Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vägar till läsförståelse Skellefteå 18 september 2014 Monica Reichenberg Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vägar till läsförståelse Skellefteå 18 september 2014 Monica Reichenberg Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet."— Presentationens avskrift:

1 Vägar till läsförståelse Skellefteå 18 september 2014 Monica Reichenberg Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

2 Ett torftigt liv! Kerstin Färm (2004), som forskat kring kultur och fritid inom omsorgen i Sverige, fann i sin undersökning av gruppbostäder att de boende levde ett mycket torftigare liv än den övriga befolkningen

3 Böcker saknades helt! De aktiviteter som vanligen erbjöds de boende var passiva och lågstimulerande. Mycket av fritiden upptogs av att vänta på måltider, sjukgymnastik, transporter och på att få gå och lägga sig. Böcker saknades helt.

4 God läsförståelse är A och O! För att personer med utvecklingsstörning inte ska finna sig i detta har såväl skola som föräldrar ett stort ansvar. För elever med utvecklingsstörning, precis som för alla andra elever, är det viktigt att skolan ger dem en god läsförståelse så att de kan förstå de texter de möter och bli delaktiga i samhället. Det är otroligt lätt att råka illa ut.

5 Språk är makt för språk föder demokrati. Språk får vi genom att läsa och interagera med andra. Genom att läsa får vi insikter som gör att vi får åsikter. Därför är det viktigt att studera och bedöma interaktionen därigenom kommer vi åt själva läsprocessen.

6 Insikter ger åsikter! Den som är informerad kan bilda sig en egen uppfattning, försvara sina rättigheter och påverka sin situation. Insikter ger åsikter. LSS är en rättighetslag som skall garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. (Socialstyrelsen).

7 Låga förväntningar! Det finns många skolelever i dag som inte fått så mycket lästräning med motiveringen; ”De kan ändå inte lära sig någonting.” Tänk att ha så låga förväntningar på sina elever. Alla måste få vara med på läståget.

8 Stick i stäv mot forskningen! Det kan förefalla märkligt att förväntningar på eleverna i grundsärskolan varit så låga när forskarna uppmärksammat just vikten av att ha förväntningar på sina elever (Fischbein & Österberg, 2003, Swärd, 2008, Heimdahl Mattson och Roll-Pettersson, 2007).

9 Det handlar om delaktighet… För deltagare på Lärvux och Daglig verksamhet är det viktigt att upprätthålla den läsförmåga de fick i skolan så att de kan bli delaktiga i textsamhället.

10 Hypotes Min hypotes är att vuxna personer med utvecklingsstörning har potentialer att inferera och reflektera om texter de läser.

11 Att läsa är inte bara att läsa Läsning = Avkodning och förståelse

12 Christer Jacobson vid Linnéuniversitetet God avkodningsförmåga är en förutsättning för läsförståelse. En undersökning av Christer Jacobson vid Linnéuniversitetet tyder på att avkodningsförmågan inte har försämrats över en 20- årsperiod för nioåringar.

13 Vill du läsa mer? Jacobson, C. (2011). Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med Ordavkodningen?. Dyslexi, aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Tillgänglig: Läs publikationen Jacobson, C.Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med Ordavkodningen?Läs publikationen

14 Texter får inte bli höga staket! Texter får inte bli oöverstigliga hinder (Myrberg, 2007)! Lättlästa texter är ett måste för delaktighet.

15 Lättläst skönlitteratur! Johan Werkmäster – Selma Lagerlöf Per Gustavsson- skrönor Hans Peterson - Astrid Lindgren

16 Vill du veta mer om lättläst? En forskningsrapport: Författare professor Ingvar Lundberg och Monica Reichenberg

17 Författaren skriver halva boken… Författaren skriver bara halva boken, andra hälften får läsaren ta hand om".(Olof Lagercrantz).

18 En text kan aldrig stå på egna ben! En text kan inte stå på egna ben. Samtalet före-under och efter läsningen är viktigt. Hur går det om vi samtalar kring texter?

19 Internationell forskning! Internationella forskare har uppmärksammat att personer med utvecklingsstörning behöver –i likhet med andra skolelever- systematisk och strukturerad undervisning i läsförståelse.

20 Forts. Holländska, israeliska och amerikanska forskare har visat att det visst är möjligt att undervisa elever med lindrig utvecklingsstörning i läsförståelse (Varnhagen, 1986, van den Bos, 2007 och Alfassi et et al. 2009)

21 Läser steg för steg Läsförståelsen byggdes upp under tiden eleverna läste texten! Lärarna delade upp (segmenterade) texten i små stycken i förväg där de trodde att eleverna skulle få svårigheter att förstå. Det innebar att eleverna tvingades brottas med varje segment (=textstycke)!

22 Reciprok undervisning I RU tränas fyra strategier : 1. Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser – med hjälp av t ex rubrik och bilder ska eleverna öva på att förutspå vad de tror att texten kommer att handla om, dvs göra inferenser. Det innebär också att eleverna ska kunna dra slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten.

23 Forts. 2. Ställa egna frågor före, under och efter läsningen av texten – eleverna ska öva att skilja det väsentliga i texten från det oväsentliga och ge läraren möjlighet att kontrollera elevernas förståelse. 3. Reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad syntax, centrala idéer – eleverna ska öva att kritiskt utvärdera vad de läst. 4. Sammanfatta med egna ord.

24 Forts. Strategierna övas därför att de, enligt Palincsar och Brown (1984), är speciellt lämpade för att uppmuntra elever till att aktivt ta del i gruppsamtal. Därigenom kan de bidra till att eleverna utvecklar sin läsförståelse och får ett metaperspektiv på sitt eget lärande och tänkande.

25 Forts. Centralt i RU är ”guided practice”, dvs lärarstyrda övningar, som går ut på att eleverna får öva på strategierna under lärares ledning för att sedan mer och mer ta över ansvaret själva. Under de första textsamtalen där RU praktiseras, har läraren huvudansvaret för samtalet.

26 Forts. Det sker genom att läraren visar, modellerar, hur strategierna kan användas i praktiken av eleverna. Läraren demonstrerar hur man förutspår, ställer frågor, reder ut svåra ställen i texten och sammanfattar det lästa. Eleverna observerar och uträttar i denna fas inte så mycket kognitivt arbete själva.

27 Vi använde nya ord istället för svåra ord. Nya ord väcker elevernas kognitiva nyfikenhet, Svåra ord bygger på ett bristperspektiv. Risken finns att eleverna tiger för att de inte vill lyfta fram sina egna tillkortakommanden.

28 Lena Franzén En central idé i IF är att svaga läsare behöver undervisning i hur man analyserar en direkt ställd fråga på en läst text för att kunna ge ett korrekt svar. Strategin går ut på att leta efter svaret. Det kan tyckas lätt men så är ingalunda fallet då eleverna ska finna tre olika typer av svar.

29 Material Att träna inferenser – teori och träningsprogram.

30 Hitta svaret! Bara en typ av svaren går att finna ”precis där ” i texten. Vissa svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan eleverna måste hitta svaret ”i sitt eget huvud” med hjälp av ledtrådar i texten. En annan typ av svar kräver information från mer än bara en mening eller ett avsnitt i texten.

31 Vissa svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan eleverna måste hitta svaret ”i sitt eget huvud” med hjälp av ledtrådar i texten. En annan typ av svar kräver information från mer än bara en mening eller ett avsnitt i texten.

32 Få svenska studier Professor Ingvar Lundberg och jag gjorde en interventionsstudie i grundsär/träningsskolan gjorde jag en studie i gymnasiesärskolan gjorde jag en interventionsstudie på Daglig verksamhet ytterligare en studie på Daglig verksamhet där skrivandet var i fokus i höst gjorde jag en ny studie i särskolan.

33 Hur ofta hade vi textsamtal? Två gånger per vecka under åtta veckor fick eleverna träna strukturerade textsamtal. De flesta samtalen varade mellan 20 och 30 minuter. Texterna lästes stycke för stycke. Samtalen skedde i smågrupper med mellan två och fyra personer i varje grupp. Vi har 82 videofilmade samtal.

34 Jag ledde textsamtal i klassrummen I likhet med Palincsar och Brown (1984) ville vi fungera som modeller för lärarna. Därför ledde jag de fem första textsamtalen med eleverna medan läraren satt bredvid och observerade. Sedan var det lärarnas tur att ta över. Jag satt bredvid och observerade några. Lärarna fick sedan i uppgift att videofilma tre samtal för att vi skulle kunna se att de arbetade i enlighet med respektive modell.

35 Textsamtal Genom att ha textsamtal med sina elever kan man fånga processen. Därför är det viktigt att videofilma. Videofilm ger möjligheter att stanna upp. Man kan vidare räkna ut elevernas taltid, se att varje elev är delaktig.

36 Vi testade eleverna före och efter. Läsförståelsen ökade signifikant.

37 Ny studie i särskolan Fler från träningsskolan, Endast faktatexter - Såväl lättlästa som originaltexter Bildstöd till varje text- också teckenstöd Fortsatt videofilmning

38 Även nu testades före och efter.Läsförståelsen ökade signifikant.

39 Varning 1 för övertro på en metod! RT är en metod. Elever är olika. Slutsats: 1. Vi behöver därför använda flera metoder. Slutsats 2. Vi behöver också metoder som är evidensbaserade.

40 Varning 2 för övertro på de fyra figurerna! Palincsar och Brown använde aldrig figurer i sina studier. Inte heller Van den Bos et al (2007) eller Alfassi et al, (2009). Det är lätt att figurerna tar överhanden. Försiktighet rekommenderas.

41 Inget omsorgstänk! Grunden Media lever upp till ansvaret att utveckla deltagarnas skrivaktiviteter. Här blir inte deltagarna passivt insocialiserade som omsorgstagare därför att handledarna har lämnat ”omsorgstänket” som prioriterat vård och omsorg på bekostnad av läs-och skrivundervisning. På Grunden Media lyckas man förena den viktiga omsorgen och det goda emotionella klimatet med meningsfulla läs-och skrivaktiveter.

42 Ska man utvecklas… Mottot som verkar genomsyra verksamheten är: Ska människor utvecklas måste de också få misslyckas. Följaktligen ser handledarna möjligheter hos deltagarna, uppmuntrar deras kreativitet och utmanar dem i deras närmaste utvecklingszon. Genom att låta deltagarna interagera aktivt runt de meningsfulla aktiviteterna triggas deras kognitiva potentialer i den aktuella situationen

43 Slutsatser Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har effekten att den fostrar en kultur som leder till att deltagarna aktivt kan skapa sig en egen identitet inom ramen för gemenskapen.

44 Fler slutsatser, Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har effekten att den skapar möjligheter för ett livslångt lärand istället för fostra en vård- eller förvaringskultur. Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har effekten att den skapar olika former för medlemskap i en bredare social gemenskap än vad många av deltagarna annars skulle få.

45 Ännu fler slutsatser Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har effekten att den fostrar en kultur där deltagarna skapar kontakter dels med varandra dels med det omgivande samhället. Med andra ord, praktiken leder till att de får ett ökat ett ökat socialt nätverk. Att läs- och skrivpraktiken på Grunden är i sig en effekt av ett aktivt engagemang hos handledarna.

46

47 Det finns en lärarhandledning till vår bok! Den har utarbetats av Ann-Katrin Swärd och Katarina Florin.

48 Jag började med Selma och avslutar med Torgny Lindgren Och hon frågade honom: Vad vet du om delaktigheten? Och han svarade nästan genast, alldeles som om han hela sitt liv förberett sig för att kunna besvara just denna enda fråga: I delaktigheten uppstår vår tillvaro. Genom att göra oss delaktiga av varandras liv skapar vi oss själva. Utan delaktigheten finns vi inte till (Torgny Lindgren, Bat Seba, 1984)

49 Hör gärna av er! Jag brinner för att personer med utvecklingsstörning ska bli delaktiga i textsamhället! Hör gärna av er!

50 Publikationer: Reichenberg, M. (2014). Questioning the author in a Scandinavian context. L1-Educational Studies in Language and Literature, 14 (1-20), Reichenberg, M. & Emanuelsson, B-M.(2014). Elever i årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie. Acta didactica. Oslo universitets Reichenberg, M., & Löfgren, K. (2014) An intervention study in Grade 3 based upon reciprocal teaching. Journal of Education and Learning, 8( )

51 Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2013). Developing reading comprehension among students with mild intellectual disabilities: An intervention study. Scandinavian Journal of Educational Research, 57(1), Reichenberg, M. (2013) “I liked the text about the little bird.” Five intellectually disabled persons talk about texts. Scandinavian Journal of Disability Research, 15 ( )

52 Reichenberg, M., & Löfgren, K. (2013). The Social Practice of Reading and Writing Instruction in Schools for Intellectually Disabled Pupils. Journal of Special Education and Rehabilitation, 14(3-4), Reichenberg, M. (2014)The relevance of structured text talks for students´ reading comprehension: An intervention study in special schools. Journal of Special Education and Rehabilitation

53 Reichenberg, M. (2014). Det finns människor som tror att sådana som vi inte kan lära sig att förstå vad det står”. I Fischbein (red). Ungdomar skriver och läser. Lund:Studentlitteratur.


Ladda ner ppt "Vägar till läsförståelse Skellefteå 18 september 2014 Monica Reichenberg Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser