Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PROTOTYPER VERKTYG SERIETILLVERKNING Fantasin sätter inga gränser. Det gör inte vi heller.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PROTOTYPER VERKTYG SERIETILLVERKNING Fantasin sätter inga gränser. Det gör inte vi heller."— Presentationens avskrift:

1 PROTOTYPER VERKTYG SERIETILLVERKNING Fantasin sätter inga gränser. Det gör inte vi heller.

2 ▪ Säte i Jönköping ▪ Ca 85 anställda ▪ ISO 9001, & ▪ Omsättning 2010: 106 milj

3 Referenser HushållFordon Konsument övrigt Medicin Elektronik FlygMilitär Industri Affärsområden

4 Varför modeller och prototyper?  Visualisera  Funktionstesta  Marknadsföra  Minimera risken för ändringar i serieverktyg  Korta produktutvecklingscykler Skapa förutsättningar för lönsamma produkter Bra beslutsunderlag

5 ROSE: attityder till naturvetenskap och teknik hos 15-åringar

6 Ordnar ett smörgåsbord med ”fadderföretag.” Ekonomiskt anslag till fadderföretagen? (eller inser företagen vinsten av att ställa upp?) Företag Skola Syv: Håller koll på efterfrågan på olika yrkeskategorier inom teknikområdet. Ordnar praktik i år 8 och år 9 på minst ett teknikföretag… Lärare: Engagerar eleverna. Studiebesök på teknikföretag. Kopplar ”fadderföretag” till skoluppgift/projekt/tävling t. ex Finn Up (utifrån pedagogisk planering med förankring i LGR2011)Finn Up Kommun Skolbesök (verksamma berättar vad yrket innebär) Tar emot studiebesök Ordnar praktikplatser (åldersgräns?) Bör vara närvarande vid utbildningsmässor (vad innebär yrket, tillgång till jobb)

7 F ö rankring i kursplanens syfte Vilka delar ur syftet vill vi skapa ett arbetsomr å de eller arbetsuppgift kring? Hur tar vi reda p å elevernas f ö rkunskaper och vad kan de ha inflytande ö ver i planeringen av arbetsomr å det? Inneh å ll Vad av det centrala inneh å llet kommer att behandlas i arbetsomr å det?centrala inneh å llet Finns det id é er fr å n l ä rare eller elever p å ytterligare inneh å ll som vi ser skulle kunna vara relevant att behandla inom ramen f ö r arbetsomr å det? Konkretisering av m å l Hur tydligg ö r vi arbetsomr å det f ö r eleverna s å att de ä r medvetna om m å let med arbetet? Hur kan vi konkretisera de utvalda m å len i det aktuella arbetsomr å det? Arbetss ä tt Vilka delar fr å n den samlade l ä roplanens ö vergripande m å l ska eleverna ges m ö jlighet att utveckla i det aktuella arbetsomr å det? Hur introducerar, genomf ö r och avslutas arbetsomr å det s å att eleverna ges m ö jlighet att utvecklas i riktning mot ä mnets syfte och l ä roplanens ö vergripande m å l? Hur stimulerar vi elevernas spr å kutveckling inom ramen f ö r arbetsomr å det? Vilka andra ä mnen kan kopplas till arbetsomr å det f ö r att skapa st ö rre sammanhang och helheter? Bed ö mning Hur och n ä r kan elevernas kunskaper och f ö rm å gor bed ö mas i relation till arbetsomr å det och ä mnets kunskapskrav b å de under arbetsprocessen och efter genomf ö rt arbete? Vilka redovisningsformer ger eleverna m ö jlighet att visa de kunskaper som det ä r t ä nkt att de ska utveckla? Dokumentation Hur dokumenterar vi varje elevs kunskapsutveckling? Hur kan vi anv ä nda dokumentationen f ö r att utv ä rdera v å r undervisning? Hur ö verf ö r vi de erfarenheter vi g ö r i arbetsomr å det till andra arbetsomr å den? Hur delger vi andra kollegor v å ra erfarenheter? Pedagogisk planering

8 I årskurs 7–9 Tekniska lösningar Styr– och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare. Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni. Betydelsen av egenskaper, till exempel drag-och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions-och teknikutvecklingsarbete. Teknik, människa, samhälle och miljö Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. C entraIt I nnehåll -Hittar du någon punkt nedan som inte berör ett gjuteri?

9 KONKRETISERING AV MÅLEN   ARBETSSÄTT Ämnesövergripande tematiskt arbete med No/Tk/So/Bild/Slöjd/Hkk. För att starta upp området kan läraren ha plockat fram många olika föremål som eleverna ingående får granska. De får sedan parvis diskutera vilket/vilka material föremålen består av och hur de kan ha tillverkats och hur de skulle kunna utvecklas. Därefter kan man börja diskutera följande frågor: Vilka material/ämnen består föremålen av? Hur tror ni man har tillverkat föremålen? Är några av föremålen gjutna? Vad är gjutning? Kan ni ge andra exempel på några föremål som är gjutna? När tror ni att människan började gjuta? Vad måste man tänka på när man gjuter ett föremål? Visa ett metallföremål som gjutits med kärna. Fråga varför den inte väger så mycket och om vikten spelar någon roll? Hur tror ni det ser ut i ett gjuteri? Läraren visar bilder på hur det såg ut förr och hur det ser ut nu. Diskutera varför det inte ser likadant ut längre. Vilka arbetsuppgifter finns det på ett gjuteri? Hur många olika yrken finns det på ett gjuteri? Hur går det till när man gjuter? Vad händer med alla rester som bildas då man gjuter? (Se Karin Sjöstedts ppt-presentation) Bra Oviktigt Dåligt Viktigt

10 idé Produkt Tjänst innovation uppfinning innovationsprocessen Från idé till innovation


Ladda ner ppt "PROTOTYPER VERKTYG SERIETILLVERKNING Fantasin sätter inga gränser. Det gör inte vi heller."

Liknande presentationer


Google-annonser