Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anknytningsteori och barns utveckling Referenser: Broberg,A., Granqvist,P., Ivarsson,T. & Risholm Mothander,P. (2006). Anknytningsteori – betydelsen av.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anknytningsteori och barns utveckling Referenser: Broberg,A., Granqvist,P., Ivarsson,T. & Risholm Mothander,P. (2006). Anknytningsteori – betydelsen av."— Presentationens avskrift:

1 Anknytningsteori och barns utveckling Referenser: Broberg,A., Granqvist,P., Ivarsson,T. & Risholm Mothander,P. (2006). Anknytningsteori – betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg,A., Risholm Mothander,P., Granqvist,P. & Ivarsson,T. (2008). Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin. Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2007:5), Att knyta an, en livsviktig uppgift. Om små barns anknytning och samspel. Margaretha Månsson, leg.psyk.,spec.ped.psyk.

2 Tidigt samspel – Anknytning – Inre arbetsmodeller. Av avgörande betydelse för barnets utveckling avseende: Förmåga att skapa relationer Känsla av kompetens Kognitiv förmåga Inställning till och lust att utforska världen

3 Tidigt samspel - förutsättningen för utveckling Hjärnans utveckling Den tidiga utvecklingen begränsar hjärnans framtida flexibilitet Känslomässig regleringsförmåga Erfarenheter av tidigt samspel formar senare samspel

4 Toleransfönster för stressreglering Aktiverat anknytningssystem Hypo-arousel ->parasympatiska nervsystemet-> Dissociation->kollaps (atony submission) Efter Karl Brisch

5 Samspelets kännetecken Fysiologisk reglering(0-2 mån) ”Ansikte mot ansikte”(2-5 mån) Gemensamt motiv(5-8 mån) Ömsesidighet(8-18 mån) Symbolisk föreställning(18 mån - )

6 Vad menas med anknytning? Utvecklingen av ett starkt känslomässigt band mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare (relationsspecifik). Utvecklingen av inre arbetsmodeller (IAM) av själv och andra baserade på erfarenheter av samspel med de närmaste vårdarna. IAM kommer att fungera som generaliserade ”inre kartor” för relaterande och psykiskt fungerande.

7 En evolutionsbiologisk bas Nära känslomässig kontakt med en eller ett begränsat antal vårdare är ett lika primärt behov för överlevnaden som de fysiologiska behoven av föda och sömn. Barnet kan inte välja att inte knyta an eftersom att knyta an har en biologisk bas. Fysisk närhet räcker. Evolutionen förutsätter en genomsnittligt god omvårdnadsmiljö. Hur anknytningen kommer att bli bestäms av samspelet med vårdaren

8 Två kompletterande system i evolutionens tjänst Anknytningssystemet hos spädbarnet och Omvårdnadssystemet hos vårdaren

9 Omvårdnadssystemet Lyhörd och tillgänglig Mindre lyhörd men ”tillräckligt bra” Skrämt/skrämmande omvårdnadssystem

10 För att utveckla en trygg anknytning behöver barn: Beskydd – att skyddas mot farligheter Tröst – att trösta i och efter hotfulla situationer Lyhördhet – någon som hör och kan tolka barnets signaler i rimlig tid Förutsägbarhet – att föräldern reagerar likartat på signaler från barnet

11 Två motivationssystem Behovet av närhet Behovet att utforska Det är i skärningspunkten mellan dessa båda system som vi ser kvaliteten på relationen mellan barnet och den som tar hand om det. Pia Risholm Mothander

12 Begreppen trygg bas och säker hamn För att barnet skall kunna integrera en balans mellan systemen för närhetssökande och utforskande förutsätts att barnet erbjuds en trygg bas och en säker hamn. Ångest uppstår på grund av osäkerhet om anknytningspersonens tillgänglighet. Avsaknaden av en trygg bas påverkar förmågan att utforska världen negativt.

13 Närhetssökande och utforskande Anknytning Utforskande Anknytning de-aktiverad Utforskande aktiverat Anknytning aktiverad Utforskande de-aktiverat Efter Karl Brisch

14 Anknytning och anknytningsbeteenden Anknytning är en varaktig inre relation ur vilken inre arbetsmodeller skapas. Anknytningsbeteenden är de beteenden som först skapar och sedan upprätthåller detta inre band.

15 Hur utvecklas anknytningen? Fas I0-4 månader »att lära sig känna igen föräldern Fas II5-7 månader »Att tydligt börja föredra att vara med vissa framför andra Fas III8-18 månader »Främlingsrädsla (8-9 mån) och separationsrädsla »Utvecklingen av trygg bas- och säker hamn-beteende 1½-3 år »Den språkliga förmågan ger möjlighet till symbolisering och ”förhandling” Fas IVEfter 3 år »Målstyrt partnerskap. Förmåga att mentalisera och reflektera, utveckling av ”theory of mind”

16 Olika typer av anknytning Organiserad anknytning – samspelet mellan barn och vårdare har varit rimligt lyhört och förutsägbart. Barnet har lärt sig vad det kan förvänta. TRYGG - barnet kan använda vårdaren som trygg bas och säker hamn. Balans mellan utforskande och närhetssökande. UNDVIKANDE – barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med vårdaren av rädsla att bli avvisad. Maximerar utforskandet och minimerar sökandet av tröst/beskydd. AMBIVALENT – barnet är osäkert på förälderns tillgänglighet. Minimerar utforskandet och maximerar sökandet av tröst/beskydd. Desorganiserad anknytning – Samspelet mellan barn och vårdare har inrymt element av rädsla och spädbarnet har inte kunnat organisera en sammanhållen bild av samspelet med föräldern.

17 Omvårdnad och anknytningsmönster Lyhörd och förutsägbar trygg Icke lyhörd o. förutsägbar undvikande (deaktiverande) Oförutsägbart lyhördambivalent (hyperaktiverande) Skrämd/skrämmande desorganiserad

18 Inre arbetsmodeller (IAM)- mentala representationer av anknytningen IAM = barnets anknytningserfarenheter representerade som bilder av: –Barnet själv (som ex värd eller inte värd att älskas) –Föräldern (som någon som barnet kan eller inte kan vända sig till för beskydd när fara hotar)

19 Betydelsen av olika inre arbetsmodeller (IAM) 1 IAM baseras på faktiska samspelserfarenheter och är föreställningar om sig själv, den andre och relationen dem emellan IAM bygger på både kognitiva och affektiva minnen. IAM kan ses som en generaliserad förväntan på vad barnet och senare den vuxne kan förvänta sig i nära relationer.

20 Betydelsen av olika inre arbetsmodeller (IAM) 2 IAM fungerar, när de formats, i hög grad omedvetet och fungerar som inre kartor för hur individen närmar sig och relaterar till andra personer (kamrater, lärare, kärleksrelationer…) IAM fungerar i hög grad som ett informationsfilter

21 Betydelsen av olika inre arbetsmodeller (IAM) 3 Är en kompromiss mellan individen anknytningsbehov och hennes samlade erfarenheter av att kunna få dessa tillgodosedda. Också otrygga IAM är adaptiva. Ökande kognitiv förmåga möjliggör förändringar av de inre arbetsmodellerna.

22 Betydelsen av olika inre arbetsmodeller (IAM) 4 Möjliggör ”experiment i huvudet”, tänka efter innan Nya relationer/situationer behandlas som om de var kända Är robusta – på gott och ont –Ger skydd när vi är utsatta för påfrestningar och IAM är funktionella –Kräver tålamod i ”behandlingsarbete” när IAM är dysfunktionella

23 Hur använder vi kunskapen? Föräldrar måste inte vara perfekta – ”tillräckligt” bra duger gott. Samhället bör ta hand om sina föräldrar som samhället tycker att föräldrarna skall ta hand om sina barn. Det är kostnadseffektivare att förbygga psykisk ohälsa än att behandla ohälsan. Påverkan för mer än en generation. Små barn med regleringssvårigheter och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa är ett observandum för preventivt arbete och stöd i föräldrarollen inte minst för att det lilla barnets hjärna är under utveckling


Ladda ner ppt "Anknytningsteori och barns utveckling Referenser: Broberg,A., Granqvist,P., Ivarsson,T. & Risholm Mothander,P. (2006). Anknytningsteori – betydelsen av."

Liknande presentationer


Google-annonser