Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mät! Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mät! Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL."— Presentationens avskrift:

1 Mät! Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL

2 Att mäta eller inte?

3 Har man glömt nåt?

4 Vad är det man missat?

5 Att mäta eller inte är INTE frågan!

6 Hur försvarar sig Carema? ”… Branschen som helhet måste återupprätta sitt förtroende. Det viktigaste är att det går att jämföra kvaliteten mellan olika aktörer på ett objektivt, transparent sätt. Carema tar därför nu initiativ för att skapa ett nationellt kvalitetsindex – ett bransch­överskridande system för att följa upp kvaliteten i äldreomsorgen. En extern, oberoende part ska utföra mätningarna” Carl Gyllfors, VD Carema

7 Hur försvarar sig Carema? ”… Branschen som helhet måste återupprätta sitt förtroende. Det viktigaste är att det går att jämföra kvaliteten mellan olika aktörer på ett objektivt, transparent sätt. Carema tar därför nu initiativ för att skapa ett nationellt kvalitetsindex – ett bransch­överskridande system för att följa upp kvaliteten i äldreomsorgen. En extern, oberoende part ska utföra mätningarna” Carl Gyllfors, VD Carema

8 Olika uppgifter! Driva innovation och utveckling Upprätthålla Kvalitet Tillförsäkra Rättsäkerhet Säkra lägstanivån Förvalta det uppnådda Få spetsen att dra iväg

9 Det här måste vi göra! Utveckla Upprätthålla Kvalitet Tillförsäkra Rättsäkerhet SOSFS 2011:9 Föreskrifter för arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten Skollagen 2010 – Kapitel 4 Huvudmannen och enheternas ansvar för systematisk planering, uppföljning och utveckling

10 Vad gör vi när vi mäter? ”med hjälp av mätningsredskap avskilja den kvantitet av något som är bestämd för något visst ändamål” SAOL

11 Är detta ett bra resultat? Andelen som gått ut 9 an med fullständiga betyg 2009 Det beror på!

12 Andelen som gått ut 9 an med fullständiga betyg 2009

13

14

15 Vi kan mer! Driva innovation och utveckling Upprätthålla Kvalitet Tillförsäkra Rättsäkerhet

16 Hur skapar vi innovation? ???

17 En balanserad situation Hur skapar vi innovation? KännaTänkaGöra

18 Är inte detta ofta fallet? Hur får vi innovation? Känna TänkaGöra

19 Eller detta? Hur får vi förbättring? KännaTänka Göra

20 Är det inte ofta mer tänkande vi behöver? Hur får vi förbättring? Känna Tänka Göra

21 Systemförändring vilar på tre ben (P Senge) ”Aspiration” Angelägna viljeinriktningar som grund för uppslutning - något som är värt att sträva mot ”Communication” Återkommande dialog och kommunikation om hur det går och vad som behöver göras ”Dealing with complexity” Bejaka och hantera komplexitet. Förändra, följ upp och ändra igen. Öppenhet för fördröjningar och oförutsätta effekter.

22 Det behövs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som skapats av det gamla sättet att tänka

23 Ledarens roll för tänkande – Peter Senge Skapa delade visioner – En process som syftar till delaktighet och engagemang genom extensiv kommunikation och genom uppmuntran till egna initiativ Medvetandegöra och testa mentala modeller – Identifiera kontraproduktiva försvarsmekanismer och förlegade tankesätt och föreställningsramar, medvetandegöra och skilja mellan de förfäktade handlingsteorierna och bruksteorierna Systemtänkande – Fokusera på helheter, på organisationen som ett komplext system och vad däri som påverkar verksamheten och dess utveckling. Integrera, koordinera och tydliggöra olika samband och se detaljer som kan få stor betydelse på lång sikt. Långsiktighet, helhetstänkande och orsaksfokusering (i motsats till symptom-fokusering) är centrala aspekter.

24 Att mäta för att tänka

25 Varför mäter du? Bedömning? Förbättring? Forskning? Bedömning? Svaret på denna fråga måste styra resten av mätarbetet

26 Några olika utgångspunkter och angreppssätt SYFTEFÖRBÄTTRINGBEDÖMNINGFORSKNING METOD TeststrategiKontinuerliga, små Inga testerEn stor och omfattande HypotesFlexiblaIngenFasta DataÅskådliggör variation SammanställdSummerande för statitisk signifikans

27 Vad gör vi när vi tänker? …tänkandet [handlar]om förståelsen och medvetandeblivandet av intryck, en process som involverar de individuella erfarenheternaerfarenheterna och kunskaperna…kunskaperna

28 Kritiska frågor -Hur skapar vi användbara intryck att tänka kring? -Hur använder vi våra individuella och gemensamma erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse och medvetandegörande? -Hur prövar och omprövar vi de erfarenheter och kunskaper som vi har?

29 Tolkningsstegen DATA TOLKNING SLUTSATS

30 Enkla och dubbla loopar för tänkande

31 Andel som klarat 9an med fullständiga betyg Hur ser det ut i olika skolor?

32 HÖGRE NIVÅ LÄGRE NIVÅ VARIERANDESTABIL Umeå Sollentuna Ystad Eksjö Överkalix Övertorneå Gagnef Hedemora Haparanda Håbo Norrköping Enköping Hagfors Helsingborg Hudiksvall Kalix Simrishamn Vilhelmina Vänersborg Jönköping

33 Högst under 9 av 10 år Höga värden, stabila trender ?

34 + 35% på fem år

35 Om du verkligen vill förstå något, försök att ändra det. Det finns ingenting så praktiskt som en god teori. Kurt Lewin, Psykolog Vi måste lära oss att förstå mekanismerna bakom att prestera väl!

36 Hur kan vi få mer tänkande i våra verksamheter?

37 Att utveckla en teori för sin verksamhet Vad vill ni se? Hur ser det ut? Vad behöver ske mer/mindre av varje dag? Hur får vi det att ske? Får vi det att ske? Hur säkrar vi lärande, prövande och ändrande? Mekanismerna!

38 ”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer” The Cheshire Cat i Alice i Underlandet

39 Att utveckla en teori för sin verksamhet: återkommande med täta intervall Vad vill ni se? Hur ser det ut? Vad behöver ske mer/mindre av varje dag? Hur får vi det att ske? Får vi det att ske? Hur säkrar vi lärande, prövande och ändrande?

40 Att utveckla en teori för sin verksamhet: återkommande med glesare intervall Vad vill ni se?Hur ser det ut? Vad behöver ske mer/mindre av varje dag? Hur får vi det att ske? Får vi det att ske? Hur säkrar vi lärande, prövande och ändrande?

41 mål! Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? PDSA-cirkeln mått! idéer! test! Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl Planera GörStudera Agera

42 Vad gör vi för att skapa förbättrade resultat? Vilket resultat vill vi uppnå (och hur mäter vi måluppfyllelsen)? Vilka processer/aktiviteter mäter vi (och vilka mått använder vi för att se om de genomförts)? Verksamhetsteorin som redskap

43 Vad gör vi för att skapa förbättrade resultat? Vilket resultat vill vi uppnå (och hur mäter vi måluppfyllelsen)? Vilka processer/aktiviteter mäter vi (och vilka mått använder vi för att se om de genomförts)? Verksamhetsteorin som redskap

44 Världen som den ser ut idag… vi lever i en tid då ingen organisation kan lyckas på egen hand…alla verksamheter måste se utanför sina väggar för att hitta partners som kan hjälpa till att uppnå de resultat som betyder något och för att bygga de arenor som behövs för att möta de stora utmaningar som ligger framför oss (Drucker och Whitehead 2000)

45 Den dystra bilden Många samverkansförsök faller ihop Tar mycket tid innan det börjar betala sig Vi vet inte mycket om det verkligen ger effekt Eftersom god samverkan är så pass kostsamt och svårt – gör det bara om det verkligen är nödvändigt (Huxham & Vangen 2005)

46 Modell för Modellområdet MÅL 2 MÅL 3 MÅL 4 MÅL 5 MÅL 6 MÅL 1 Barn och ungas välbefinnande Aktivitet 1 Processmått 1 Processmått 2 Processmått 3 Processmått 4 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5 Aktivitet 6

47 Använd rätt typ av mätetal för varje steg! utveckling Resultat/Effekt Det fina vi vill åstadkomma finns på plats. Processmål Här kan ett nytt förhåll- ningssätt och förändrat beteende märkas Aktiviteter Har vi gjort det vi sa att vi skulle göra? Hur vet vi det? Ja/nej Vad spelar roll för utfall? Hur vet vi det? ”Andelen som får fullständiga betyg I 9an ökar” Ex. Barn och ungas psykiska hälsa KORT SIKTLÅNG SIKT Efter Peter Senge, Dance of Change Planeringsriktning

48 Modell för Modellområdet MÅL 2 MÅL 3 MÅL 4 MÅL 5 MÅL 6 MÅL 1 Barn och ungas välbefinnande Aktivitet 1 Processmått 1 Processmått 2 Processmått 3 Processmått 4 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5 Samverkans kvalitet – Ledning/Styrning –Uppföljning

49 BRA SAMVERKAN OCH GODA RESULTAT RÄTT STRUKTUR BRA PROCESS EFFEKTIVT ARBETSSÄTT UTFALL EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR STÖD 2: PROCESSSTÖD STÖD 1: SYSTEMATIK

50 Vad ska MO åstadkomma? - Utvärderingsdimensioner MO System Utfall hos brukare BrukareBehov

51 Systemeffekter – SQPM Hur hela systemet fungerar? – Basnivåns kompetens att upptäcka – Basnivåns kompetens att genomföra enklare insatser – Flöden och remisser – Tillgång till specialistnivå – Specialistnivåns upplevelse av andras stöd + Administrativa data

52 Datasmarta organisationer/system Genomför datadriven – 1. ….har formulerat vad det är för aktiviteter, processer och resultat som de vill se – 2. …har tagit fram mätetal för dessa för att se att de gör det de sagt att de ska göra – 3. …mäter återkommande det de har beskrivit – 4. …har bestämt hur data analyseras och diskuteras för…. …förbättring – 1. säkerställer att de driver diskussionerna till att de gör på ett nytt sätt utifrån en analys av vad som fungerar eller inte fungerar

53 Vilka strukturer och processer behövs? Tydligt formellt och psykologiskt kontrakt om att agera utifrån den systematiska analysen på alla nivåer där förbättring behöver ske En drivande motorfunktion som kan se till att fokuserade möten sker på de nivåer som behövs mellan de som behöver diskutera data återkommande för att identifiera nya handlingar för att skapa resultat

54 Några tankar om hur data blir kunskap Hitta mått som beskriver väsentliga aspekter av de processer och resultat som man vill fånga Följ samma mått återkommande och ofta När mängden data tillåter - presentera data i sin helhet där VARIATION istället för statistiska sammanfattningar är i fokus Bearbeta data så att de vägleder handling och aktivitet – tänk i termer av känsla av sammanhang Förståeligt? Meningsfullt att göra ändring? Upplevelse av att det finns resurser för att göra bättre

55 Följ upp alla barn med en åtgärdsplan om de har över 20% frånvaro 51 barn har frånvaro som gör att vi ska göra en åtgärdsplan, 2 av dem har fått det per 1 mars Diskutera med varandra vilken beskrivning inspirerar er mest till att ta tag i frågan?

56 Från data till kunskap till förbättring Hur ska data presenteras för att skapa förbättringstryck? Datadriven förbättring förutsätter att data och dess analys driver frågor som: Vad ska vi göra? Hur ska vi göra det? Kan vi göra det? Hur långt har vi nått? Hur mycket har vi kvar?

57 Strategisk styrning av förbättring Vilka strukturer och processer behöver ni för att kunna agera kraftfullt utifrån data? Har ni planerat strategiskt för datadriven förbättring? Har ni tänkt kring varje nivå? – När ska vem ha vilken data för att uppnå vilka syften? Hur stödjer förbättringsansvarig/-ansvariga en systematisk reflektion på de nivåer där det behövs på temat ”vad behöver var och en göra för att data vid nästa mätning ska peka åt rätt håll”?

58 Bli datasmarta! Förenkla så mycket som möjligt, men inte mer

59 Lärande och tänkande – en kontinuerlig process MO SystemKliniskBrukareBehov MO SystemKliniskBrukare MO SystemKliniskBrukareBehov TIDSFÖRLOPP Feedback och förbättring


Ladda ner ppt "Mät! Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL."

Liknande presentationer


Google-annonser