Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tankar kring tvåspråkiga undervisningsmodeller och flerspråkighet Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tankar kring tvåspråkiga undervisningsmodeller och flerspråkighet Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet."— Presentationens avskrift:

1 Tankar kring tvåspråkiga undervisningsmodeller och flerspråkighet Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

2 Innehåll Allmänt om tvåspråkiga undervisningsmodeller Två exempel på språkbad av olika karaktär –Språkbad i svenska (Finland) –Språkbad i maori (Aotearoa/Nya Zeeland) Erfarenheter från projektet Revitalisering mot alla odds? Att släppa enspråkighetstänkandet Vad kan vi göra just nu?

3 Allmänt om undervisningsmodeller som syftar till tvåspråkighet –Undervisning i språket som ämne Modersmålsundervisning i Sverige Svenskundervisningen i finsk skola i Finland Undervisning i iriska i engelsk skola på Irland –Undervisning på två språk Integrerad samisk undervisning i Sverige Sameskolor, finska friskolor mm i Sverige Tvåvägsundervisning i USA (two-way) –Undervisning helt eller till största delen på eget språk (maintenance) Svenskspråkiga skolor i Finland –Språkbad (enrichment) Språkbad i Québec Språkbad i Finland Maoriskt språkbad på Aotearoa/Nya Zeeland

4 Lektioner i språket som ämne Undervisning i vissa ämnen på språket Undervisning på två språk Merparten av undervisningen på eget språk Undervisning helt på eget språk + undervisning i majoritetsspråket som ämne

5 Thomas & Collier 1997

6 Finland, undervisning i och på svenska Två parallella enspråkiga utbildningssystem Finskspråkiga skolor med undervisning i svenska som ämne Svenskspråkiga skolor + undervisning i finska som ämne En inflammerad debatt om tvåspråkiga skolor pågår Språkbad i svenska (förskola, grundskola) –Undervisning på svenska för majoritetsbarn; så småningom även en del undervisning på finska; eventuellt även på andra språk

7 Nya Zeeland, undervisning i och på maori Engelska skolor, undervisning i maori som ämne Tvåspråkiga skolor, undervisning i olika ämnen på engelska och maori (12 > 80% på maori) Språkbad i förskola, grundskola och gymnasium; undervisning helt eller till stor del på maori; maorisk filosofi ( Kohanga Reo, Kura Kaupapa Maori, Wharekura)

8 Språkbad: en stor del av undervisningen på eget språk Två exempel på språkbad av olika karaktär –Den finländska erfarenheten –Den maoriska erfarenheten

9 Jämförelse Språkbad i svenska i förskola och skola i Finland Alla nybörjare i undervisningsspråket som inte är modersmålet eller arvsspråket Eleverna får välja språk i början Lärarna talar undervisningsspråket Endast språkundervisning, identiteten ska inte påverkas. Berikande flerspråkighet -Instrumentell motivation -Förbättrade attityder? Språkbad i Kohanga Reo + Kura Kaupapa Maori Varierande färdigheter i undervisnings- språket som är elevernas arvsspråk fast oftast inte deras starkaste språk Eleverna får välja språk i början Lärarna talar undervisningsspråket Språk, kultur och traditionen hänger samman, den maoriska identiteten ska stärkas -Integrativ motivation -Maorisk filosofi

10

11 De maoriska utbildningsinstitutionerna från början oftast föräldrarnas initiativ Viktigt att lärare och rektorer maorier som har kultur- och helst också språkkompetens De flesta andraspråkstalare

12 Frågor som diskuteras: –Nästan alla lärare och elever har maori som ett andraspråk – de äldres stöd mycket viktig, måste tas tillvara –Många Kohanga Reo erbjuder möjligheter för föräldrar att lära sig maori –Ett parallellt vuxenprogram med mentorer har funnits från början för att stärka språkkunskaperna i lokalsamhällena – behövs fortarande akut –Viktigt att eleverna är kvar i det maoriska skolsystemet så länge att de hinner uppnå en hög nivå i maori –I de övre klasserna kontrastiv undervisning i akademisk maori och engelska –Många barn slutar för tidigt i maoriskt språkbad, hinner inte nå tillräckligt hög nivå i språket –Barn som flyttar över till den engelska skolan förväntas prestera sämre

13 Den svenska verkligheten Några resultat från projektet Revitalisering mot alla odds? Sydsamiska i Sverige (RJ )

14 Syftet med projektet –studera situationen för sydsamiska och sydsamisk kultur före och efter år 2000 då den nationella minoritetspolitiken trädde i kraft i Sverige –studera om/hur denna politik påverkat läget för sydsamiskan när det gäller språklig och kulturell revitalisering

15 Den språksociologiska delen Språkval och förhållningssätt till sydsamiska i hemmet och skolan i ett revitaliseringsperspektiv

16 Material olika slags dokument, statistik mm, men även upplevelser, tankar och stämningar hos lärare, föräldrar och ungdomar - allt detta mot bakgrund av den nationella minoritetspolitiken från 2000 och den minoritetspolitiska reformen 2010

17 Materialinsamlingen förlängd till tiden efter den minoritetspolitiska reformen (2010; Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk) då även sydsamiska kommuner anslöt sig till det samiska förvaltnings- området. Viktigt att dokumentera stämningarna och den fortsatta utvecklingen när sydsamiskan fått samma status som de övriga samiska språken i Sverige.

18 Frågor att besvara –Kan man hitta tecken på att revitalisering faktiskt sker i samhället? –Håller språket och kulturen på att stärkas? –Håller språkbytet på att vändas? –Kan man hitta tecken på att den nya minoritetspolitiken har påverkat den samiska revitaliseringen? –Hur ser samerna själva på situationen?

19 På vilket sätt håller språket på att stärkas? Kompetens –Bättre möjligheter att tillägna sig sydsamiska? –Fler som behärskar språket? Möjlighet att använda –Fler arenor för språket? –Fler tillfällen där det är möjligt att använda sydsamiska? Vilja –Större vilja att lära sig språket? –Större vilja att använda språket i olika sammanhang?

20 Djupintervjuer av två sydsamiska familjer i tre generationer, sammanlagt 11 intervjuer Intervjuarna två sydsamiskkunniga medforskare ”Språkliga biografier” där personliga erfarenheter och tankar kring olika språk inklusive sydsamiska kommer fram.

21 Språkliga biografier Språkligt släktträd –Vem har talat vad i vilken generation? På vilket sätt har språken –blivit en del av repertoaren? –försvunnit ur den? –återtagits? Hur har den språkliga repertoaren använts –under barndomen? –under skoltiden? –i vuxenlivet? Hur ser personen på sina språk, särskilt sydsamiska? –Välfungerande/bristfällig t –Lätt/svårt –Vackert/fult –Naturligt/problematiskt –Nära/främmande –Öppnar/stänger dörrar –Uppskattas i samhället/av föga värde i samhället. etc. Annat som den intervjuade lyfter fram som viktigt ”Kan du berätta något om språken i ditt liv? Hur var det när du var alldeles liten?”

22 3-generationsintervjuer ”Det där med språket är väl som med allting annat att det går som i vågor.” (2:a gen)

23 ”Vet inte vad det är, men det är nån slags spärr man har. Och det är ju tokigt. Det borde vara tvärtom istället (…) Det kan ju kanske vara det att man vet då att kanske att, den inställningen som jag uppfattat att [han] till exempel har, ja, kan man inte prata samiska då ska man inte prata. Kanske är det sånt, som ligger i.” (2:a gen) För högt ställda krav på språket

24 ”…pappa sitter bredvid å hör eller, han frågar hur såg det där renmärket ut och (jag) ska beskriva. Det blir som ansträngt på nåt vis. Därför att ja, han kanske vet vad jag säger, men ändå, jag tror inte att han-. Varför ska jag använda ett språk som inte han, som jag tänker som inte han kanske just kan. Men han kanske kan det språket, inte vet jag. Han kanske vet dom benämningarna. Men jag tycker det känns som obekvämt. Det känns konstlat på nåt sätt” (2:a gen) Svårt att bryta gamla, invanda mönster; t ex att inte tala samiska i familjen

25 ”Det känns pinsamt så här när jag är på skolan med typ svenska kompisar och så kan dom inte samiska och dom tycker bara att det är konstigt och dom förstår ingenting. Då är det jobbigt att prata och då känns det ganska pinsamt.” (3:e gen) De andras attityder

26 ”Men i övrigt så har man nog en väldigt stor samisk medvetenhet och kunskap på ett annat sätt. Man har intresse också för sin bakgrund och är stolt över sitt kulturarv och så vidare. Men just det här med språket, det har kommit bort här i området. Så det är upp till oss å återta språket. Det blir vår uppgift. Å det är lite trist.” (2:a gen) Ett tungt ansvar

27 ”…alltså samiskan är som en godisskål som man har en otrolig längtan efter å få sticka ner handen och så plocka för sig, liksom alltihopa ända tills godisskålen är tom. I princip så skulle jag kunna säga. Det är väl den relationen man har. Man har ju ett otroligt sug efter det, att bara få plocka för sig.” (2:a gen) ”Alltså mitt språk kan man säga det är som en kraft. Så här typ superkraft, att man kan prata, vad heter det, prata flera språk och, vad heter det, den superkraften är så hära speciell.” (3:e gen) Glädje, stolthet

28 1 generationen –har många berättelser, minnen som ger ramarna och förklarar: så har det varit, därför har det blivit så som det är nu -- 2 generationen –den aktiva, kämpande generationen, känner ansvar, men ser också möjligheterna – och det går i vågor! 3 generationen –har fler möjligheter än de tidigare generationerna, en stark tro på framtiden, flerspråkigheten självklar

29 Enkätsvar från föräldrar, lärare och skolbarn Sammanlagt 62 vuxna och 50 skolbarn Storuman –28 föräldrar, 8 lärare (26 kvinnor, 10 män) –27 skolbarn (17 flickor, 10 pojkar) Vilhelmina –24 föräldrar, 2 lärare (17 kvinnor, 8 män) –23 skolbarn (11 flickor, 12 pojkar)

30 Vuxenenkät, 25 frågor Språkbakgrund, språkanvändning i familjen, samiska medier etc Egen identitet Språkets roll i den samiska kulturen Tankar kring samisk identitet Minoritetspolitikens roll i sydsamisk revitalisering

31 Språkets betydelse: ”Om de samiska språken försvann, tror jag att den (syd-, lule-, nord-)samiska kulturen…” …skulle kunna överleva41,1 % …inte skulle kunna överleva51,8 % Vet ej5,4 % Beror på1,8 % (56/62)

32 ”Kulturen skulle kunna överleva men…” ”…den skulle inte riktigt vara densamma” ”…den skulle försvagas. Språket är viktigt.” ”…det skulle bli en ”fattigare”/”tommare” kultur” ”Kulturen skulle bli fattigare” ”Man är same i själ och hjärta men språket är viktigt för en själv” ”Det skulle krävas stora insatser på de andra områdena”

33 Vad är viktigast (1) eller näst viktigast (2)? Antal svar: Näringar18 28=16 Mat/kläder18 214=22 Tänkesätt =34 Språket =44

34 Språkets betydelse Språket ses av många som en viktig beståndsdel i den sydsamiska identiteten Behovet av språkrevitalisering anses vara stort Här verkar åldern och könet spela en roll: unga och kvinnor tenderar att vara mer positiva till revitalisering än äldre och män.

35 Varför är det en utmaning att ta tillbaka språket? För få arenor där man kan tala eller lyssna på samiska Ifrågasättande eller negativa attityder från omgivningen Kluvna känslor Svårt att bryta gamla mönster Ibland ett för puristiskt och exkluderande språkklimat

36 Det gäller också så mycket mer än bara språket! Revitaliseringen hänger ihop med ett etniskt uppvaknande och tankar kring egenmakt och dekolonisering. Det handlar om en läkningsprocess: du tar tillbaka något som har tagits ifrån dig, din släkt och hela det samiska folket. En del av en försoningsprocess! "Peter Buckskin: …the right to reclaim one’s language is pivotal to recovering from the trauma-laden impacts of colonialisation... when languages are reawakened it delivers a great sense of pride” and this has to do much with the connection of language to the world and environment that they were part of." – threat/#.U5W_f5R_srp threat/#.U5W_f5R_srp

37 Känslorna är viktiga! Viktigt att tänka mycket mer på revitaliseringens psykologi! Enskilda människors personliga val i olika sammanhang är det som slutligen avgör hur revitaliseringen lyckas Patricia: ”Vi måste tänka mycket mer på känslorna än på grammatiken!”

38 Barnenkäten 50 barn 6 – 14 år gamla

39 Stor brist på möjligheter att höra och använda samiska… –Bara 11 % svarade att de använde samiska varje dag –Ingen sa sig tala samiska flytande eller kunna använda samiska i många olika situationer. –En tredjedel av barnen uppgav att de använde samiska endast på samisklektionerna –Ca 60 % tyckte att samiska kändes svårt

40 …men mycket positiva attityder till språket! –72 % av skolbarnen önskade att de som vuxna skulle kunna tala samiska (eller ”mer samiska”, ”flytande samiska, etc). –Närmare 70 % svarade att samiskan kändes ”nära” –Hela 95 % procent att den kändes som ”ett nyttigt språk”.

41 ”Att tala samiska känns…” –Ca 80 % ansåg att det kändes enbart positivt (”roligt”, ”bra”, ”kul” etc) att tala samiska –Drygt 10 % ansåg att det kändes både positivt och svårt (”bra men lite svårt”, ”roligt men svårt att böja”)

42 ”När jag talar samiska känner jag mig som…” Drygt 40 % av barnen nämnde att de när de talade samiska kände sig som samer (”same”, ”lite mer som en same”, ”en same som kan sitt språk”, ”en same lite grann”, etc.) Ytterligare drygt 8 % svarade att de kände som att de var ”sig själva” eller del av familjen (”mig själv”, ”jag som jag”, ”en familjemedlem”, etc). 22 % svarade med något allmänt positivt (”glad”, ”att jag kan”, ”en viktig person”, ”jätteroligt hela tiden”, ”en vacker människa”, etc)

43 Flicka 14 år, Storuman "Jag tycker att alla samiska barn ska lära sej prata och skriva samiska så att det inte dör ut. Jag vill kunna prata samiska med andra som dom gjorde förr i tiden. Att jag ska lära mej samiska känner jag som en självklarhet. Att vara same är något dom flesta inte får vara med om. Jag tänker lära mina barn samiska. Då jag hör någon prata samiska med mej känner jag mej trygg. Hemma."

44 Barnen som deltog i undersökningen –deltog alla i samiskundervisning av något slag –kan således betraktas som barn till språkligt intresserade och engagerade familjer Att till och med dessa barn har så få praktiska möjligheter att lära sig och att använda samiska visar att minoritetslagens fjärde paragraf om barns rätt till sitt minoritetsspråk och sin minoritetsidentitet inte självklart uppfylls i Sverige.

45 Barns rätt till sitt arvspråk tas inte på allvar, anses inte vara tillräckligt samhällsnyttigt? Ett exempel på ett fortsätt enspråkighetstänkande i Sverige och Europa Forskningen visar något annat, men det är svårt att övertyga politikerna Därför måste vi dels kämpa för barns språkliga och kulturella rättigheter, dels själva ändra på vårt tänkande kring språk och flerspråkighet

46 Viktigt att komma ifrån ”enspråkighetstänkandet”!  Långt mer än hälften av världens befolkning växer upp med mer än ett språk  Enspråkighet är alltså inte ”normaltillståndet”  ”Vilken betydelse har det för ett barn att växa upp med bara ett språk?” (Suzanne Romaine 1994: Bilingualism)

47 ”Varje språk eller språklig varietet representerar ett speciellt sätt att se på världen och har sina egna betydelser och värden” Mikhail Bakhtin 1934

48 Ju mer språkliga resurser vi har, desto mer uppfattar vi, desto mer kan vi jämföra och se likheter och skillnader. Detta gäller oberoende av vilka språk som är aktuella. Det är utvecklande och stimulerande för människan och därigenom bra för samhället.

49 Flerspråkighetens fördelar ◦ Berikar socialt ◦ Motverkar fördomar ◦ Vidgar vyer ◦ Öppnar dörrar ◦ Ökar språklig medvetenhet ◦ Gynnar kreativitet ◦ Utgör ett intellektuellt kapital som blir alltmer efterfrågat

50 Världen är annorlunda idag I dagens värld behövs mångsidigare språkkunskaper än tidigare Språk och kultur hör ihop Flerspråkighet är en merit på många arbetsplatser Det räcker inte längre med bara engelska

51 ”English is no longer enough!” Group of Eight: Australia’s leading universities 2007 ”Languages in Crisis A rescue plan for Australia”: ”…urgent action is required if Australia is to avoid the serious educational, national, security and economic consequences of becoming monolingual.” British Council 2006 ”Monoglot English graduates face a bleak economic future as qualified multilingual youngsters from other countries are proving to have a competitive advantage over their British counterparts in global companies and organisations.” The Guardian 2 June 2014 ”Bilingualism offers 'huge advantages', claims Cambridge University head” In a report last year, Languages: The State of the Nation, the British Academy found the UK was suffering from a "growing deficit" in language skills just as global demand for them was expanding. Britain is trapped in a "vicious circle of monolingualism" as a weak supply of language skills pushes down demand, said the study, though it suggested the additional languages spoken by ethnic-minority British schoolchildren would be a valuable source of skills if properly developed.

52 När är man flerspråkig? Ursprung: ”Jag lärde mig två språk från allra första början” Kompetens: ”Jag kan tala tre språk” Funktion: ”Jag använder flera språk i mitt dagliga liv” Identitet: ”Jag betraktar mig som flerspråkig”

53 När kan man ett språk? –Man behärskar olika språk på olika nivåer

54 Olika nivåer Känna igen Några ord Vanliga fraser, rim och ramsor Förstå men inte tala Tala i några speciella situationer Tala enkelt vardagsspråk Läsa Skriva Kunna använda i många olika situationer både muntligt och skriftligt

55 Undvik ”allt eller inget” All kunskap är bra Lite kunskap är bättre än ingenting; omständigheterna kan förändras Viktigt att intresset väcks och att man får möjligheter att lära sig mer Undvik stress och press Positiv uppmärksamhet ger en bra grund för inlärning – kritik avskräcker Viktigt med positiva känslor

56 Viktigt med familjens språk- och kulturarv Barnet har rätt till sitt arv Föräldrar, mor- och farföräldrar och andra släktingar och vänner har mycket att ge

57 ”Många föräldrar ser modersmålet som en källa av stolthet och självkänsla för sina barn. De har rätt! Många undersökningar visar att barnen klarar sig bäst i skolan - och i livet över huvud taget - om de har en stark identitetskänsla och en medvetenhet om var de kommer ifrån.” (”The Bilingual Edge”, s. 12)

58 Viktigt att förmedla till barn och unga : ”Ditt språk är lika riktigt och värdefullt som majoritetsspråket. Du har intellektuellt kapital som inte alla andra har.” ”Språk och kultur hör ihop, och du kan också ha två språk och kulturer, eller tre. Du behöver inte välja antingen eller, du kan välja både och, eller alla tre.” Vi behöver positiva förebilder. ”Det är roligt och intressant att vara något annat än bara en vanlig Svensson. ”

59 Hur kan vi komma vidare? Stödja skolan genom av stödja de vuxna –Många vill ta itu med språket men ser inga möjligheter i vardagen –Kan vi erbjuda mötesplatser för vuxna i enkel form, integrerade i det dagliga livet? (pilotprojekt i Tärnaby?) –Utnyttja erfarenheter från mentor- och språkspärrsprojektet! Vi inspirerar och stöttar de vuxna som i sin tur kan stötta sina barn Lättare för skolan när hemmets stöd stärks

60 Populära barn- och ungdomsverksamheter på samiska –Sigrid Stångbergs Gielebiesie –Samisk konfirmationsläger i Ankarede –Festivaler, ungdomsprojekt mm Lyssna på unga vuxna – vad har de för tankar, tips och råd att ge? –Vad har unga vuxna för minnen och tankar när det gäller samiskundervisningen? –Hur kan ungdomarna själva stötta revitaliseringen? Kan de inspirera de yngre? –Kan skolan kontakta Sáminuorra? –Hur kan ungdomarna själva stötta revitaliseringen? Lära av andras erfarenheter –Finns det mötesplatser, virtuella eller andra, där urfolkslärare kan träffas och utbyta erfarenheter? –Säkert är många av problemen likartade – hur har man övervunnit dem på andra håll?


Ladda ner ppt "Tankar kring tvåspråkiga undervisningsmodeller och flerspråkighet Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser