Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Introduktionskurs Skövde 2009-12-01 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Introduktionskurs Skövde 2009-12-01 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP."— Presentationens avskrift:

1 Introduktionskurs Skövde Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

2 Bakgrund! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap

3 Foto, Magnus Sandström, SJV Foto, Johan Yngwe, SBU Foto, Stina Olofsson, SJV tar helhetsgreppet för vattenskydd ! Modul 13A Modul 13B Modul 13B, 13C

4 Disposition: Gränsvärde och riktvärde, fynd av växtskyddsmedel i vatten Punktkällor och Hantering Diffusa förluster

5 Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD Dricksvatten betraktas som otjänligt: > 0,1  g/l av enskilt bekämpningsmedel > 0,5  g/l totalt av bekämpningsmedel Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008 För skydd av vattenlevande organismer. Olika för olika bekämpningsmedel, ex: Glyfosat i Roundup 100  g/l ( det.gräns 0,02  g/l ) Bentazon i Basagran30  g/l ( det.gräns 0,003  g/l ) Tribenuronmetyl i Express0,1  g/l ( det.gräns 0,01  g/l ) Esfenvalerat i Sumi-alpha0,0001  g/l ( det.gräns 0,001  g/l ) Gränsvärde och Riktvärde

6 Hur mycket är 0,1 µg/l ? 2 cl 4 cl 1g l l st Snapsglas

7 TOTEX STRÖ Totalbekämpningsmedelför hårdgjorda ytor förbjudet Innehöll:AtrazinDiklobenil Halv.tid 0,5-2 mån.Halv.tid 1-6 mån. Liten urlakning DEADIPAHA Desetylatrazin DesisopropylatrazinHydroxyatrazin Större urlakningsrisk, längrenedbrytningstid BAM 2,6-diklorbensamid Större urlakningsrisk Längrenedbrytningstid

8 Dricksvattenproduktion i Sverige Enkät från drygt 1000 vattenverk 1999/2000 Fynd av växtskyddsmedelsrester hos knappt 10% av vattenverken. Vad hittades? BAM 54%, Atrazin 19%, DEA 17%, Bentazon 8%, Övrigt 2% Halter över 0,1  g/l hos knappt 5% av vattenverken. Ytvattenverk 200 st Grundvattenverk 1700 st Ytvatteninfiltration 100 st

9 * * * * * ** ** Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.

10 Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne. Totalhalt bek.medel µg/l Brunnsdjup m 71 % 20 % 8 % 1 %

11 Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsrester i vatten Ytvatten : Glyfosat/Roundup59% 322 prov. AMPA34% 312 prov. Bentazon/Basagran29%2461 prov. MCPA25%2598 prov. DETA/Totex Strö19% 176 prov. Diklorprop17%2590 prov. Azoxystrobin/Amistar17% 175 prov. Mekoprop16%2597 prov BAM/Totex Strö14%1206 prov Källa: SLU, teknisk rapport 102, 2006

12 SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE: Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö. I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av jordbruksrelaterade växtskyddsmedel. Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika undersökningar. Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom läckagebenägenhet mm. Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde ( annars hade dom inte blivit godkända ).

13 Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 är betydligt större i södra Sverige, beroende på stor odling av sockerbetor, potatis och ett större skördevärde.

14 Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98). Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98) Biobädd: 14 % (4 % -98) På gårdsplanen: 16 % (30 % -98) Var fylls sprutan? Resultat från användar- undersökning 2006, SCB MI 31 SM 0701.

15 Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04. Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring. Dokumentation: 12 sprutförare hade fullständig sprutjournal. Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv mark? 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar. 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt stor för traktor och spruta. Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd. ”Spill” från preparatslussen yrde upp. Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen. 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt utan lock!

16 Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04. · Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar. · Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde mindre än 3 ggr. Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år. 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält. Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för flera förare. Förararnas synpunkter vid nyinvestering: 1. Lätt hantering och manövrering. 2. Ökad kapacitet och fler spruttimmar. 3. Bra service och enkelt underhåll. 4. Förbättrad arbetsmiljö. 5. ”Uppfyllda regler och bestämmelser”.

17 Vemmenhög – utveckling en 90% minskning av pesticidhalterna Källa; Jenny Kreuger 2007

18 SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR: Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering. Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött. Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!

19 MACRO_GV-simulering på måttligt mullhaltig mellanlera. Bekämpningstidpunktens betydelse för läckagerisken av aktiv substans vid ogräsbekämpning i höstsäd. Arelon 3 l/ha, Isoproturon Relativtal läckage Event Super 1 l/ha Fenoxaprop-P Duplosan Meko 1,2 l/ha Mekoprop P

20 Arealförluster (g/ha behandlad areal) i 4 typområde orsakat av hanteringsspill, läckage och ytavrinning från fälten. Röda pilar markerar substanser som finns på den sk ”Lättrörliglistan” för vattenskyddsområde. Förlust g/ha

21 Pesticide Leaching Assessment Program, PLAP, i Danmark. Mäter diffust läckage – Ej påverkat av punktkällor! GEUS

22 Grundvatten ”Lättare jordarter”Lerjord Principskiss tänkbart scenario: Risk för läckage av växtskyddsmedel på olika jordarter. De gula pilarnas bredd illustrerar mängden växtskyddssmedel som transporteras. Ytvatten ÖF 05 Tätande lerskikt Infiltration

23 Ytvattenerosion - ett underskattat problem Fosforförluster ”Våra mätningar visar att 90 % av fosforförlusterna kan härstamma från 10 % av arealen och ske under 1 % av tiden. Förlusterna sker både som ytvattenerosion och inre erosion ner igenom jorden. På lerjordar kan de fina partiklarna transporteras mycket lång väg.” Förluster av växtskyddsmedel ”Kraftiga åskregn under försommaren ökar alltid risken för höjda halter av växtskyddsmedel i våra vattendrag. Vi har sett att ytavrinning till bla dräneringsbrunnar är en av orsakerna till dessa förluster.” Docent Barbro Ulén, SLU Agr Dr Jenny Kreuger, SLU

24 Kraftig erosion i sockerbetsfält trots ganska svag lutning Foto: Anders Adholm HIR Malmöhus

25 Otillräcklig skyddszon Gör skyddszonen bredare eller förebygg genom vårplöjning eller avskärande dike längre upp Foto: Örjan Folkesson SJV

26 SAMMANFATTNING DIFFUSA FÖRLUSTER: I takt med att hanteringen förbättras ökar de diffusa förlusterna i betydelse Diffust läckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av preparat mm. Läckagerisken från lerjordar till ytvatten har underskattats Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.


Ladda ner ppt "Introduktionskurs Skövde 2009-12-01 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP."

Liknande presentationer


Google-annonser