Fastighetsrätt 1 historik

En presentation över ämnet: "Fastighetsrätt 1 historik"— Presentationens avskrift:

1 Fastighetsrätt 1 historik
Landskapslagar före mitten av trettonhundratalet

2 Fastighetsrätt historik
I mitten av trettonhundratalet fick dåvarande Sverige en gemensam lag vilken lanserades av kungen Magnus Eriksson

3 Fastighetsrätt historik
Den nya lagen bestod av två delar En del som landslag och en del som stadslag

4 Fastighetsrätt historik
I princip gällde denna lag till mitten av sjuttonhundratalet

5 Landsbygd, by och gårdar
Landslagen reglerade Hur man väljer kung och hur adelsmän och riddare skall tjäna staden Hur man skall be om en hustru och hur bröllopsöl skall gå till Hur arv skall fördelas Hur man köper och säljer jord

6 Landsbygd, by och gårdar
Lagen reglerade fortsättning… Hur man bygger hus, kvarnar och broar, hur man ordnar vargskall och fångar ekorre Hur man väljer lagman och häradshövding Hur man dömer vid mord, misshandel, våldtäckt och stöld

7 Landsbygd, by och gårdar

8 Landsbygd, by och gårdar
Gården hade många typer av funktionsorienterade byggnader Exempel Bostadshus Lada för hö ett härbärge för säd Stall, fähus och ladugård Visthusbod där mat förvarades och stekhus för tillagning Malt- eller brygghus för öl Bastu och tvättstuga och att inte förglömma dass

9 Landsbygd, by och gårdar
I områden med goda jordar bodde man i gårdar En by var två upp till ca. tio gårdar

10 Landsbygd, by och gårdar
Byn hade ett till tre skiften för årligt bruk Om möjligt lades ett skifte i träda Varje gård i byn hade en åkerbit i respektive skifte vilken kallas för teg

11 Landsbygd, by och gårdar
Andra skiften var till för beta s.k. ängar vilka var instängda via stängsel eller stenrösen

12 Landsbygd, by och gårdar
Det som låg utanför åker och ängar benämndes som utmark vilken användes gemensamt för skogsarbete, bete och i förekommande fall jakt och fiske

13 Landsbygd, by och gårdar
Ensamgårdar När jordarna var sämre brukades de av ensamgårdar Dessa fanns (finns) i Värmland, Dalarna och stora delar av Småland

14 Landsbygd, by och gårdar
Vem ägde gården? Uppskattningsvis hälften av gårdarna ägdes av de som brukade den Den andra hälften ägdes av kungen, adeln eller kyrkan, dessa hyrdes på sexårsavtal Arrendet betalads med pengar eller dagsverken

15 Landsbygd, by och gårdar
En by kunde således bestå av såväl ägda som hyrda gårdar Områdena nära vatten köptes ofta upp av adeln

16 Landsbygd, by och gårdar
Arv Döttrar ärvde hälften av sönernas lott om inte annat avtalades i sämja

17 Landsbygd, by och gårdar
Skatter; Bönder med egen ägd gård betalade skatt till kronan Arrendatorer betalade inte skatt En tionde av förtjänsten betalades till kyrkan

18 Landsbygd, by och gårdar
Skatter fortsättning…. Bönderna betalade skatt i pengar eller med gods Bönderna kunde även betala genom naturprodukter som säd, smör kött eller fisk

19 Jordreformer Storskiftet syftade till att föra samman varje gårds tegar inom byn till ett fåtal skiften. Enskiftet innebar att varje gård tilldelades ett enda sammanhängande markstycke. Gårdens byggnader flyttades från byn till jordstycket.

20 Jordreformer Laga skiftet innebar att alla byar skulle omfattas av skiftesreformen. Det var tillåtet med ett par skiften per gård, vanligtvis ett för åkerjord och ett annat för skog. Koncentrerad rationalisering, även särskild rationalisering, syftade till att små produktionsenheter slogs ihop till större och fick statligt stöd till den nya verksamheten.

21 Landsbygd, by och gårdar
Matbrist på 1800-talet gjorde att Nyodlingen skedde mest på fast mark Mossodling genom dikning fick sitt stora genombrott i slutet av 1800-talet

22 Landsbygd, by och gårdar
Storskifte, en från bl.a. England inspirerad jorddelningsreform som ytterst syftade till förbättring av jordbruket genom upplösning av byarna med deras ägoblandning och bundna driftsystem. Storskifte, som infördes i mitten av 1700-talet, kom endast att medföra en omskiftning av åker och äng till färre, större tegar.

23 Landsbygd, by och gårdar
Från 1783 kunde en enskild gård begära fullständig separation och utflyttning från byn, ett förebud till enskiftet 1803.

24 Åker, äng och vall

25 Landsbygd, by och gårdar
Sjöar sänktes eller erövrades genom jordvallar och pumpning av vatten

26 Stadslagen Samtliga städer lydde under kungen
Ingen plats fick kalla sig stad utan att ha kungliga privilegier och stadsbor med en viss status kunde bli borgare

27

28 Stadslagen Staden styrdes via ett råd som bestod av borgare
För att få borgerskap i staden krävdes det att man var handelsman eller hantverkare med egen verkstad och att man ägde ett hus – därtill skulle man rekommenderas av en löftesman

29 Stadslagen Lagen reglerade:
Hur man väljer råd och borgmästare och hur man tar upp nya borgare i staden Hur man skall be om en hustru och hur bröllopsöl skall hållas Hur arvet skall fördelas Hur man säljer och köper tomter i staden

30 Stadslagen Lagen reglerade fortsättning…
Hur man ska bygga boningshus och hemlighus Hur köpenskap och handel ska gå till Hur man dömer vid mord, misshandel, våldtäkt och stöld Vad som gällde för spel och dobbel

31 Stadslagen Fogden var kungens ”platschef” i respektive stad
Normalt var det bara männen som fick bli burgare, men en kvinna kunde bli burgare om hon övertog verksamheten vid makens död

32 Stadslagen Staden befolkades med en massa andra stadsbor vilka inte kunde uppnå borgerskap Tjänstefolk, lärlingar, arbetskarlar och tiggare OBS kyrkans folk blev ej burgare

33 Stadslagen Skatter; Borgare betalade skatt både till kronan och staden
En tionde av förtjänsten betalades till kyrkan

34 Stadslagen Skatter fortsättning…. Borgarna betalade skatt i pengar

35 Stadslagen Alla allmänna gator skulle vara åtta alnar breda, så att man på den kunna de åka och rida

36 Stadslagen Hur de män som skulle bygga, som äga en tomt tillsammans och om den ene bygger nertill och den andre bygger upptill (grund med stenfot)

37 Stadslagen Arv Gällande arv så ärvde präst- och borgaredöttrar en lika stor del som sina bröder

38 Stadslagen Om eld, huru den skall vårdas, och om dens straff, det icke det gör Enligt lagen skulle fogden genomföra fyra brandinspektioner per år Den som med vilje anlade brand skulle brännas på bål

39 Revidering av lagen Kristofers landslag
Det var en omarbetad version av Magnus Erikssons landslag Kristofers landslag stadfästes med tillägg av Karl IX 1608 och var i bruk fram till dess att 1734 års lag utfärdades.

40 Revidering av lagen Kristofers landslag delades in i sammanhållna sakområden ”balkar” bl.a.: Byggningabalken Jordabalken

41 Kvinnors arvsrätt Från och med 1845 hade kvinnorna samma arvsrätt som männen – detta gällde även mark på landet

42 Jordabalkens utveckling 1
1905 avlämnade beredningen ett förslag om nyttjanderätt, som ofattande såväl allmänna bestämmelser som särskilda stadganden om arrende, hyra och (det då relativt nya institutet) tomträtt. Detta förslag antogs tillsammans med andra kompletterande förslag (bland annat om servitut)

43 Jordabalkens utveckling 2
1907 lämnade beredningen sin andra del angående förändringar i jordabalken Detta rörde lag om köp, byte och gåva av fast egendom, lag om rätt till undantag av fast egendom samt lag om inskrivning av rätt till fast egendom (lagfart och inteckning).

44 Jordabalkens utveckling 3
1907 lämnade beredningen sin andra del angående förändringar i jordabalken Detta förslag har även sammanhang med den kungliga förordningen 13 juni 1908 angående det då nybildade fastighetsregistret.

45 Jordabalkens utveckling 4
Den tredje delen av förslaget var färdigt 1909. I tredje delen behandlas bland annat bestämmelser om vad som är att hänföra till fast egendom, om ägogränser, om rättsförhållandet mellan grannar, det nya institutet förköpsrätt, om annan lösningsrätt till fast egendom samt om klander.

46 Stockholm Huvuddelen av innerstadens bebyggelse uppfördes under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal,

47

48

49 1650

50 1702

51 Tillaeus karta 1733

52 Stockholm innan Lindhagenplanens regleringar 1836

53 Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommittéunder ledning av Albert Lindhagen. 

54

55 Stockholm Stockholms innerstad eller lokalt bara Innerstaden är ett informellt begrepp som avser Stockholms centrala delar, i grova drag Gamla stan Norrmalm, Östermalm, Kungsholmen (Västermalm), Södermalm Vasastaden.

56 Stockholm Nedre Norrmalm präglas av framstegsoptimistisk och 60-talsarkitektur; ett resultat av efterkrigstidens stora citysanering

57 Stockholm Begreppet Innerstaden är inte helt entydigt.
Det står traditionellt för den del av staden som var bebyggd under tidigt 1900-tal, även ofta kallad Staden inom tullarna.

58 Det svenska rättssystemet
Den romerska rätten utgör grunden för våra föreställningar om vad som är rätt. Detta gäller främst som metod och teknik.

59 Det svenska rättssystemet
Arvet från den romerska rätten har blivit aktuell i det nya Europa. I processen spelar förståelsen för rättsliga traditioner en viktig roll.

60 Romersk germansk rätt Även om traditionen har anor tillbaka till kejsare Justinian2 så skedde större delen av det moderna kodifikationsarbetet främst under 1800-talet. Vi kan därför dela in den Romersk-Germanska rätten i tre underordnade traditioner: fransk, tysk och nordisk.

61 Anglorättsaxisk Anglorättsaxisk har sitt ursprung i sedvanerätten på de brittiska öarna och som tog form långt innan det överhuvud taget fanns några nedskrivna lagar men som fortsatte att användas efter att sådana lagar skrivits ned.

62 Romersk germansk rätt Den tyska koden har utanför det tyska språkområdet utgjort grunden för de moderna rättsystemet i Japan, Sydkorea, Kina och Taiwaskn. Den franska koden, Code Napoléon, har också legat till grund för systemen i Polen, Quebec (Kanada), Louisiana (USA), Indokina och före detta franska kolonier i Afrika. Romersk-Germansk rätt tillämpas stort sett i hela Europa, undantaget Irland och Storbritannien

63 Att söka på era telefoner!
Vad är en Aln? Vad är ett tunnland? Vem införde måttet meter? När ändrades kvartersindelningen i Stockholms till dagens stadsbild?

64 För den nyfikne - vetgirig

65 FAKTA VAD ÄR OMARRONDERING
landsbygd/lantbruk/MarkOFastigheter/VarOvrigaVerksamhet/Omarronderingar/Pages/default.aspx Till nästa gång försök hitta en gård som behöver effektiviseras då de hemnet LRF

66 Avslutningsvis Nu i december se upp för lantmätare lyktemän