Regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland

En presentation över ämnet: "Regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland"— Presentationens avskrift:

1 Regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland
Inga-Greta Ekblom

2 Vår bakgrund

3 Tillväxtverket jobbar för…
Fler och växande företag Hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv Utvecklingskraft och tillväxtpotential … i alla delar av landet

4 Våra uppgifter Utveckla företag Förenkla för företag
Samla tillväxtarbetet Främja kommersiell och offentlig service Förvalta strukturfonderna

5 Åtta regionala strukturfondsprogram
Övre Norrland Mellersta Norrland Norra Mellansverige Östra Mellansverige Stockholm Västsverige Småland och Öarna Skåne-Blekinge

6 Övre Norrland – 2,18 miljarder kronor
Mål: nya arbetstillfällen nya företag Insatsområden: 1. Innovation och förnyelse 1.1 Entreprenörskap och nyföretagande 1.2 Innovativa miljöer 1.3 Internationellt samarbete 1.4 Regional attraktivitet 2. Tillgänglighet 2.1 Samverkan mellan transportslag 2.2 Regionförstoring 2.3 Informations- och kommunikationsteknik

7 Projekt som får stöd ska:
bidra till att skapa nya företag och nya arbetstillfällen ha ett tydligt näringslivsperspektiv, näringslivet ska medverka passa in i något av programmets åtgärder bidra till att förändra strukturer, dvs arbeta aktivt med jämställdhet, miljö samt integration och mångfald uppfylla EU:s förordningar uppfylla fyra bedömningskriterier ha offentlig medfinansiering

8 Tänk på detta vid projektinitiering!
Går projektet ut på att utveckla näringslivet? Vilka får nytta av projektet? Hur ska det genomföras för maximal nytta? Finns näringslivet med och på vilket sätt? Finns konkreta mål och aktiviteter för miljö, jämställdhet, integration och mångfald? Finns det en tydlig koppling mellan aktiviteter och kostnader?

9 Tänk på detta vid projektinitiering! forts.
Finns förankring i regionen? Finns kapacitet att förvalta och använda projektets resultat efter projektslut?

10 Insatsområde 1. Innovation och förnyelse

11 Insatsområde 2. Tillgänglighet

12 Hållbar utveckling ett övergripande strategiskt mål både för EU och Sverige
Europeisk strategin – Den skall bidra till social och ekonomisk hållbar utveckling i hela unionen. Nationella strategin – Regeringen definierar hållbar utveckling som en förändringsprocess där varje region måste hitta sin väg utifrån sina förutsättningar Regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Övre Norrland

13 Hållbar tillväxt är tillväxt som bidrar till hållbar utveckling
Hållbar utveckling - Tre dimensioner Ekologisk Ekonomisk Social Jämställdhet Integration o mångfald Miljö Näringspolitikens traditionella kärnroll Varje projektägare ska redovisa vad projektet förväntas ha för påverkan på jämställdhet, integration o mångfald samt miljö. Klassificering i syftar till att öka, har en övervägande positiv påverkan samt har en övervägande negativ påverkan.

14 Jämställdhet - definition
Samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden. Det gäller ex. makt o inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, arbete, arbetsvillkor, utbildning mm. Att ha ett jämställdhetsperspektiv i ett projekt innebär att man försöker synliggöra kvinnors och mäns villkor och förhållanden.

15 Jämställdhet På vilket sätt kan jämställdhet integreras och bli ett verktyg i projektet för att uppnå tillväxt och hållbar utveckling i regionen? Hur kan projektets insatser för jämställdhet hjälpa företag att se nya möjligheter till tillväxt och lönsamhet? Hur beaktas kvinnors respektive mäns behov i projekt med inriktning mot: Rådgivnings-/inkubatorverksamhet? Produktutveckling Infrastruktur och tillgänglighet?

16 Jämställdhet…. Hur säkerställer ni en balanserad könsfördelning i projektorganisationen (ex. styrgrupp och eventuella arbets-, referens- deltagargrupper mm)? Hur bygger ni upp projektorganisationen så att den möjliggör att både kvinnor och mäns kunskap tas tillvara? Hur ser könsfördelningen ut i projektets målgrupp? Hur bidrar projektet till att resurser fördelas jämt mellan kvinnor och män (t.ex. tid, pengar och personella resurser)

17 Integration - definition
Innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett t.ex.kön, etniskt ursrprung, religion, eller övertygelse, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder.

18 Mångfald - definition Att ha ett mångfaldsperspektiv i ett projekt innebär att var och en har möjlighet att bidra med sin unika erfarenhet och kompetens så att samhällets mångfald blir en fungerande helhet och gemensam tillgång.

19 Integration och mångfald
På vilket sätt kan mångfalden integreras och bli ett verktyg i projektet för att uppnå tillväxt och hållbar utveckling i regionen? Hur kan projektets insatser för integration och mångfald hjälpa företag att se nya möjligheter till tillväxt och lönsamhet? Hur beaktas olika gruppers (t.ex. etnisk bakgrund, funktions-hinder) behov i projekt med inriktning mot Rådgivnings-/inkubatorverksamhet? Produktutveckling? Infrastruktur och tillgänglighet?

20 Integration och mångfald…..
Hur säkerställer ni mångfalden i projektorganisationen (t.ex. styrgrupp och eventuella arbets-, referens-, deltagargrupper mm) Hur får projektet tillgång till tillräcklig kompetens avseende mångfald och integration i projektorganisationen? Finns det planer på att förstärka kompetensen? Hur tillvaratar projektet kunskaper och erfarenheter från t.ex. personer med olika etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder m.fl.?

21 Integration och mångfald…..
Hur kommer projektet att bidra till ökad tillgänglighet för funktionshindrade? (fysisk-, psykosocial, informativ- och kommunikativ tillgänglighet)? Hur ser projektets målgrupp ut när det gäller integration och mångfald? Vilka strukturella förändringar avseende integration och mångfald förväntas projektet bidra till?

22 Miljö - definition Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden och är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Naturmiljön eller naturen är den av människor opåverkade yttre miljön och innefattar både på land och i vatten med växter och djur, såväl som berggrund, jordlager, yt- och grundvatten, samt luft. Miljöledningssystem är en arbetsmetod som syftar till att systematisera och effektivisera företags och myndigheters miljöarbete.

23 Miljö På vilket sätt kommer det att finnas ett eget strukturerat miljöarbete inom projektet och i den verksamheter som projektet förväntas resultera i (t.ex. miljöpolicy, miljöledningssystem)? Hur kommer projektet att leda till en mer effektiv använding eller ökad återvinning av energi, naturresuser, vatten och annat material inom projektet och i den verksamhet som projektet förväntas resultera i. Kommer verksamheten som projektet förväntas resultera i att leda till utsläpp av koldioxid eller andra klimatpåverkande gaser, utsläpp av giftiga ämnen, avfall, övergödning, bullerstörningar, påverkan på den biologiska mångfalden och i så fall beskriv hur.

24 Miljö….. Hur kommer miljöanpassade resor, miljöanpassat boende och miljöanpassade restauranger/måltider att uppmuntras/stimuleras? På vilket sätt bidrar projektet till att uppfylla något/några av de nationella eller regionala miljömålen? På vilket sätt kommer projektet att bidra till mer miljöanpassade transporter och transportsystem (kollektivtrafik, förnyelsebara drivmedel, cykelvägar mm)? På vilket sätt kommer projektet att leda till minskade transportbehov (t.ex. genom bättre planering eller ökad IT – användning)?

25 Några slutsatser Attityden till jämställdheten inom projektarbetet har blivit bättre än föregående programperiod. Stora projekt har större möjlighet att integrera jämställdhetsinsatser än små projekt. Insatser inom innovationer och tillgänglighet har större tilltro till bestående förändringar än entreprenörskapsprojekt. När det gäller integration/mångfald har projekten svårt att utveckla insatser som står i överensstämmelse med programmålen. Slutsatserna är tagna från Lärande utvärdering i regionalfondsprojekt - Hur jobbar vi med jämställdhet, integration, hållbar utveckling och innovation?

26 Tack för uppmärksamheten!
Programchef: Märtha Puranen, Administratör: Monica Nordström, Beredningshandläggare: Granskningshandläggare: Ann-Marie Heikkilä, Åsa Mohlin-Svensson, Peter Nergård, Catharina Nordqvist, Inga-Greta Ekblom, Linda Andersson Lisa Berglund, Britta Lind Fernando Dubra García Anneli Sundqvist Sean Black Linda Wiström Jan Unga Jörgen Hansson Besöksadress: Residensgatan 17 Postadress: Box 926, Luleå E-post: