 Total solförmörkelse Australien 4 december 2002 (www.gsfc.nasa.gov/topstory/2002/1204eclipse.html, 30 mars 2006) This method leads to a value of pi approximately equal to pi

63 Fr. h.: Månen belyst av Jorden, Solens korona, Saturnus, Mars och Merkurius (från Clementine) Fr. h.: Månen belyst av Jorden, Solens korona, Saturnus, Mars och Merkurius (från Clementine)

64 Lagrangepunkter 5 punkter i system med 2 stora himlakroppar, där deras gravitation ger mindre föremål samma omloppstid som näst största kroppen. Satelliter kan placeras i t ex L2. L4 och L5 är stabila (om tillräcklig masskillnad mellan de två stora kropparna). Betyder att satelliter i dessa stannar trots små störningar. L1-L3 är dynamiskt instabila. Innebär att objekt i dessa som stöts till lätt försvinner därifrån. Har betydelse för rymdforskningen. I jordens L1 finns t ex. satelliten SOHO, som mäter solen. I L4 och L5 kan himlakroppar samlas, t ex Trojanerna. Sådana kallas trojanska asteroider eller trojanska månar och punkterna för trojanska punkter. I jordens L4 och L5 finns mycket interplanetärt stoft.

65

66 Månens baksida Första bilden 1959 (Från Luna 3) (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID= mars 2006)

67 Jorden över Månens nordpol (från Clementine) (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm? IM_ID= mars 2006) Plaskettkratern > Plaskettkratern >

68 Jorden och Månen på 8 milj. km avstånd från Mars Express (www.spacetoday.org/SolSys/Mars/MarsExploration/MarsExpressBeagle.html)

69 Jorden en timme före soluppgången sedd från Marsbilen Spirit

70

71 Mars Medelavstånd från Solen 1,5 AE Omloppstid 687 dygn (1,88 år) Ekvatorsdiameter 6794 km (0,5 ggr jordens) Banans lutning mot jordbanans plan 1,85° Banans excentricitet 0,093 (jorden: 0,02) Axelns lutning25,2° Rotationstid 24h 37min 22s Max magnitud -2,9 Atmosfärstryck vid ytan600 Pa (0,6 % av jordens) Temperatur vid ytan-110 °C - 10 °C AtmosfärCO 2 : 95 %, N, Ar, lite O

72 Olympus Mons Solsystemets största vulkan. 24 km hög, 550 km tvärs över. Storleken möjlig pga låg gravitation och frånvaron av tektonik på ytan. (Jordens största vulkan: Mauna Kea, Hawaii, 9 km hög, 120 km tvärsöver). Från Mariner 9 som kretsade kring Mars (NASA) Solsystemets största vulkan. 24 km hög, 550 km tvärs över. Storleken möjlig pga låg gravitation och frånvaron av tektonik på ytan. (Jordens största vulkan: Mauna Kea, Hawaii, 9 km hög, 120 km tvärsöver). Från Mariner 9 som kretsade kring Mars (NASA)

73 Opportunity och Curiosity Bilar som undersöker geologin på Mars och sänder tillbaka bilder Bilar som undersöker geologin på Mars och sänder tillbaka bilder Opportunity Landade 2004 och Curiosity 2012 Opportunity Landade 2004 och Curiosity 2012 Marsbild tagen av Spirit (en bil som nu verkar död) (www.jpl.nasa.gov/missions/mer/ 13 mars 2006)

74 Ansikten på Mars Ansiktet på Mars Kratern Ansiktet på Mars Kratern Glada ansiktet Glada ansiktet

75 Solnedgång på Mars Från bilen Spirit 19 maj 2005 (www.nasa.gov/lb/multimedia/imagegallery/image_feature_347.html 16 mars 2006)

76 Fobos Från Mars Reconnaissance Orbiter 2008

77 Fobos Mars största måne Fobos (Φoβος) är grekiska och betyder fruktan Medelavstånd från Mars 9378 km Medelavstånd från Mars yta6000 km Mått 27 x 21,6 x 18,8 km Yta6 084 km 2 Omloppstid 7 h 39,2 min (Går upp i väster och ned i öster) Över horisonten högst 4 h 15 min Ett varv relativt en punkt på Mars tar 11h 6 min

78 Fobos (forts) Osynlig från latituder >70.4° från Mars ekvator Gravitation vid ytan 0,001 av jordens Varierar 210%, 450% p g a Mars gravitation Banan 1,8 cm lägre per år <- tidvatteneffekter. Om 50 milj år kolliderar den med Mars, eller troligare bildar planetring Bunden rotation Mars är 6400 ggr större och 2500 ggr ljusstarkare från Fobos än fullmånen härifrån. Diametern 1/4 av himlen. Flykthastighet: 11 m/s (Motsvarar hastigheten efter 6 m fritt fall över jordytan)

79 Gravitation Om en person som väger 70 kg kunde stå på en enkel badrumsvåg på olika himlakroppar skulle vågen visa: Om en person som väger 70 kg kunde stå på en enkel badrumsvåg på olika himlakroppar skulle vågen visa: På Månen: 12 kg På Månen: 12 kg Mars: 27 kg Mars: 27 kg Solen: 2 ton Solen: 2 ton Phobos: 1 hg Phobos: 1 hg

80 Gravitation (forts) För en fix densitet är gravitationskraften vid ytan proportionell mot en himlakropps radie. För en fix densitet är gravitationskraften vid ytan proportionell mot en himlakropps radie.

81 Från Spirit 26 aug 2005 (marsrovers.jpl.nasa.gov/gallery/press/spirit/ a.html 16 mars 2006)

82 Dvärgplaneter Himlakropp i bana kring solen Himlakropp i bana kring solen Tillräcklig massa för att göras rund av sin gravitation, men som inte rensat undan alla planetesimaler kring omloppsbanan. Tillräcklig massa för att göras rund av sin gravitation, men som inte rensat undan alla planetesimaler kring omloppsbanan. Tillräcklig massa för att övervinna stelkroppskrafterna och uppnå hydrostatisk jämvikt. Tillräcklig massa för att övervinna stelkroppskrafterna och uppnå hydrostatisk jämvikt. Ej att förväxla med småplaneter. Ej att förväxla med småplaneter. Begreppet infördes 2006, orsakad av upptäckten av flera transneptunska objekt som konkurrerade med Pluto i storlek och slutligen upptäckten av Eris som var större. Begreppet infördes 2006, orsakad av upptäckten av flera transneptunska objekt som konkurrerade med Pluto i storlek och slutligen upptäckten av Eris som var större.

83 Ceres Från Hubble 2007 sände NASA upp rymdsonden Dawn som utforskat Vesta och skall utforska Ceres 2015.

84 Vesta Mosaik från bilder tagna av NASA's rymdsond Dawn som studerade Vesta Berget vid sydpolen – nederst - är dubbelt så hög som Mount Everest. Mosaik från bilder tagna av NASA's rymdsond Dawn som studerade Vesta Berget vid sydpolen – nederst - är dubbelt så hög som Mount Everest.

85 Jupiter Massa1 900 kvadriljoner kg Omloppstid 11,862 år Ekvatorsdiameter km

86 Jupiter (forts.) Rotationstid vid ekvatorn9 h 50 min Max magnitud -2,94 Medeltemperatur c:a -110 °C Yttryck >>1000 bar Vinkelstorlek från Jorden30” - 49”

87

88 Jupiters kärna troligen av sten och metall (samma material som hos de terrestra planeterna) troligen av sten och metall (samma material som hos de terrestra planeterna) Innehåller endast 4 % av massan (13 jordmassor). Innehåller endast 4 % av massan (13 jordmassor) km radie <-trycket från resten av Jupiter km radie <-trycket från resten av Jupiter. C:a 70 milj atm och ungefär K i centrum C:a 70 milj atm och ungefär K i centrum

89 Jupiter (forts.) Ovanför kärnan ligger merparten av planeten i form av flytande metalliskt väte. Denna exotiska form av väte är möjlig bara om trycket överstiger 4 miljoner bar, som i Jupiters (och Saturnus) inre. Ovanför kärnan ligger merparten av planeten i form av flytande metalliskt väte. Denna exotiska form av väte är möjlig bara om trycket överstiger 4 miljoner bar, som i Jupiters (och Saturnus) inre.

90 Jupiter, Röda fläcken, Io och Callistos skugga Sammansatt av >1000 bilder 15 dec UT Söder är upp (antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap html, 20 mars 2006)

91 Minimagnituder för Jupiters största månar Ganymedes 4,6 Io 5,0 Europa 5,3 Callisto 5,6 Jfr Uranus5,5

92 Saturnus ringar C:a 10 m tjocka C:a 10 m tjocka av partiklar från cm-storlek till 10 m. av partiklar från cm-storlek till 10 m. Lätt laxfärgade. Tyder på spår av organiska molekyler, som ofta har liknande färg. Lätt laxfärgade. Tyder på spår av organiska molekyler, som ofta har liknande färg.

93 Sydsken på Saturnus (Från Hubble) (hubblesite.org/newscenter/newsdesk/archive/releases/2005/06/image/d 29 mars 2006)

94 Vad är detta?

95 Tethys skuggar Saturnus ringar (Från Cassini Equinox Mission Website)

96 Dione (1126 km i diameter) och Enceladus (505 km) I blått ljus februari 2005 på 2,6 milj. km avstånd från Saturnus.

97 Cassini Cassini Konstgjord satellit kring Saturnus NASA/ESA projekt Anlände 2004 Kretsar kring Saturnus och sänder data till 2017 då den skall falla kontrollerat in i Saturnus atmosfär

98 Cassini Uppskjutningen 15 oktober 1997 Kennedy Space Center vid Cape Canaveral, Florida

99 Cassinis väg till Saturnus

100 Titan Diameter 5150 km (solsystemets näst största måne) (Jfr Merkurius 4900 km) Yttemperatur: -180 °C Atmosfärstryck vid ytan 1,5 atm Atmosfär Kväve, metan, spår av ammoniak, argon, etan

101

102

103

104 Neptunus Medelavstånd från Solen: 30,1 AE Omloppstid 165 år Solens medeldiameter sedd från Neptunus 1’ 4” från Neptunus 1’ 4”

105 Solen Grekerna kallade den Helios, romarna Sol Massa1,989 kvintiljoner kg (1,989 · kg) Radie6,96 · 10 5 km Genomsnittlig vinkeldiameter 32’ vinkeldiameter 32’ Rotationstidekvatorn: 25 d polerna: 35 d polerna: 35 d

106 Solen Yttemp5800 K Centraltemp15,5 · 10 6 K Tryck i centrum250 miljarder atm Densitet i centrum 1,5 · 10 5 kg/m 3 Luminositet3,90 · W 700 milj. ton H -> 695 milj. ton He varje sekund + 5 milj ton γ-strålning varje sekund. Transporteras ut genom succesiva absorptioner och re-emissioner, och slutligen konvektion 700 milj. ton H -> 695 milj. ton He varje sekund + 5 milj ton γ-strålning varje sekund. Transporteras ut genom succesiva absorptioner och re-emissioner, och slutligen konvektion

107 Solen just nu (sohowww.nascom.nasa.gov/data/realtime-images.html, 19 februari 2013)

108 Flares En av de mest spektakulära som upptäckts. Lyfts av magnetiska krafter från Solen. Sträcker över km av solytan. En av de mest spektakulära som upptäckts. Lyfts av magnetiska krafter från Solen. Sträcker över km av solytan. Från NASA:s rymdstation Skylab, 19 december Från NASA:s rymdstation Skylab, 19 december (www.solarviews.com/cap/sun/sun.htm 30 mars 2006) (www.solarviews.com/cap/sun/sun.htm 30 mars 2006)

109 Solen (forts.) Brinner fridfullt runt 5 miljarder år till, men luminositeten kommer ungefär fördubblas Brinner fridfullt runt 5 miljarder år till, men luminositeten kommer ungefär fördubblas Om 2,5 miljarder år har jordens vatten förångats och sista livet släckts ut (www.discover.com/issues/may-93/departments/avisionoftheend222/) om inte förutsättningarna ändrats. Om 2,5 miljarder år har jordens vatten förångats och sista livet släckts ut (www.discover.com/issues/may-93/departments/avisionoftheend222/) om inte förutsättningarna ändrats.

110 SOHO Solar and Heliospheric Observatory Studerar solens inre struktur, dess vidsträckta yttre atmosfär och solvindens ursprung. Studerar solens inre struktur, dess vidsträckta yttre atmosfär och solvindens ursprung. sohowww.nascom.nasa.gov sohowww.nascom.nasa.gov Ett ESA/NASA projekt Ett ESA/NASA projekt Uppsköts 1995 Uppsköts 1995

111 SOHO (continued) Sammansatt bild (17,1 nm som blått, 19,5 nm som gult och 28,4 nm som rött). Sammansatt bild (17,1 nm som blått, 19,5 nm som gult och 28,4 nm som rött). 17,1 nm-strålningen visar emission från 8 och 9 ggr joniserat Fe vid c:a 1 milj. K. 17,1 nm-strålningen visar emission från 8 och 9 ggr joniserat Fe vid c:a 1 milj. K. 19,5 nm visar 11 ggr joniserat Fe vid c:a 1,5 milj. K. 19,5 nm visar 11 ggr joniserat Fe vid c:a 1,5 milj. K. 28,4 nm visar 13 ggr joniserat Fe vid c:a 2.5 milj. K. 28,4 nm visar 13 ggr joniserat Fe vid c:a 2.5 milj. K.

112 SOHO (continued) Historiens största kometjägare upptäcker sin 1000:e komet 5 augusti 2005 Historiens största kometjägare upptäcker sin 1000:e komet 5 augusti 2005 (www.esa.int/esaCP/SEMCA3908BE_index_1.html)

113 Koronaloopar Klustrar av koronaloopar >30 ggr Jordens diameter (från satelliten TRACE i bana kring Solen). Klustrar av koronaloopar >30 ggr Jordens diameter (från satelliten TRACE i bana kring Solen). Upphettning sker mest långt ned i koronan nära basen av looparna. Upphettning sker mest långt ned i koronan nära basen av looparna. (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID=191 (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID= mars 2006) 31 mars 2006)

114 Källor som ej angivits löpande antwrp.gsfc.nasa.gov antwrp.gsfc.nasa.gov nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/ nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/ Patrick Moore: Fakta om astronomi Patrick Moore: Fakta om astronomi Neil F. Comins, William J. Kaufmann III: Discovering the Universe, 6th edition Neil F. Comins, William J. Kaufmann III: Discovering the Universe, 6th edition Fakta om astronomi (När?Var?Hur?Serien) Fakta om astronomi (När?Var?Hur?Serien) Claes-Ingvar Lagerkvist, Kjell Olofsson: Astronomi – en bok om Universum Claes-Ingvar Lagerkvist, Kjell Olofsson: Astronomi – en bok om Universum ESO 3D Universe (DVD) ESO 3D Universe (DVD)


Ladda ner ppt "Solsystemet och en introduktion till Universum Intro på kursen i Astronomi på Kunskapsgymnasiet Globen 17 januari 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser