Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Introduktion av kunskapsbaserade arbetsmodeller i skolmiljö Siggi Olafsson & Annica Nyman-Alm Prevention och Utvecklingsenheten Social resursförvaltning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Introduktion av kunskapsbaserade arbetsmodeller i skolmiljö Siggi Olafsson & Annica Nyman-Alm Prevention och Utvecklingsenheten Social resursförvaltning."— Presentationens avskrift:

1 Introduktion av kunskapsbaserade arbetsmodeller i skolmiljö Siggi Olafsson & Annica Nyman-Alm Prevention och Utvecklingsenheten Social resursförvaltning

2 Plan för skolans förebyggande åtgärder Bör rikta sig mot följande målgrupper… Alla eleverna på skolan (inkludering) Elever med moderat risk för utveckling av beteendeproblem Elever med hög risk för beteendeproblem

3 Barn med högrisk för allvarliga beteendeproblem (ca1-2%) Multisystemiska åtgärder (individuellt anpassade) intensiva åtgärder Barn med moderat risk för allvarliga beteende problem (5-10%) Elevcentrerade åtgärder (åtgärder för specifikt utsatta grupper i en population/elevgrupp) Ex ART Barn med liten risk för allvarliga beteendeproblem (ca 80-90%) Skolomfattande/ klasscentrerade åtgärder (universella åtgärder eller primär förebyggande åtgärder) Ex Skolomfattande Olweus programmet Klasscentrerade Livskunskap, SET/SEL StegVis Plan för skolans förebyggande arbete Vilka strategier för vilka elever

4 Skolbaserade arbetsmodeller 1.Skolomfattande/klassbaserade åtgärder är åtgärder för hela barn och ungdomsgrupper med liten risk för att utveckla allvarliga beteende, också benämnda som universella eller primärförebyggande åtgärder 2.Elevcentrerade åtgärder är åtgärder för specifika/utsatta grupper barn och ungdomar i en population/elevgrupp med moderat risk för att utveckla allvarliga beteendeproblem också benämnda som selektiva eller sekundärförebyggande åtgärder 3.Multisystemiska åtgärder är individuellt anpassade, intensiva åtgärder riktad mot barn och ungdomar med hög risk för/eller i alvarliga beteende problem, också benämnd som indikativa åtgärder eller tertiärförebyggande åtgärder.

5 Överblick IndividGrupp/KlassSkola/Enhet Promotion Primär prevention Sekundär prevention

6 Prata om… Prata om hur det ser ut på er skola gällande.. –Alla eleverna på skolan (inkludering) –Elever med medelhög risk för utveckling av beteendeproblem –Elever med högrisk för beteendeproblem

7 START Används i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år. Syftet med detta program är att skapa ett arbetssätt som underlättar och systematiserar förskolans arbete med att utveckla barns sociala och emotionella kompetens.

8 StegVis Den svenska versionen av Second Step som riktar sig till förskola, förskoleklass och grundskola. (åldrarna 4-15 år) StegVis syftar till att förebygga aggressivt beteende och lägga en grund för ett gott socialt samspel. Sociala och emotionella färdigheter kan läras och tränas på liknande sätt som andra färdigheter. Genom StegVis ska barnen bli bättre på att förstå och komma överens med sig själva och andra, bättre på att förstå och lösa sociala problem och använda sociala färdigheter, samt att kunna hantera ilska.

9 Teorin bakom StegVis social learning theory (Bandura, 1986) social information-processing theory (Dodge, Pettit, McClaskey, & Brown, 1986) cognitive-behavioral theory (Kendall & Braswel, 1985) Three critical skill areas considered crucial competencies for preventing aggressive behavior and promoting prosocial behaviors: –empathy (Halberstadt, Denham, & Dunsmore, 2001) –problem-solving skills (Crick & Dodge, 1994) –anger management (Eisenberg, Fabes, & Losoya, 1997).

10 De tre delarna Självkontroll - att hantera ilska och förebygga och förhindra aggressivt beteende och använda olika tekniker för att kunna möta provocerande situationer på ett lugnt sätt. Empati - upptäcka och förstå egna känslor och att kunna avläsa andras känslor. Impulskontroll och problemlösning - att stanna upp, tänka sig för och definiera problemet och sedan välja den bästa lösningen efter att ha värderat olika möjliga lösningar.

11 Varför START och StegVis Gedigen teoretisk grund, utvärderat Riktar sig till hela gruppen - Social inkludering Minska och förebygga problembeteende Få en systematik för arbetet Vara mer proaktiv Projektiv uppläggning Lära sig hur man får och hur man behåller kamrater Utveckla språkbegrepp för att samtala om känslor och relationer Utvecklar både barn och pedagogerna Väl beprövat, användarvänligt

12 Effekter av arbete med StegVis Det finns gott om studier från andra länder men inga från Sverige. En observationsstudie av beteende i tolv skolor. Resultaten tyder på att fysisk aggression minskar från hösten till våren bland elever i Second Step-klasser. Fientliga och aggressiva kommentarer minskade också. Vänskapligt beteende ökade från hösten till våren i Second Step-klasserna, men förändrades inte i kontrollklasserna. I Norge har en undersökning gjorts av Bente Granberg Denna studie visade på en minskning av fysisk och verbal aggression och ökad positiv samvaro. De positiva relationerna mellan barnen ökade och de blev bättre på problemlösning. Lärarna blev bättre rollmodeller och fick mer tid till vägledning och använde mindre tid till konfliktlösning. I Tyskland har den tyska Second Step-versionen "Faustlos" utvärderats av 21 skolor ingick i studien som visade på signifikant minskning av ångestfyllt, depressivt och socialt tillbakadraget beteende bland eleverna. I kontrast ökade det ångestfyllda och depressiva beteendet i kontrollgrupperna. Norska fynd. –Fifth- and sixth-grade students. The first set of findings from the study showed that the program resulted in significant increases in social competence for both boys and girls across the fifth and sixth grades. –The second set of findings showed that low-socioeconomic-status (SES) students reported greater improvement in social competence, school performance, and satisfaction with life, compared to their middle- and upper-SES peers.

13 Forskning om StegVis Grossman, D. C. med flera, University of Washington 1997 ("Effectiveness of a Violence Prevention Curriculum Among Children in Elementary School: A Randomized Controlled Trial." Journal of the American Medical Association, 277, 1605–1611.) ("Læring av sosial kompetance og sociale færdigheter gjennem undervisningsprogrammet Steg for Steg." Universitetet i Oslo, Det utdanningsvitenskapelige fakultet, Pedagogisk forskningsinstitut.) Schick, A. & Cierpka, M. (2003). ("Faustlos: Evaluation eines Curriculums zur Förderung sozial- emotionaler Kompetenzen und zur Gewaltprävention in der Grundschule. Kindheit und Entwicklung", 12(2), Kindheit und Entwicklung Journal ) Holsen, I., Smith, B., & Frey, K. S. (2008). Outcomes of the social competence program SECOND STEP in Norwegian elementary schools. School Psychology International 29(1), 71–88. Holsen, I., Iversen, A. C., & Smith, B. (2009). Universal social competence programme in school: Does it work for children with low socio-economic background? Advances in School Mental Health Promotion 2(2), 51–60.

14 SET - Social emotionell träning SET är ett manualbaserat program som syftar till att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och att främja en positiv utveckling hos våra barn och ungdomar. Programmet går ut på att stärka skyddande faktorer på individ- grupp och skolnivå.

15 Emotionell intelligens Mayer och Salovey Förmågan att uppleva känslor, att generera känslor och göra känslor tillgängliga så att de kan bistå tänkandet. Att förstå känslor och känslomässiga kunskaper och att främja känslomässig och emotionell mognad genom att reglera känslor med hjälp av reflektion.

16 Delmoment I SET Dessa moment tränas regelbundet utifrån olika teman och med stigande svårighetsgrad: Självkännedom Att hantera sina känslor Empati Motivation Social kompetens

17 Förhållningssätt i SET Att se varje elev Förstärk och uppmuntra det positiva beteendet Var tydlig med vad du vill och förväntar dig Positiva förväntningar

18 Effekter av arbete med SET Resultaten i två års uppföljningen visade på positiva förändringar gällande aggressivitet, "attention seeking", droger, alkohol och mobbning. Efter fem år sågs dessutom goda resultat på inåtvänd problematik samt skoltrivsel. Lite förvånande är att det inte gick att se någon skillnad mellan grupperna vad gäller social kompetens mätt med instrumentet "Social Skills". Slutsatsen blev att SET programmet hudvudsakligen har effekt på elevernas emotionella färdigheter och att det är just dessa som främjar psykisk hälsa. Resultaten i den tredje studien (femårs uppföljning av alkohol och droger) pekar på att SET främst påverkar de som dricker lite och de som inte dricker eller drogar alls.

19 Forskning om SET En ren longitudinell studie –Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: Results from an effectiveness study in Sweden En femårig uppföljning (en tvärsnittstudie) –Social and emotional training in Swedish schools for the promotion of mental health: an effectiveness of five years of intervention En vidare analys av femårsstudien –Prevention of substance use among adolescents through social and emotional training in school: A latent-class analysis of a five-year intervention in Sweden

20 Olweusprogrammet mot mobbning Olweusprogrammet mot mobbning och kränkande behandling är ett program på flera nivåer och i flera delar, som utvecklats för att reducera mobbningsproblem på enskilda skolor Programmet siktar mot att omstrukturera den existerande skolmiljön så att möjligheterna till och belöningarna av att mobba och kränka andra elever reduceras.

21 Kärnkomponenter En generell förutsättning: –De vuxna uppvisar ett medvetet uppträdande och engagemang Åtgärder på skolnivå: –Årlig elevenkät –Konferensdag för hela skolans elever och personal –Effektivt rastvaktsschema –Studie- och handledningsgrupper för alla anställda –En samordningsgrupp etableras Åtgärder på klassnivå: –Klassregler mot mobbning –Elevmöten –Föräldramöten Åtgärder på individuelt nivå: –Allvarliga samtal med mobbare och utsatta –Allvarliga samtal med föräldrarna till de involverade eleverna –Upprättande av individuella årgärdsplaner –Användande av goda uppslag från lärare och föräldrar

22 Fyra grundläggande principer ska gälla 1.Varmt och positivt engagemang från de vuxna 2.Klara gränser mot oacceptabelt beteende 3.Konsekvent användande av icke-aggressiva och icke-fysiska sanktioner vid regelbott 4.Vuxna uppträder som auktoriteter i vissa avseenden

23 Effekter av arbete med programmet En tydlig reducering av pojkars och flickors mobbning och utsatthet via självrapportering En signifikant reduktion av elevers antisocial beteende så som vandalisering, slagsmål stölder, lögner etc… Signifikant förbättrat socialt klimat i klassrummet, positiva inställningar till skolarbete relationer, skolan, klasrumets ordning etc… Typiska effekter på mobbning ligger mellan 30-50% reduktion efter 18 månader Anti-mobbningsprogram är effektiva instrument för att minska mobbning. Det visar den hittills mest omfattande genomlysningen i världen av utvärderingar av anti-mobbningsprogram. (BRÅ 2008, ISBN )

24 Forskning om Olweusprogrammet Brottsförebyggande rådet (2008). Effectiveness of Programmes to Reduce School Bullying. (BRÅ 2008, ISBN ) Olweus, D., Limber, S. & Mihalic, S.F. (1999). Bullying Prevention Program: Blueprints for Violence Prevention, Book Nine. Blueprints for Violence Prevention Series (D.S. Elliott, Series Editor). Boulder, CO: Center for the Study and Prevention of Violence, Institute of Behavioral Science, University of Colorado.Bullying Prevention Program: Blueprints for Violence Prevention, Book Nine The first and most comprehensive evaluation was conducted with 2,500 students from elementary and junior high schools in Bergen, Norway, between 1983 and Results from this quasi- experimental study revealed substantial reductions (typically by 50 percent or more) in the frequency with which students reported being bullied and bullying others.

25 Rapporter från PrevU Prevus arbete för att minska mobbning –hur har Olweusprogrammets instruktörsutbildning påverkat skolpersonal och elever? Del 1 Sambandet mellan mobbning och nätmobbning Prevus arbete för att minska mobbning –hur har Olweusprogrammets instruktörsutbildning påverkat skolpersonal och elever? Del 2 Prevu Rapport 2009:1. Om riskbeteenden och mobbning Om mobbning Prevu Rapport 2009:3 Att kränka och mobba med teknikens hjälp

26 ÖPP – Örebro Preventionsprogram Örebro Preventionsprogram är en föräldramötesmetod som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande. Genom en restriktiv hållning kan en tidig alkoholdebut förhindras. Metoden är framtagen vid Örebro universitet.

27 ÖPP Programmet genomförs vid korta föräldraträffar (15-20 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten i skolår 7-9. Under träffarna informeras föräldrarna om ungdomsdrickande och vilken betydelse föräldrars inställning till alkohol har.

28 Effekter av arbete med ÖPP En kontrollerad studie har genomförts vid fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla Studien visar mindre berusningsdrickande under skolår 9 i försöksskolorna (Koutakis 2008). I Holland har en studie genomförts som visar att ungdomars alkoholkonsumtion påverkades när ÖPP kombinerades med ett program riktat till elever (Koning, et al., 2009).

29 Forskning om ÖPP Bodin MC, Strandberg AK: The Örebro prevention program revisited: A cluster-randomized effectiveness trial of program effects on youth drinking. Addiction 2011 (In press) Koutakis N, Stattin H, Kerr M. (2008) Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program, Addiction, Volume 103, Number 10; Koning, I. M., Vollebergh, W. A. M., Smit, F., Verdurmen, J. E. E., Van Den Eijnden, R. J. J. M., Ter Bogt, T. F. M., et al. (2009). Preventing heavy alcohol use in adolescents (PAS): cluster randomized trial of a parent and student intervention offered separately and simultaneously. Addiction, 104(10), Strandberg, A. & Bodin, M. (2011). Effektutvärdering av Örebro preventionsprogram (ÖPP) (STAD:s rapportserie nr. 44). Stockholm: STAD.

30 Kritiken då? Prata om den kritik som finns, lyft de frågor som ni har kring programmen..

31 Gruppuppgift Hur kan elev hälsans personal bli bättre på att analysera behoven och hitta lämpliga strategier för att möta de lokala behoven på den egna skolan… Hur kan elevhälsans personal säkra att förändringsarbetet genomförs och håller över tid?


Ladda ner ppt "Introduktion av kunskapsbaserade arbetsmodeller i skolmiljö Siggi Olafsson & Annica Nyman-Alm Prevention och Utvecklingsenheten Social resursförvaltning."

Liknande presentationer


Google-annonser