Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 December 07 Eftermätning, Bli Energismart, Energimyndigheten Telefonintervjuer med allmänheten December 2007.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 December 07 Eftermätning, Bli Energismart, Energimyndigheten Telefonintervjuer med allmänheten December 2007."— Presentationens avskrift:

1 1 December 07 Eftermätning, Bli Energismart, Energimyndigheten Telefonintervjuer med allmänheten December 2007

2 21 Bakgrund Energimyndigheten har under 2006 och 2007 tillsammans med Boverket, Konsumentverket och Naturvårdsverket bedrivit en informationskampanj under namnet ”Bli Energismart” i syfta att öka hushållens kunskap om energieffektiviserande åtgärder. Inför denna kampanj genomförde Demoskop i november/december 2006 en nollmätning i syfte att på ett djupare och bredare plan mäta allmänhetens kunskap, kännedom och attityder på energiområdet. Denna eftermätning är en uppföljning av nollmätningen för att bland annat mäta förändringar bland allmänhetens kunskaper och attityder kring energiområdet. Undersökningen är baserad på telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av 1003 hushåll (1002 hushåll 2006). Intervjupersonen är den i hushållet som ansvarar för elräkningen och uppvärmningen i hushållet.

3 December Innehåll  Bakgrund2  Sammanfattning4  Resultat8  Begreppet energieffektivisering9  Attityder till att spara energi17  Vikten av att spara energi29  Energisparande åtgärder I hushållen39  Temperaturer i hushållen44  Energisparande investeringar48  Kännedom om sin elförbrukning71  Kännedom om och nyttan av energirådgivning77  Kännedom om myndigheter som arbetar med energieffektiviseringsfrågor81  Observation av kampanjen Bli Energismart87  Hur undersökningen genomfördes90

4 December Sammanfattning  Andelen som har hört talas om begreppet energieffektivisering har ökat från 52% till 58%, vilket är något lägre än Energimyndighetens kampanjmål på 60% men ändå en statistiskt signifikant positiv förändring.  Energimyndighetens kampanjmål var också att 10% av dem som känner till begreppet energieffektivisering spontant skall beskriva det i termer av att ”Inte använda energi i onödan/ inte slösa”. Denna andel ligger dock kvar på samma nivå som för ett år sedan, 6% (5% 2006). Allt fler förknippar energieffektivisering med lågenergilampor, den andelen har ökat från 4% till 9%.  Man tänker oftare nu än för ett år sedan på att minska energianvändningen och använda energin effektivare i sitt hushåll. Den främsta drivkraften för detta tycks dock mer vara, i högre grad nu än tidigare, ekonomin framför miljöaspekten om man ska välja mellan dessa två faktorer.  Andelen som tycker det är mycket eller ganska viktigt att spara energi i sitt hushåll är på samma höga andel som för ett år sedan (92% resp 91%). Däremot har andelen som anser det vara mycket viktigt minskat från 44% till 39%. Minskningen är störst bland villaägare (7 procentenheter). Detta kan möjligtvis bero på en ”mättnadseffekt”. Undersökningen i övrigt visar att aktiviteterna för energisparande ökar i hushållen och därmed kanske man inte längre tycker det är lika viktigt att spara energi.

5 December Sammanfattning  Vid valet av kostnader och miljö väger kostnader tyngre som drivkraft för att spara energi, men när man argumenterar för varför man tycker det är viktigt att spara energi blir miljöaspekten allt viktigare och närmar sig kostnads- och besparingsfaktorn.  Energimyndighetens målsättning att kostnad och miljöfaktorn tillsammans skall öka från 110% till 120% av svaren kring vad som är viktigt har inte riktigt uppnåtts då det landar på 116%.  Användningen av lågenergilampor tycks ha slagit igenom rejält under det senaste året. Andelen som spontant nämner det som en energisparande åtgärd man gör i sitt hushåll har ökat från 22% till 35%. Att medvetenheten har ökat kan man också anta genom att man i dag i genomsnitt nämner 1,7 energisparande åtgärder som man gör i sitt hushåll jämfört med 1,5 för ett år sedan.  Den genomsnittliga temperaturen i bostäderna har inte minskat nämnvärt det senaste året enligt mätningen. Andelen som anser att de kan sänka temperaturen och fortfarande behålla en komfortabel miljö har minskat från 42% till 35%. Man kan kanske anta att man under året prövat att minska sin inomhustemperatur och funnit att man då inte kunde ha den komfort man önskar.

6 December Sammanfattning  Energisparande investeringar ökar. Andelen som det senaste året gjort energisparande investeringar i sin bostad har ökat från 35% till 41%. Och andelen som tror att de kommer att göra någon energibesparande investering i sin bostad det kommande året har också ökat från 21% till 27%.  Att medvetenheten och aktiviteterna har ökat visar sig också i frågeställningen där man får instämma i olika påståenden om energisparande åtgärder i hushållet. På samtliga dessa påståenden är det en högre andel som instämmer idag än för ett år sedan. Genomsnittet för samtliga påståenden ligger på 7,21 på en 10-gradig skala, vilket är en ökning från 6,92 för ett år sedan. Energimyndighetens målsättning var att detta genomsnitt skulle öka till 7,25.  43% har bytt värmesystem i sin villa/radhus medan 18% funderar på att byta, vilket nästan når upp till Energimyndighetens målsättning på 63% som har eller funderar på att byta värmesystem.  Sex av tio (59%) känner spontant till måttenheten kilowattimme, vilket inte når upp till Energimyndighetens målsättning på 66% (61% 2006).  Andelen som säger sig känna till hur mycket kilowattimmar hushållet förbrukar per år har ökat från 43% till 50%. Vi ser ökning av detta i alla bostadsformer.

7 December Sammanfattning  Andelen som känner till den kostnadsfria energirådgivningen har ökat från 36% till 42%. Den upplevda nyttan av den kommunala energirådgivningen är i princip oförändrad.  Det är fortfarande endast 13% spontant känner till Energimyndigheten som en av de myndigheter som arbetar med energieffektiviseringsfrågor. Energimyndighetens målsättning på att 25% skulle känna till dem har alltså inte uppnåtts.  Kännedomen om de andra myndigheterna är också fortsatt väldigt låg.  41% säger att man på något sätt uppmärksammat kampanjen Bli Energismart. Det är i huvudsak i dagstidningar (49%) och i TV (20%) som man sett kampanjen.  Av dem som sett eller uppmärksammat kampanjen är det två tredjedelar som uppfattade den som mycket eller ganska positiv. Tre av 10 kunde dock inte bilda sig en uppfattning om kampanjen och 5% var ganska negativt inställda. Så i det stora hela har kampanjen väckt positiva känslor.  Noterbart är att de som uppmärksammat kampanjen i mycket högre grad än de som inte gjort det säger sig hört talas om begreppet energieffektivisering. De känner också i mycket högre grad till den kommunala energirådgivningen.

8 December Resultat

9 December Begreppet energieffektivisering

10 December Kännedom om energieffektivisering  Andelen som har hört talas om begreppet energieffektivisering har ökat från 52% till 58% det senaste året. Detta är en statistiskt signifikant förändring, och når nästan upp till Energimyndighetens kampanjmål på 60%.  Kännedom kring energieffektivisering är fortsatt högre bland de som bor i villa (62%) jämfört med dem som bor i hyresrätt (48%).  Det är också fortfarande skillnad beroende på vilken utbildning man har. Bland universitetsutbildade känner 65% till begreppet medan bra 51% av dem som har grundskoleutbildning gör det. I den senare gruppen ser vi dock en mycket positiv förändring då den andelen för ett år sedan bara var 35%.

11 December Kännedom om energieffektivisering  På frågan vad energieffektivisering är för dig är de vanligaste svaren bland dem som känner till begreppet att det innebär att spara på el (40%), att använda el på ett effektivt sätt (22%) och att använda lågenergilampor. Den senare har ökat från 4% till 9% sedan förra året. Över huvud taget visar denna undersökning att lågenergilamporna har slagit igenom rejält under  Energimyndighetens målsättning att öka andelen som spontant förknippar energieffektivisering med ”att inte använda/slösa energi i onödan” från 5% till 10% uppnåddes inte utan andelen ligger i princip kvar på samma nivå (6%).  Samtliga svar redovisas ordagrant i bilaga.

12 December Har du hört talas om begreppet energieffektivisering? Hört talas om begreppet energieffektivisering % Kampanjmål 60%

13 December Har du hört talas om begreppet energieffektivisering? Hört talas om begreppen energieffektivisering % Kampanjmål 60% Bor i…

14 December Vad är energieffektivisering för dig? Bas: Om man hört talas om energieffektivisering %

15 December Vad är energieffektivisering för dig? Bas: Om man hört talas om energieffektivisering %

16 December Vad är energieffektivisering för dig? Bas: Om man hört talas om energieffektivisering %

17 December Attityder till att spara energi

18 December Attityder till att spara energi  Totalt sett så nämner 62% att spara pengar är det främsta skälet till att spara energi, vilket är en ökning med 5 procentenheter.  72% av de boende i villa anger att spara pengar är det främsta skälet till att spara energi. Bland bostadsrätts- och hyresrättsinnehavare är det lika stora andelar (45-47%) som anger ekonomiska faktorer som miljöaspekten som huvudskälet till att spara på energi.  Endast 3% försöker inte spara energi i sina bostäder.  Allt fler tänker ofta på att minska energianvändningen och använda energin effektivare i sitt hushåll. Vid valet av att säga att man gör det sällan, ibland eller ofta ökar andelen som säger ofta från 44% till 48%.  Villaägarna är de som i störst utsträckning tänker på energianvändningen i hushållet och hur man skall använda energin effektivare. Men den största ökningen ser vi bland bostadsrättsinnehavarna.  De som bor i hyresrätt är den grupp som i minst utsträckning tänker på minskning av energianvändningen.

19 December % Attityder till att spara energi Vilket av följande tre påståenden stämmer bäst in på dig själv?

20 December % Attityder till att spara energi Vilket av följande tre påståenden stämmer bäst in på dig själv?

21 December % Attityder till att spara energi Vilket av följande tre påståenden stämmer bäst in på dig själv?

22 December % Attityder till att spara energi Vilket av följande tre påståenden stämmer bäst in på dig själv?

23 December % Attityder till att spara energi Vilket av följande tre påståenden stämmer bäst in på dig själv?

24 December % Attityder till att spara energi Vilket av följande tre påståenden stämmer bäst in på dig själv?

25 December Prioriteringar vid köp av en TV  Energiförbrukningen är inte en helt oväsentlig faktor när man köper en ny TV, men den är långt ifrån avgörande.  Vid bedömningen av de fyra olika faktorerna Bildkvalitet, Priset, Energiförbrukningen och Varumärket rangordnar målgruppen dem i nämnde ordning. Där Bildkvaliteten får ett genomsnitt på 8,54 på skalan 1 till 10 där 1= helt oviktigt och 10= helt avgörande och varumärket får 4,82. Energiförbrukningen får medelvärdet 6,27

26 December Låt säga att du ska köpa en TV idag, hur viktiga är då följande faktorer för ditt val av TV? Medelvärde (Skala 10=Helt avgörande, 1= Helt oviktigt) Prioriteringar vid köpa av en TV

27 December Den egna energiförbrukningens påverkan på klimatförändringen  Oavsett om man bor i villa, bostadsrätt eller hyresrätt tror de allra flesta att bostadens energiförbrukning i någon mån bidrar till klimatförändringen. Endast 8% tror den inte gör det.  10% tror att bostadens energiförbrukning bidrar mycket till klimatförändringen och 40% tror att den bidrar till en del och ungefär lika många tror den bidrar men lite.

28 December Den egna energiförbrukningens påverkan på klimatförändringen Tror Du att energiförbrukningen i Din bostad bidrar till klimatförändringen?

29 December Vikten av att spara energi

30 December Vikten av att spara energi  Totalt anser drygt nio av tio att det är mycket eller ganska viktigt att spara energi i sitt hushåll, vilket i stort sett är på samma nivå som förra året. Andelen som svarar mycket viktigt har dock minskat från 44% till 39%.  Vid jämförelse mellan olika boendeformer så är energisparande viktigast för boende i villa. 43% av villaboende anser att energisparande är mycket viktigt, vilket i och för sig är en minskning med 7 procentenheter.  Boende i bostadsrätt och hyresrätt anser i en lägre grad att energisparande är viktigt. 12% respektive 11% i dessa två grupper anser dessutom att energisparande är oviktigt.  Anledningar till varför man tycker att spara energi är viktigt är främst på grund av ekonomiska skäl (68%) och miljön (48%). Vi ser dock en förskjutning mot miljöargumenten då dessa andelar för ett år sedan var 76% respektive 34%.  Energimyndighetens målsättning att dessa två aspekter tillsammans skulle summera till 120% uppnåddes inte riktigt utan hamnade på 116%, vilket i och för sig är en ökning med 6 procentenheter.

31 December Hur viktigt är det för dig att försöka spara energi i ditt hushåll? Vikten av att spara energi i hushållet

32 December Varför tycker du det är viktigt att spara energi? Bas: Om man tycker det är viktigt att spara energi %

33 December Varför tycker du det är viktigt att spara energi? Bas: Om man tycker det är viktigt att spara energi %

34 December Varför tycker du det är viktigt att spara energi? Bas: Om man tycker det är viktigt att spara energi %

35 December Vikten av att spara energi  Argumenten varför man tycker det är mindre viktigt att spara energi handlar mest om att man redan har en liten förbrukning (29%) och att man är lite för lat eller inte tänker på det (19%). Där den lilla förbrukningen främst är ett skäl för hyresrättsinnehavarna och latheten är det främsta skälet för villaägarna.

36 December Varför tycker du det är oviktigt att spara energi? Bas: Om man tycker det är oviktigt att spara energi %

37 December Varför tycker du det är oviktigt att spara energi? Bas: Om man tycker det är oviktigt att spara energi %

38 December Varför tycker du det är oviktigt att spara energi? Bas: Om man tycker det är oviktigt att spara energi %

39 December Energisparande åtgärder i hushållen

40 December Energisparande åtgärder i hushållen  Beroende på boendeform så är förutsättningarna för energisparande åtgärder givetvis olika. Vad som dock är gemensamt är användandet av lågenergilampor där runt en tredjedel, oavsett boendeform, säger att det är exempel på energisparande åtgärder man gör. För ett år sedan var den andelen 22%. Användandet av lågenergilampor är den åtgärd som flest nämner.  På frågan vad man gör för energisparande åtgärder i hushållet säger de boende i villa bland annat att man bytt uppvärmningssystem samt eldar med pellets som åtgärder för energisparande.  Bostadsrättsinnehavare nämner istället i högre grad sådana saker som att stänga av elapparater och att släcka lampor. Det senare var den åtgärd som förra året nämndes mest bland samtliga, men har nu bytt plats med användandet av lågenergilampor.  Allt fler tycks också tänka på att stänga av elapparater eller inte ha dem på stand-by läge. Andelen som säger det har ökat från 17% till 21%.

41 December Energisparande åtgärder % Kan du ge några exempel på energisparande åtgärder som ni gör i ert hushåll?

42 December Energisparande åtgärder % Kan du ge några exempel på energisparande åtgärder som ni gör i ert hushåll?

43 December Energisparande åtgärder % Kan du ge några exempel på energisparande åtgärder som ni gör i ert hushåll?

44 December Temperaturen i hushållen

45 December Temperaturer i hushållen  Medeltemperaturen i hushållen är nu, liksom för ett år sedan, ungefär runt 20 grader.  Noterbart är att 25% (23% 2006) av hyreslägenhetsinnehavarna inte känner till vilken temperatur de har i bostaden.  Något färre tror idag (35%) jämfört med för ett år sedan (42%) att det är möjligt att sänka temperaturen och behålla en komfortabel miljö. Man kan möjligtvis spekulera i om en del under året prövat att sänka inomhustemperaturen och funnit att det innebar en försämring i komforten.  Det är framförallt bland de boende i bostadsrätter som denna andel sjunkit mest, från 52% till 38%.

46 December Känner du till vilken temperatur du brukar ha i din bostad under dagen? Temperatur i bostaden under dagen % Medeltemperatur Villa 19,88 Bostadsrätt 20,49 Hyresrätt 19,85

47 December Tror du att du kan sänka temperaturen i din bostad och ändå behålla en komfortabel miljö? Andel som svarat ja Sänka temperaturen – behålla komfortabel miljö %

48 December Energisparande investeringar

49 December Energisparande investeringar  Totalt sett har 41% av hushållen gjort energisparande investeringar i sin bostad det senaste året, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med för ett år sedan.  Vid jämförelse mellan boendeformer är villaägarna de som i störst utsträckning investerat i energisparande åtgärder (52%). Endast en av fem hyresrättsinnehavare har gjort en sådan investering. Och tre av tio bostadsrättsinnehavare.  Vad de boende gjort för energisparande investeringar varierar mellan stort och smått. Vanligast är byte eller förändringar i uppvärmningssystemet, även om den typen av investering har minskat från 40% till 32%. Därefter kommer installation av lågenergilampor (20%) och installation av energisnåla vitvaror (16%). De två senare är dock inte alls lika vanliga bland villaägare som bland bostadsrättsinnehavare. Om de inte ser det som en investering eller att de helt enkelt gör andra prioriteringar går dock inte att säga. Handlingsutrymmet ser ju lite olika ut beroende på hur man bor och därmed också synen på vad som är en investering i boendet eller inte.

50 December Har du under det senaste året gjort någon investering i din bostad i syfte att minska dina energikostnader? Gjort investering i syfte att minska energikostnader %

51 December Energisparande investeringar Bas: Om gjort energisparande investeringar % Vad är det för typ av investeringar du har gjort?

52 December Energisparande investeringar Bas: Om gjort energisparande investeringar % Vad är det för typ av investeringar du har gjort?

53 December Energisparande investeringar Bas: Om gjort energisparande investeringar % Vad är det för typ av investeringar du har gjort?

54 December Energisparande investeringar  27% av de tillfrågade tror sig komma göra en investering i syfte att minska elkostnaderna det kommande året, vilket är en ökning med 6 procentenheter sedan förra året.  Villaägarna är mest benägna att investera i energisparande åtgärder (33%) det kommande året medan bostadsrättsinnehavare är minst benägna (13%). I den senare gruppen ser vi inte heller någon ökad benägenhet att investera jämfört med för ett år sedan.  Energisparande åtgärder som hushållen tror sig komma göra är bland annat att byta uppvärmningssystem samt installera energisnåla vitvaror. Den senare åtgärden ökar mest, från 12% till 17%.  Totalt sett har andelen som antingen gjort och/eller kommer att göra någon energisparande investering i bostaden det senaste eller kommande året har ökat från 46% till 54%.

55 December Kommer investera i syfte att minska energikostnader % Tror du att du under det kommande året kommer att göra någon investering i din bostad i syfte att minska dina energikostnader?

56 December Energisparande investeringar Bas: Om man kommer göra energisparande investeringar % Vad är det för typ av investeringar du kommer att göra?

57 December Energisparande investeringar Bas: Om man kommer göra energisparande investeringar % Vad är det för typ av investeringar du kommer att göra?

58 December Energisparande investeringar Bas: Om man kommer göra energisparande investeringar % Vad är det för typ av investeringar du kommer att göra?

59 December Energisparande i hushållen  Intervjupersonerna fick ta ställning till ett antal olika påståenden och säga huruvida de på en skala 1 till 10 stämmer mycket väl (10) eller stämmer inte alls (1) in på deras beteende och förhållningssätt vad gäller energisparande åtgärder.  På samtliga dessa påståenden är det en högre andel som instämmer idag än för ett år sedan. Genomsnittet för samtliga påståenden ligger på 7,21 på en 10-gradig skala, vilket är en ökning från 6,92 för ett år sedan. Energimyndighetens målsättning var att detta genomsnitt skulle öka till 7,25.  Att inte tvätta halvfulla tvättmaskiner är något som de flesta tillämpar. På skalan svara man i genomsnitt 8,45 (8, ) för detta påstående. Även förmågan att ha elektroniska apparater på när ingen använder dem är mycket utbrett (8,01 jmf 7, ).  Samtliga påståenden har ökat med mellan ca 0,1 och 0,3 med undantag av användandet av lågenergilampor där genomsnittet ökat från 6,02 till 6,73, men samtidigt ligger näst lägst av alla påståenden. Så potentialen för ytterligare användande av lågenergilampor är fortfarande hög.

60 December Nu kommer jag att läsa upp ett antal påståenden och jag vill att du för vart och ett säger huruvida det stämmer eller inte stämmer in på dig och ditt hushåll? Medelvärde (Skala 10=Stämmer mycket väl, 1= Stämmer inte alls) Energisparande åtgärder i hushållet

61 December Nu kommer jag att läsa upp ett antal påståenden och jag vill att du för vart och ett säger huruvida det stämmer eller inte stämmer in på dig och ditt hushåll? (10=Stämmer mycket väl, 1= Stämmer inte alls) Energisparande åtgärder i hushållet 2007

62 December Nu kommer jag att läsa upp ett antal påståenden och jag vill att du för vart och ett säger huruvida det stämmer eller inte stämmer in på dig och ditt hushåll? (10=Stämmer mycket väl, 1= Stämmer inte alls) Energisparande åtgärder i hushållet 2006

63 December Byte av värmesystem  Sex av tio (58% 2006 och 61% 2007) som bor i villa funderar på att byta värmesystem eller har redan gjort det. Årets nivå når nästan upp till Energimyndighetens målsättning på 63% som har eller funderar på att byta värmesystem.  Det system som man antingen bytt till eller funderar att byta till är framför allt värmepump och luftvärmepump. Den senare har klart blivit populärare det senaste året.  Fjärrvärme samt biobränslepanna är också två alternativ som respondenterna nämner, även om den senare tycks ha minskat något i popularitet.  Anledningen till att man byter värmesystem beror framför allt på den ekonomiska faktorn. Allt fler motiverar dock sitt byte eller kommande byte med argumenten att det är mer energieffektivt eller energisparande eller att det är ett miljövänligare alternativ. Dessa andelar har ökat från 12% till 18% det senaste året.

64 December Har du gjort eller funderar du på att byta värmesystem i din bostad? Byta värmesystem? Bas: Om man bor i villa/radhus

65 December Vad har du bytt till eller funderar på att byta till? Byta till? 2007 Bas: Ja, har bytt eller funderar på att byta %

66 December Vad har du bytt till eller funderar på att byta till? Byta till? 2006 Bas: Ja, har bytt eller funderar på att byta %

67 December Anledning till nytt system Bas: Har bytt eller funderar på att byta % Varför valde du eller skulle du välja det systemet?

68 December Anledning till nytt system Bas: Har bytt eller funderar på att byta % Varför valde du eller skulle du välja det systemet?

69 December Energieffektiviserande åtgärder i samband med byte av värmesystem  Bland dem som bytt sitt värmesystem är det 31% som säger att man också genomfört energieffektiviserande åtgärder i samband med att man bytt sitt värmesystem.  Bland dem som planerar att byta sitt värmesystem är det 15% som säger att man också planerar att genomföra energieffektiviserande åtgärder i samband med att man byter sitt värmesystem.

70 December % Energieffektiviserande åtgärder i samband med byte av värmesystem Andelar av de som har bytt respektive funderar på att byta värmesystem

71 December Kännedom om sin elförbrukning

72 December Kännedom om elförbrukning  På frågan vilka de två mest vanliga måttenheterna är för att mäta energiförbrukning kan, nu liksom för ett år sedan, en tredjedel inte nämna någon, 59% (61% 2006) nämner kilowattimme och 16% säger watt (12% 2006).  Energimyndighetens målsättning var att 66% skulle känna till att Kilowattimme mäter energiförbrukningen har därmed inte uppnåtts.  De med bara grundskoleutbildning, vilket företrädesvis är äldre personer, har en sämre uppfattning om vilka måttenheter som mäter energiförbrukning.  Totalt känner 50% till på ett ungefär hur många kilowattimmar ens hushåll förbrukar. Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med för ett år sedan.  Villaboende har betydligt högre kännedom om hur mycket kilowattimmar de förbrukar i sitt hushåll. 69% av dem känner till det idag jämfört med 64% för ett år sedan.  Även lägenhetsinnehavare har ökat sin kännedom med 3-4 procentenheter, men ligger fortfarande på en relativt låg nivå, 24% respektive 20%.

73 December Känner du till vilka de två vanligaste måttenheterna är för att mäta energiförbrukning? Två vanligaste måttenheterna %

74 December Två vanligaste måttenheterna % Känner du till vilka de två vanligaste måttenheterna är för att mäta energiförbrukning

75 December Två vanligaste måttenheterna % Känner du till vilka de två vanligaste måttenheterna är för att mäta energiförbrukning

76 December Vet du på ett ungefär hur många kilowattimmar ditt hushåll förbrukar per år? Kännedom om hur många kWh ens hushåll förbrukar

77 December Kännedom och nytta av energirådgivning

78 December Kännedom om energirådgivning  Färre än hälften (42%) känner till att det finns kostnadsfri energirådgivning i sin kommun. Det är dock en ökning med 6 procentenheter sedan förra året.  Kännedomen kring energirådgivningen är högst bland de boende i villa (53%) medan kännedomen bland de som har bostadsrätt är 33% och bland de som har hyresrätt är den endast 22%. I samtliga dessa grupper har dock kännedomen ökat.  När det gäller nyttan av att få råd av en energirådgivare anser de allra flesta att de skulle ha någon nytta av råd, men endast fyra av tio tror att nyttan skulle vara mycket eller ganska stor. Det finns här inga direkta skillnader på svaren mellan boendeform. Oavsett om man känner till rådgivningen eller inte upplever man nyttan av sådana råd på samma sätt.  Upplevelsen av nyttan med den kommunala energirådgivningen har i princip inte förändrat sedan förra året.

79 December Känner du till OM det finns tillgång till kostnadsfri energirådgivning i din kommun? Kännedom om kostnadsfri energirådgivning

80 December Vilken nytta skulle du ha av att få råd från en kommunal energirådgivare om energifrågor i din bostad? Nyttan av råd från en energirådgivare

81 December Kännedom om myndigheter som arbetar med energieffektivisering

82 December Kännedom om myndigheter som arbetar med energieffektiviseringsfrågor  13% nämner, i år liksom förra året, Energimyndigheten spontant vid frågan om vilka myndigheter som arbetar med energieffektivisering. Övriga myndigheter nämns bara av 1-3%.  Här ser vi inga förändringar jämfört med förra året och myndigheternas målsättning att komma upp i 25% kännedom för Energimyndigheten och 6% för respektive övriga myndigheter har alltså inte uppnåtts.  Av de som känner till Energimyndigheten är det 29 procent som anser att de mycket väl eller ganska väl känner till Energimyndighetens arbete med energieffektiviseringsfrågor, vilket alltså motsvarar 4% av hela målgruppen.

83 December % Kännedom om myndigheter Vilka myndigheter känner du till som arbetar med energieffektiviseringsfrågor? (spontant)

84 December Hur väl känner du till Energimyndighetens arbete med energieffektiviseringsfrågor? Arbete med energieffektiviseringsfrågor Bas: Om man nämner Energimyndigheten

85 December Observation av kampanjen Bli Energismart

86 December Observation av kampanjen Bli Energismart  41% säger att man under det senaste året uppmärksammat en informationskampanj med namnet Bli Energismart. Detta får anses vara en relativt hög observationssiffra.  Det är i huvudsak i dagstidningar som man tagit del av kampanjen (49%), men även i TV (20%), fackpress (8%) och information i brevlådan (5%) har den uppmärksammats.  Av dem som uppmärksammats kampanjen är det 3 av 10 som inte kan bilda sig en uppfattning om den gett ett positivt eller negativt intryck, vilket sannolikt kan tolkas som att de allra flesta av dem mer eller mindre bara känner till kampanjen till namnet.  Bland dem som har en uppfattning om kampanjen så har lejonparten ett positivt intryck och mycket få ett negativt intryck. Så i det stora hela har kampanjen väckt positiva känslor.  Noterbart är att de som uppmärksammat kampanjen i mycket högre grad än de som inte gjort det säger sig hört talas om begreppet energieffektivisering (67% jämfört med 52%). De känner också i mycket högre grad till den kommunala energirådgivningen (50% jämfört med 38%).

87 December Har du under det senaste året uppmärksammat en informationskampanj med namnet Bli Energismart? Kampanjobservation %

88 December Var eller hur har du tagit del av denna kampanj? Var har man observerat kampanjen Bas: De som observerat den %

89 December Vad var ditt allmänna intryck av informationskampanjen Bli Energismart? Intryck av kampanjen Bas: De som observerat den

90 December Hur undersökningen genomfördes

91 December Hur undersökningen genomfördes  Undersökningsperiod: 2-18 november  Frågeformulär: Slutgiltiga frågeformuläret utarbetas i samarbete mellan Demoskop och Energimyndigheten.  Målgrupp: Målgrupp för undersökningen är den i hushållet som har ansvar för elräkningen och uppvärmningen.  Metod: Telefonintervju.  Antal intervjuer: stycken  Statistisk säkerhet: I tabellerna finns ett test av vilka olikheter i olika undergrupper som är statistiskt signifikanta. I detta test jämförs totalsiffran med siffran för var och en av de undergrupper som redovisas i tabellerna (män, kvinnor, åldersgrupper o s v). Siffror för undergrupper som på ett statistiskt signifikant sätt avviker från vad som gäller för hela allmänheten är i bifogade tabeller markerade med + resp -. Osäkerhetsmarginalen beräknas på 95-procentsnivån. Den varierar med antalet intervjuer och andel svarande. För 1000 intervjuer är osäkerhetsmarginalen för procentandelar kring 50% ±3,1% och för procentandelar kring 20% ±2,5%.För 200 intervjuer är osäkerhetsmarginalen för procentandelar kring 50% ±6,9% och för procentandelar kring 20% ±5,5%.

92 December Hur undersökningen genomfördes  Jämförelser mellan de två mätningarna: För att fastställa huruvida de förändringar som uppvisas mellan noll- och eftermätningen är statistiskt säkerställda använder Demoskop den vedertagna statistiska signifikanstestet där förändringarna säkerställs på en 95-procentig nivå. Se tabellen nedan som visar några exempel på osäkerhetsmarginaler vid jämförelser mellan två mätningar med intervjuer i vardera mätning.  Tabellen visar exempelvis att vid en resultatnivå på 30% (eller 70%) vid mätning 1 krävs en ökning eller minskning med 4 procentenheter för att förändringen med 95 procents säkerhet skall anses vara statistiskt säkerställd.

93 December Bilagor: Öppna svar Tabeller


Ladda ner ppt "1 December 07 Eftermätning, Bli Energismart, Energimyndigheten Telefonintervjuer med allmänheten December 2007."

Liknande presentationer


Google-annonser