Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Ope.fi-utbildning 22.4.2009 Tove Forslund Lärcentret i Åbo Praktisk nätpedagogik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Ope.fi-utbildning 22.4.2009 Tove Forslund Lärcentret i Åbo Praktisk nätpedagogik."— Presentationens avskrift:

1 1 Ope.fi-utbildning Tove Forslund Lärcentret i Åbo Praktisk nätpedagogik del 1: Kursuppläggning och examination på nätet

2 2 Dagens teman Bra – mindre bra i nätkurser Verktyg för planering av nätkurser Planeringsprocessen Pedagogisk planering –Beskrivning av lärprocessen och lärandemål –Översikt över kursen Val av teknik Materialproduktion Aktivering av studerandena Utvärdering av kursupplägget Dokumentation och uppdatering

3 3 Vad bidrar till bra resp. misslyckad (nät)kurs? Lyckad kurs Enkla och tydliga instruktioner Kursdeltagarna känner varandra Diskussionerna känns nyttiga och inspirerande Gruppen lagom stor Deltagarnas motivation och studieerfarenhet Alla kurser måste inte vara ”pakkosociala” Beakta deltagarnas och kursens specialdrag Mångsidig, framskrider i lämpliga delar Misslyckad kurs Undervisningen/upplägget ensidigt/enformigt Feldimensionerad (för mycket innehåll/uppgifter) Måste i diskussioner kommentera sådant som i princip någon redan sagt Kursmiljön är svår att navigera i och oredig Jfr Verkkokurssin suunnittelu/TY/Kulttuurituotannon ja maisemantuktimuksen laitos

4 4 Tre skeden i kursens livscykel Planering & produktion –’byråkrati’ –pedagogisk planering –planering av kursmaterial –val av medium –uppgörande av övningsuppgifter –planering av handledning –tekniskt genomförande Genomförande/ undervisning –ev. närstudier –handledning och feedback Uppdatering och vidareutveckling

5 5 Verktyg för planeringsprocessen Handboken för nätkursproduktion > Stöd för kursutveckling > Handbok för nätkursproduktion på –Checklista för kursutvecklingsprocessen –Planeringsunderlag

6 6 Planeringsunderlag Modul/Helhet /Tema/Vecka 1 Modul/Helhet /Tema/Vecka 2 etc Tidsperiod Målsättning/ Lärandemål Innehåll Litteratur Aktivering/ Övningsuppgift 1 -Hurudan uppgift -Omfång -Indiv./par/grupp -Teknik -Feedback -Bedömning -Deadline Aktivering/Övn.uppgift 2 etc Uppskattad arbetsmängd för lärare / studerande

7 7 1. Planering2. Produktion 3. Start och genomförande 4. Avslutning Förberedelse & yttre ramar Produktion av kursmaterial Handbok för material- produktion Uppdatering av nätkurs som skapats tidigare Kursavslutning & kurs- utvärdering Pedagogisk planering Planering av aktivering av studerande Användarnamn + lösenord åt deltagarna Dokumentation, uppdatering & vidareutveckling Medieval Planering av handledning & feedback Kursstart + ev. närstudier Utvärdering av arbets- processen Lärmiljö & layout Introduktion av studerande i lärmiljön Testning av kursen Handledning Examination Handbok för nätkursutveckling > Stöd för kursutveckling > Handbok för nätkursproduktion

8 8 Planering Förbered else av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Medieval Utgångspunkt för kursen –Praktiska frågor – speciellt viktiga då planerar helt nätstödd kurs med flera parter involverade finansiering upphovsrätt tidsplan för projektet arbetsfördelning stöd teknik & programvara –Målsättningen med nätstöd / vilket mervärde ger nätstödd kurs? –Analys av deltagarna

9 9 Göra kursen tillgänglig för studerande och lärare –för studerande som inte bor i Åbo, om studerande vid ÅA i Vasa, för vuxenstuderande, då studerande börjat sommarjobba –kan minska på antalet föreläsningar i auditorium (nätföreläsningar eller studerande bearbetar lärarens och bokens material i övningsuppgifter som lämnas in) löser ev. problem med att studerande inte är med på föreläsningarna… –handledning av examensarbeten då studerande inte vid ÅA; handledning av lärare och övr.studerande via plattform, desktopvideokonferens Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a

10 10 Effektivera kursadministrationen –kursdokumentationen på nätet speciellt bra t.ex. om flera olika handledare och enheter involverade i genomförandet –enklare/snabbare t.ex. distribuera och ta emot material, speciellt i masskurser –vitsord/godkänt för prestationer under kursens gång tillgängliga bara för individen –underlättar uppdateringen av kursmaterialet Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a

11 11 Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a Förbättrar förutsättningarna för inlärning –aktivera studerande bearbeta nya kunskapen i övningsuppgifter under kursens gång (läraren ser också vem som hänger med) förändra examinationsformerna från sluttentamen till kontinuerlig examination även tysta syns i nätkurser (i övningsuppgifter, i frågeforumet som kan göras obligatoriskt) –studerande kan ta del av varandras övningsarbeten (och ge feedback åt/fråga varandra) –grupparbeten –instuderingsfrågor/självrättande test/övningstenter etc. för läskurs/sluttent/självkontroll av vad man kan/lärarens mellankontroll –underlättar processkrivning –mer handledning åt var och en

12 12 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda- gogisk planering Medieval Planera den studerandes inlärningsprocess –Kursens mål och innehåll Vad är kursens mål? –Uttryck målsättningarna konkret! –Jfr ex. Blooms taxonomi Vilka kunskaper och färdigheter får den studerande? –Notera även allmänna färdigheter som tränas via nätkurser: teamarbete, nätverkande, sociala färdigheter, IT, informationssökning, utvärdera andra etc (jfr KoMiTi-projektet,

13 13 Richard C. Overbaugh: Blooms taxonomi/ny version (Läst ) Skapa Värdera Analysera Tillämpa Förstå Minnas

14 14 Blooms taxonomi 1. Kunskap: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper som han memorerat. 2. Förståelse: Den studerande visar att han förstår relationer och samband i det kunskapsstoff han lärt sig. 3. Tillämpning: Den studerande kan tillämpa sina kunskaper på nya, för honom relativt okända tillämpningsområden. 4. Analys: Den studerande kan analysera fram beståndsdelar i en helhet av data och företeelser. 5. Värdering: Den studerande förmår ge mer sakligt grundade värdeomdömen kring det han kan. 6. Syntes: Den studerande kan producera och skapa något eget och relativt unikt.

15 15 Hur är lärandemålen formulerade? I MinPlan: ”Lärandemål” ersätter ”Kunskaper” och ”Uppnådda färdigheter”-rutorna. Inleds med ”Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna” och därefter 4–8 målbeskrivningar som innehåller –ett verb som beskriver vad studenten bör kunna (beror på kursens syfte och nivå), t.ex. namnge, sammanfatta, redogöra för, analysera, tillämpa, tolka –ett eller flera ord som anger innehållet i prestationen –ett eller flera ord som anger kvaliteten på prestationen, t.ex. självständigt, utförligt, översiktligt Prestationerna skall vara mätbara, dvs. kunna bedömas och utgöra grund för betygssättningen Om lärandemål:

16 16 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda- gogisk planering Medieval Information om kursen Beskrivning av inlärningsprocessen hjälper studerande att se kursen som helhet att se vilka arbetsskeden som ingår i kursen att se vilket stöd han/hon får att uppskatta arbetsmängden att se kursen som en del av helhet/övriga studier –Konkreta målsättningar, vilka kunskaper och färdigheter skall studerande få –Via vilka arbetsskeden, uppgifter, arbetssätt och med vilken tidtabell går studerande framåt –Hur, när och av vem handleds den studerande på nätet –Hur och när bedöms den studerandes lärande, vem bedömer och ger feedback, vilka bedömningskriterier används

17 17 Beskrivning av studieprocessen 1. Allmän studievägledande information i kursen Kontaktpersoner Kurs- och ämnesbeskrivning Kurslitteratur och –material –om printning av material –biblioteksinformation Kursens upplägg/schema –länk till översiktsbild av kursen –terminologi som används i kursen Bedömning och examination –kursens examination –bedömning av uppgifter –vitsords-/betygsboken –allmänna krav på uppgifterna Handledning och feedback –vilka kommunikationskanaler används i kursen –feedback Planering av studierna och arbetsmängd –förslag på hur den studerande kan fördela sitt arbete under veckan –att arbeta i grupp Tekniskt stöd och tekniska guider –plattformsguide för studerande –att ladda ned programvara –att lämna in uppgifter Skrivtekniska instruktioner –skrivråd och -guider –referensteknik Här finns en mall för den allmänna informationen: > Allmänna anvisningar

18 18 2. bild på –innehåll –studiegången –se exempel på schematiska översikter: https://www.abo.fi/personal/anvisningar > Schematiska översikter över kurs https://www.abo.fi/personal/anvisningar 3. webbkarta/inlärningsplattformens struktur Beskrivning av studieprocessen, forts.

19 19 Översikt över kursen + arbetsbelastning för studerande och lärare Arbetsbelastning per övningsuppgift:

20 20 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Medie- val Teknik att välja: För kursstruktur, materialdistribution och skriftlig icke- samtidig kommunikation: –Lärplattform Moodle –Blogg/gratisvara –Wiki/gratisvara (även deltagarna producerar kursmaterial) För handledning, föreläsningar och grupparbeten i realtid via egen dator: –desktopvideokonferens Adobe ConnectPro (videokontakt, delning av dokument) För produktion av nätföreläsningar: –Adobe Presenter (för att synkronisera ljud/video till PowerPoint) –Adobe ConnectPro (för korta videon till ppt/webbsidor) –Windows Movie Maker/Pinnacle (för att editera film) –Utrustning att låna från AV-centralen: Digitalvideokamera, Digital diktafon. För animationer och nätföreläsningar: –Adobe Flash –Adobe Captivate (filmning av screenshots, med eller utan tal) Annvändarguider, stödpersoner och produktionshjälp, se > Utrustning&programvarawww.abo.fi/lc

21 21 Produktion Produktion av kursmaterial Handbok för materialproduktion Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen Produktion av kursmaterial Textmaterial (att läsa) Nätföreläsningar att se/lyssna på Skriva instruktionerna för övningsuppgifter Skapa självrättande frågor Få studerandena att skapa kursmaterialet (uppgiftssvar, skapa egna bloggar) etc etc

22 22 Varför nätföreläsningar? -Möjligt för studerande att ta del av en föreläsning fastän de inte kan närvara på närstudier -Tilläggsvärde till enbart textmaterial genom att det stöder flera inlärningsstilar, dvs. också auditiva lärande -Variation i nätkurser som ofta är rätt långt textbaserade. -Kan spara in föreläsarens tid (man behöver inte upprepa av samma föreläsning i många grupper; föreläsaren behöver inte resa till kursorten, gäller t.ex. gästföreläsare, ÖPU-kurser) -Gästföreläsning kan dokumenteras för framtida användning (obs upphovsrätten - kontrollera med gästföreläsaren hur man får använda materialet) -Möjlighet att åskådliggöra processer eller att demonstrera något -Samma föreläsninmg kan användas på olika sätt/återanvändas -De studerande kan repetera, ta del av föreläsningen eller delar av den på nytt -m.m.

23 23 Utgångspunkten för planering av aktiveringen de pedagogiska målen för att uppnå målsättningarna måste materialet aktiveras (kunskaper/ almänna färdigheter / attityder) examinationen –tentamen –Längre skriftligt arbete kontinuerliga korta övningsuppgifter belastningsanalysen, dvs. beräknandet av studerandes arbetstid, avgör antalet övningsuppgifter och omfånget på dem lärarens arbetstid sätter begränsningar för mängden handledning och bestämmer därför också övningsuppgifternas typ och omfång Produktion Produktion av kursmaterial Handbok för materialprodukti on Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen

24 24 Examination För att avlägga kursen måste deltagarna avklara följande: oNärvaron på x % av närstudierna oDeltagit i diskussionerna med x antal inlägg/kursavsnitt vilka uppfyller kraven på diskussionsinlägg oGjort alla/x % av övningsuppgifterna oSkrivit uppsats/hemtent mm Och vitsordet baseras på (exempel): –Aktivt* deltagande i nätdiskussionerx % av vitsordet –Övningsuppgifter 1-10x % av vitsordet –Uppsats/hemtent/projketarbetex % av vitsordet * ”aktivt” bör definieras

25 25 Bra övningsuppgifter grundar sig på kursmaterialet, men svaret kan inte direkt kopieras, förutsätter användning av flera källor täcker nyckelbegrepp och motsvarar kursens målsättningar och lärmål får kursdeltagaren att se helheter beaktar olika inlärningsstilar –är varierande medför/förutsätter reflektion och tillämpning handleder i att utvärdera det egna lärandet (inkl. den egna utgångspunkten/förkunskaperna) är klara och rediga är utmanande, motiverande och inspirerande har konsekventa instruktioner genom hela kursen Alla övningsuppgifter behöver inte nödvändigtvis examineras. Källa: bl.a.

26 26 Uppgiftens nummer: Uppgiftens namn (så beskrivande som möjligt) Tidpunkt/Deadline: Målsättning med uppgiften: Litteratur/material som utgör underlag för uppgiften: Uppgiftsbeskrivning: Omfång: Bedömning: (dvs. vad är det som bedöms, vad är kriterierna och får den studerande vitsord eller godkänt/icke-godkänt) Feedback: (dvs. hurudan feedback får den studerande av läraren eller av andra studerande; är det individuell feedback, gruppfeedback, modellsvar) Hur bedöms uppgiften? När ges feedback? Vem ger feedback? I vilken form ges feedback? Var hittas feedbacken? Tekniska instruktioner: (dvs. instruktioner för hur uppgiften skickas in, och för vem den publiceras) För tydliga övningsuppgifter:

27 27 Det skall också vara kiva att studera på nätet Nancy Pettersson, minikonferens 2006

28 28 Meningsfullt lärande Kontextanknytning Överföring Samarbete Konstruktivism Målinriktat Individualisering Aktivitet Kvalitet i nätundervisning Meningsfullt lärande/Mielekäs oppiminen, se t.ex. Reflektion Kommunikation

29 29 Aktiverande metoder i nätet för att uppnå meningsfullt lärande: några exempel Autentisk –rollspel –debatt (för-forum, mot-forum, debattforum) –intervjua experter –studerande deltar i temadiskussioner ute på webben –virtuella fältstudier / exkursioner –“guidad webbtur” –tillämpande uppgifter –Web 2.0/sociala medier Studerande gör egen blogg Samlar och värderar information/material på nätet i egen länksamling ( – kan användas för kommande kurser/slutarbete

30 30 Reflektion och konstruktivism –fallstudier –portfolio och dagbok/blogg –diskussioner –Wiki – skapa kunskapen tills. med andra studerande Kritiskt tänkande –Nätdiskussioner –Utvärdering av andras arbeten –Ta ställning till artiklar –Utvärdering av webbkällor Individualisering –självrättande övningar –samla nyckelord i varje modul och definiera dem –skapa egna begreppskartor –tillämpningsuppgifter –individuell skrivuppgift som processskrivning –bestämmer själv deadline för inlämning –blogg

31 31 Motivation&variation –Självrättande test, korsord mm. –Valbara sätt att avlägga kursen –Diskussionsteman enligt eget val –Gruppuppgifter –Web 2.0/sociala medier Samla länkar om kursens teman i del.icio.us Blogga mm. Gör filmer och publicera i YouTube Gör fotoserie i Flickr.com etc. –“one-minute-paper” P-M-I, fördelar-nackdelar, en sak att tillämpa/fråga etc –gallup –brainstormning –frågelåda/frågetimme möjlighet / obligatorium? att fråga läraren –Isbrytare Kreativitet –brainstormning –rollspel –temadiskussioner –egen blogg –digital produktion video –lämna in via moodles direktuppspelning –YouTube foto + text

32 32 –Studerande som lärare Sammandrag för andra + leder diskussion kring temat Hemgrupper/expertgrupper –Rollspel/drama –Debatt (för-forum, mot-forum, debattforum) –Diskussion chat, forum intervjua experter studerande deltar i temadiskussioner ute på webben –Seminarier Presenterar projektplaner och – arbeten för varandra Kommenterar varandras arbeten Desktopkonferens Connect Pro –Wiki studerande producerar kursmaterialet –Grupparbeten gemensam slutprodukt: arbetsfördelning och individuellt arbete men koordinering (1 + 1 = 3) Verktyg: wiki –Feedback åt varandra Blogg –”Team building” Först individuellt, sedan i par, sedan paren tillsammans Kommenterar och utvecklar varandras arbeten Kommunikation&samarbete: gruppuppgifter/kollaborativt lärande

33 33 2. Produktion Produktion av kursmaterial Handbok för material- produktion Planering av aktivering av studerande Planering av handledning & feedback Lärmiljö & layout Testning av kursen Se hjälpfrågor för testning av kursen  ( Handboken för nätkursproduktion, kap. 2.5 )

34 34 Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen- tation, uppdatering och vidare- utveckling Dokumentation (på kurshemsidan) –basfakta om vem som har varit med och producerat kursen och när, finansiering av utveckling och handledning, upphovsrätt –beskrivning av pedagogisk idé –utvärderingar av studerande + självutvärdering –erfarenheter av att hålla kursen –ändringsförslag som framkommer under kursen gång –materialbank ”överlopps” material studerandes produktioner –för handledning och feedback: spara feedbacken som handledaren gett (för återanvändning eller som instruktioner) spara bra svar som modellsvar för nästa grupp spara exempel på nöjaktiga/goda/utmärkta svar (ex för nästa lärare på kursen, för hjälplärare)

35 35 Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen- tation, uppdatering och vidare- utveckling Uppdatering gör korrigeringar i kursen genast efter kursens slut eller innan kursen startar nästa gång? –arbetstid för uppdateringen? checklista vad som bör göras när kursen skall gå nästa gång Vidareutveckling alternativa sätt att avlägga kursen på (valmöjligheter mellan övningsuppgifter) mer teknik, för att stöda fler inlärningsstilar mm.

36 36 Material Användarguider för programvara och utrustning: https://www.abo.fi/personal/anvandarguider https://www.abo.fi/personal/anvandarguider Handbok för utveckling av nätkurser: https://www.abo.fi/personal/handbok_natkurs https://www.abo.fi/personal/handbok_natkurs Handbok för produktion av digitalt undervisningsmaterial: https://www.abo.fi/personal/digitaltmaterial https://www.abo.fi/personal/digitaltmaterial Pedagogiska guider: https://www.abo.fi/personal/pedguiderhttps://www.abo.fi/personal/pedguider –Forslund, Tove: Guide för handledning på nätkurser (kompendium) –Aktiverande metoder för föreläsningar (kompendium) Anvisningar, bl.a. studieguider, bilder av kursstruktur mm., Litteraturtips och webblänkar https://www.abo.fi/personal/stodmaterial https://www.abo.fi/personal/stodmaterial TieVie-projektets material: Verkko-opetuksen suunnittelu Digitaaliset aineistot Oppimisen teoriasta tukea tieto- ja viestintätekniikan pedagogiseen käyttöön.

37 37 Verkko-opettajan nettiopas: Verkkokurssin suunnittelu vasta-alkajalle, Pedanet: Chydenius-instituutin verkkoluotsi: Virtuaalisia yhteisöjä, ajatuksia ja avoimuutta - sosiaalinen media opetuksen ja oppimisen tukena. SMOOT-hanke. Kuopion yliopiston oppimiskeskus Arviointiaavan ABC, OY: Salmon, G: e-tivities. Kogan Page Theory and Practice of Online Learning, Athabasca University, 2004: Anne Rongas: “Blogien opetuskäyttö” (om sociala medier och lärande i allmänhet):


Ladda ner ppt "1 Ope.fi-utbildning 22.4.2009 Tove Forslund Lärcentret i Åbo Praktisk nätpedagogik."

Liknande presentationer


Google-annonser