Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Penningpolitik och Inflationsmål. Inflation Riksbankens uppgifter Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Främja ett säkert och effektivt betalningsväsendeUpprätthålla.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Penningpolitik och Inflationsmål. Inflation Riksbankens uppgifter Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Främja ett säkert och effektivt betalningsväsendeUpprätthålla."— Presentationens avskrift:

1 Penningpolitik och Inflationsmål

2 Inflation

3 Riksbankens uppgifter Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Främja ett säkert och effektivt betalningsväsendeUpprätthålla ett fast penningvärde Upprätthålla Penningpolitik Finansiell stabilitet

4 Vad är inflation? De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla prisökningar är inte inflation: Om exempelvis oljereserverna blir knappare kan oljepriset stiga. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka. Om regeringen exempelvis höjer momsen kommer priserna att stiga. Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation. För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras.

5 Definitioner Inflation innebär ”en allmän stegring av prisnivån” (penningvärdet urholkas) Deflation innebär att den allmänna prisnivån sjunker Stagflation innebär att både inflationen och arbetslösheten stiger

6 2% inflation Ju högre inflation, desto mindre är löneökningen värd Månadslön 4% nominell löneökning 2 % real löneökning :- 800: :- 400:- + -

7 Hur uppstår inflation? Centralbanken kan öka utbudet av pengar Utbud och efterfrågan på pengar – ökar mängden sedlar mer än produktionen av varor och tjänster, urholkas penningvärdet Jämför med värdemynt där den ädla metallen späds ut Kostnadsinflation Flaskhalsar Löneökningar större än produktivitetstillväxten Förväntningar Beteende Svåra att bryta Oberoende centralbank Importerad inflation

8 Kronan Inflationspusslet BNP Räntor Växel- kurser Oljepris...mm BNP Räntor Produktivitet Resurs- utnyttjande Löner...mm Internationell utveckling Svensk konjunktur Övrigt Inflations- förväntningar Skatter och subventioner $ £ € ¥

9 Spelar det någon roll om inflationen är hög eller låg? Låg och stabil inflation lättare att förutse - skapar inte så mkt problem Skapar goda förutsättningar för god och långsiktigt hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem… Ungefär samma inflationstakt som de viktigaste handelsparterna underlättar…

10 Hög och varierande inflation skapar problem: Prisförhållandena mellan olika varor (relativpriser) förändras ofta snabbt. Svår att förutse och skapar därmed osäkerhet om framtiden: Svårt att planera för hushåll, företag, offentlig sektor… Omfördelning (sparare/låntagare, långa lönekontrakt)… Större risker ger krav på högre ränta/vinst…..  ….kortsiktigt/spekulativt beslutsfattande och färre investeringar  ….hotar tillväxt och sysselsättning på lång sikt

11 Vad säger empirin om tillväxt och inflation? Låg och stabil inflation Goda förutsättningar för hög och stabil tillväxt

12 I Sverige har lägre inflation…

13 …gått hand i hand med högre tillväxt

14 …Men det tog tid innan förväntningarna konvergerade mot målet Anm. Penningmarknadsaktörer, Prosopera, Realtidsdata KPI

15 Olika mått på Inflation

16 Hur mäts inflation? Det vanligaste och mest kända måttet på inflation är förändringen i konsumentprisindex, KPI. Det beräknas och publiceras varje månad av Statistiska centralbyrån. SCB ”köper” en korg av varor och tjänster varje månad. Genom att köpa samma varor och tjänster kan man beräkna hur stora prisförändringarna på varukorgen är.

17 KPI ur ett historiskt perspektiv Årlig procentuell förändring Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån

18 Vad är underliggande inflation? Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger: Men KPI väger samman prisökningar på olika varor. Därför kommer prisökningar på enskilda varor, till exempel olja, medföra att KPI stiger. Man brukar också avse en varaktig förändring i prisökningstakten när man talar om inflation: Men KPI stiger om till exempel momsen höjs. För att åtgärda dessa ”problem” med KPI är det därför vanligt att man rensar bort en del prisförändringar från KPI. Detta brukar kallas för underliggande inflation eller kärninflation.

19 Olika mått på underliggande inflation KPIF: KPI med fast bostadsränta Exkluderingsmått: KPIFxe KPIF där energipriserna viktats ur Andra exempel är HIKPxe och HIKPxel Trimmade mått: Trim85 Ett mått där de undergrupper med högst respektive lägst förändringstakt viktats ur (i detta fall 7,5% ur varje ”svans”) Omviktade mått: Und24 Ett mått där de olika undergrupperna har fått nya vikter, i förhållande till sina respektive standardavvikelser

20 Underliggande inflation Årlig procentuell förändring

21 Varför KPIF? Riksbankens inflationsmål är uttryckt i termer av KPI KPI inkluderar en räntekostnadskomponent som består som mäter hushållens kostnader för egnahemsboende När Riksbanken tex höjer räntan i syfte att dämpa inflationen blir den direkta effekten att KPI stiger KPIF = KPI med fast ränta KPIF exkluderar således effekten av ränteförändringar och används som ett kompletterande mått till KPI

22 Reporäntan, KPI och KPIF Procent, Årlig procentuell förändring Reporäntan påverkar räntekostnaderna Räntekostnaderna påverkar KPI Analysen kompletteras därav med KPIF

23 Inflationsmålet

24 Riksbankens uppgifter Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Främja ett säkert och effektivt betalningsväsendeUpprätthålla ett fast penningvärde Upprätthålla Penningpolitik Finansiell stabilitet

25 Inflationsmålet Den 15 januari 1993 annonserade Riksbanken att penningpolitiken skulle inriktas mot att uppnå prisstabilitet: Men när den fasta växelkursen övergavs hade kronans värde mot andra valutor försvagats (deprecierats) kraftigt samtidigt som det skett en del förändringar i indirekta skatter. Därför angav Riksbanken att målet för penningpolitiken skulle börja gälla först från och med Inflationsmålet är sedan dess definierat som att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent.

26 Varför just två procent? En för hög inflation är skadlig för ekonomin. En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Men en alltför låg inflation är inte heller bra. Ett alltför lågt inflationsmål ökar risken för deflation, det vill säga att den allmänna prisnivån faller. För att undvika deflation finns det därför skäl att sätta inflationsmålet till ett positivt tal. Att det blev just 2 procent beror på att inflationen var ungefär 2 procent när inflationsmålet introducerades. Dessutom var detta i linje med inflationsmålen i andra industriländer

27 Penningpolitik - Flexibel inflationsmålspolitik

28 Riksbankens uppgifter Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Främja ett säkert och effektivt betalningsväsendeUpprätthålla ett fast penningvärde Upprätthålla Penningpolitik Finansiell stabilitet

29 Flexibel inflationsmålspolitik i praktiken Utan att åsidosätta inflationsmålet bör penningpolitiken även inriktas på att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktiga utvecklingsbanor. Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet kan räntan användas till att: Stabilisera inflationen kring målet Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”)

30 Den penningpolitiska avvägningen Inflationen över målet Arbetslösheten högre än långsiktigt hållbar nivå Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken räntebana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande

31 Transmissions- mekanismen

32 Från reporäntan till “sluträntor” Förväntningar på penningpolitik Räntor på stats- obligationer Räntor på bostads- obligationer m.m. Räntor till hushåll och företag - Ju längre löptid - och ju högre kreditrisk Desto mer avviker räntorna från styrräntan (reporäntan)

33 Genomsnittliga räntor till hushåll och företag samt reporäntan Per cent Anm: avser nya avtal. Sista preliminära observationen är ett snabbestimat.

34 Vi påverkar ekonomin med hjälp av räntan… Reporäntehöjning (eller förväntningar om en sådan) Lägre förväntad lönsamhet hos företag, Lägre förmögenhetsvärden Minskad efterfrågan Lägre inflation Marknadsräntorna stiger Starkare krona Minskad konsumtion Minskade investeringar Inflationsförväntningar Minskad export – ökad import Lägre importpriser KREDITKANALENRÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN Ökat sparande Svårare få krediter – lägre investeringar och konsumtion

35 Framåtblickande penningpolitike

36 Penningpolitiken verkar med fördröjning och bygger på prognoser Penning- politiskt beslut Mål Prisstabilitet Indikatorer och prognoser Medel Repor Stående in- och utlåning Transmissionsmekanismen

37 Räntebesluten baseras på prognoser Penningpolitiken påverkar den ekonomiska utvecklingen med viss fördröjning Prognoser för framtida inflation, BNP och sysselsättning mm är mycket viktiga Men kom ihåg! Allmänhetens förväntningar (prognoser) påverkar också utvecklingen i ekonomin => Riksbankens trovärdighet viktig

38 Riksbankens prognos för reporäntan Prognoser baserade på oförändrad reporänta marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005) Riksbankens egen prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007) Fördelar med en egen prognos Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att påverka marknadsräntorna En prognos – inget löfte!

39 Prognos, inte ett löfte Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata.Källa: Riksbanken

40 Räntebeslut och kommunikation 6 penningpolitiska möten per år Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter mötet Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU) Därutöver publiceras: Tal, Ekonomiska kommentarer, PoV-artiklar, redogörelse för penningpolitiken (RPP), mm

41 Sammanfattning penningpolitiken i Sverige Lagom låg inflation – mål på 2 procent Självständig Riksbank Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande) Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet


Ladda ner ppt "Penningpolitik och Inflationsmål. Inflation Riksbankens uppgifter Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Främja ett säkert och effektivt betalningsväsendeUpprätthålla."

Liknande presentationer


Google-annonser