Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mediepedagogik för lärarstuderande

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mediepedagogik för lärarstuderande"— Presentationens avskrift:

1 Mediepedagogik för lärarstuderande
Sol-Britt Arnolds-Granlund Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi

2 Innehåll Definitioner av begrepp Läskunnighet/läsfärdighet
Medieläskunnighet/-läsfärdighet

3 IT/tietotekniikka TEKNIK OCH HANTERING AV TEKNIK
datorer och Internet för informationshantering (Svenska datatermgruppen) tiedon automaattisen käsittelyn ja siirron välineet ja menetelmät sekä niiden käytön osaaminen (Tekniikan termitalkoot) TEKNIK OCH HANTERING AV TEKNIK Svenska datatermgruppen är en brett sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras på svenska. Svenska språkbyrån i Finland finns också företrädd i Datatermgruppen. I Finland har den fått en efterträdare: Tekniikan termitalkoot. Observera mitt val att använda förkortningen IT i stället för IKT, som t.ex. är brukligt inom engelska språket.

4 ’det som finns i mitten’
Medium/media ’det som finns i mitten’ Fokuseringar: Teknik tidning, radio, tv, Funktion kommunicerande teknik kulturellt och ekonomiskt –politiskt redskap med kontrollfunktion teknik som påverkar innehållet The media is the message Mc Luhan 1967 Medierna är både ett kulturellt redskap för människors strävan att uttrycka och förstå sig själva och varandra och ett politiskt och ekonomiskt redskap, som kan kontrollera människor och begränsa deras förståelse av omvärlden. Drotner ”A ’medium’ is something that exists ’in between’ and thus mediates two (or more) subjects, poles or worlds. It is thereby a kind of messenger between them, but also a uniting link between them.” Fornäs

5 Användarperspektivet
Användare IT i undervisningen Massmedier

6 ETT NYTT SÄTT ATT TÄNKA ? En andra muntlighet Walter Ong
De möjliggör sådana tankeprocesser som man tidigare inte ens kunde tänka sig. ETT NYTT SÄTT ATT TÄNKA ?

7 Linearitet (först – sedan) muntlig kultur Samtidighet (nu)
skriftkultur Linearitet (först – sedan) muntlig kultur Samtidighet (nu)

8 Berättelsestrukturer Maze och Rhizome
En lösbar labyrint med en enda lösning The rhizome proceeds by variation, expansion, conquest, capture, offshoots... the rhizome pertains to a map that... is always detachable, connectable, reversible, modifiable, and has multiple entryways and exits. Deleuze and Guattari Varje punkt är sammanbunden med de övriga punkterna Den har ingen början och inget slut men har alltid en miljö från vilken tillväxt sker The rhizome is that which: "connects any point to any other point, and its traits are not necessarily linked to traits of the same nature; it brings into play very different regimes of signs, and even nonsign states... It is composed not of units but of dimensions, or rather directions in motion. It has neither beginning nor end, but always a milieu from which it grows and which it overspills... The rhizome proceeds by variation, expansion, conquest, capture, offshoots... the rhizome pertains to a map that... is always detachable, connectable, reversible, modifiable, and has multiple entryways and exits" Deleuze and Guattari

9 Medierna i samhället Kultur skapar kultur, innehåll formar innehåll
Teknik formar individers sätt att förhålla sig till verkligheten

10 Kultur Estetisk definition Antropologisk definition

11 Mediekultur texter som produceras
relationer och gemenskaper som bildas den betydelse som medier har för människors livsstilar (Jansson 2002)

12 Sammanfattning en teknik fokus på användning, på läsandet
ett nytt sätt att tänka allt det som människor gör och är i relation till medier

13 Medieläskunnighet/-läsfärdighet
Förekomst inom styrdokument Medieläskunnighet – läsfärdighet Bildningsbegreppet

14 Literacy - Literate läs- skriv- och räkneförmåga Literacy Literate
lärd och bildad Läskunnighetsbegreppet ’literacy’ innebar ursprungligen en individ som var både läs-, skriv- och räknekunnig. I dag gör vi en skillnad mellan ’literacy’ och ’numeracy’. I och med reformationen kom läskunnighetsbegreppet att stå starkt i fokus. Enligt Luther och hans tes om ”alla troendes prästadöme” var det nödvändigt att var och en skulle läsa Bibeln och tolka den efter sitt samvete. Det här medförde dock problem vilket vi inte behöver gå in på här. Tidigt, närmare i medlet av 1600-talet, fick de protestantiska länderna, dit vi både i Sverige och Finland hör, en läs- och skrivträning som handhades av prästerna. Att vara ’literate’ innebar något mer än att vara läskunnig. En bildad individ var något utöver läskunnig; en lärd också kulturellt bevandrad intellektuell grupp av individer var förkämpar för samhällets utveckling. Under industrialismen tid kom både läs-, skriv- och räkneförmågan väl till pass i produktionens tjänst. Gruppen utgjorde en läskunnig arbetskraft som förstod att ta del av olika instruktioner.

15 Läskunnighet Att hantera sitt vardagliga liv. UNESCO 1993, 24
Läs- och skrivkunnig på elementär nivå är en person som kan ”with understanding both read and write a short simple statement on his or her everyday life” UNESCO 1993, 24 I World Education Report ger UNESCO en definition på begreppet grundläggande läskunnighet. Det handlar om att klara av den mest elementära uppgifter som krävs för att individen skall kunna hantera sitt liv.

16 Läsfärdighet Att hantera sitt eget liv och uppnå fastställda mål och utveckla sitt kunnande och sin potential Thus literacy is defined as a particular capacity and mode of behaviour: The ability to understand and employ printed information in daily activities, at home, at work and in the community – to achieve one’s goals, and to develop one’s knowledge and potential. OECD 1994 Se också The OECD Programme for International Student Assessment och ”Suomi (o)saa lukea” UvM 2000 Definitionen på lbegreppet äsfärdighet är något mera avancerad. Här ser vi definitionen som OECD ger på basis av studien Literacy, Economy and Society: Results of the First International Adult Literacy Survey från Studien genererade fem olika nivåer för läskunnighet vilket jag inte kommer att gå in på här.

17 Kunskapsstrategi för utbildning och forskning 2000 - 2004
2.2.1 Färdigheter för informationssamhället åt alla Medieläskunnighet och informationstekniskt kunnande utgör de grundläggande förutsättningarna för ett myndigt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. De hör till de grundläggande färdigheter som behövs i arbetslivet. Dessutom breddar de möjligheterna till självutveckling.

18 Läroplan för den grundläggande utbildningen
§ 9 Integrering och temaområden Kommunikation och mediekunskap lära sig grundläggande färdigheter i kommunikation och att utvecklas till en mångsidig och ansvarsfull kommunikatör och medieanvändare lära sig att tolka medier på ett analytiskt sätt och känna igen kommunikationens etiska och estetiska värden lära sig kommunikation som kännetecknas av deltagande, interaktion och effektivitet lära sig att använda olika slag av medier och medieteknik. 2003 Käsitteet ’medieläskunnighet’ ja ’medieläsfärdighet’ käytetään vain yksittäisissä tapauksissa uusimmassa Opetussuunnitelmassa. Niiden eroja ei määritellä.

19 Läsfärdigheter Technology Literacy Information Literacy
Components to enhance our knowledge and critical thinking skills: Technology Literacy Information Literacy Media Creativity Social Competence and Responsibility White Paper 21st Century Literacy Summit, Berlin 2002 Vid ett möte för sakkunniga som behandlade krav på utbildning, arbetslivs- och medborgarkunskaperi Berlin i mars 2002 enades om om fyra kategorier av instrument för kunskapsinhämtning, kunnande och kritiskt tänkande.

20 Mediekompetens språkliga, kulturella och kommunikativa färdigheter
sociala färdigheter kunskapsmässiga färdigheter etiska färdigheter estetiska färdigheter övriga färdigheter Tella, S. Vahtivuori, S. Vuorento, A. Wager, P. Oksanen, U. (2002).

21 Medieläsfärdighet för sig själv i samhället Kommunicera Använda teknik
Läsa Skriva

22 Mediebildning kognitiv dimension emotionell dimension
estetisk dimension moralisk dimension Potter, A.W Då Tella använder begreppet ’mediekompetens’ för att visa på individens färdigheter i att förstå och använda medier för Tapio Varis in bildningsdimensionen i diskussionen om kompetens. En bildad människa är

23 Om bildning Gustavsson, B.
episteme den forskande kunskapen techne det vi kan göra praktisk fronesis praktisk klokhet Att veta, att kunna och att handla klokt Kunskap bärs av människor, information finns utanför. Kunskap uppstår först när människor tolkar och tar till sig information. Det är en aktiv process. Vi kan inte ha framsyn utan att ha baksyn. Vår tolkning av framtiden kan inte kopplas loss från det vi upplevt eller från vår historia. Enligt Gustavssons definition av bildningsbegreppet kunde ’mediebildning’ t.ex. definieras Att känna till frågor kring medier, att kunna använda medier och att göra kloka saker med hjälp av medier.

24 Ett kontinuum Potter, A.W. 1998
ETIK ! medieläskunnighet mediekompetens medieläsfärdighet mediebildning Ett försök till sammanfattning

25 Sammanfattning Literate Medie literate – mediebildad lärd och bildad
Att känna till frågor kring medier, att kunna använda medier och att göra kloka saker med hjälp av medier


Ladda ner ppt "Mediepedagogik för lärarstuderande"

Liknande presentationer


Google-annonser