Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Praktisk nätpedagogik del 1: Kursuppläggning och examination på nätet

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Praktisk nätpedagogik del 1: Kursuppläggning och examination på nätet"— Presentationens avskrift:

1 Praktisk nätpedagogik del 1: Kursuppläggning och examination på nätet
Ope.fi-utbildning Tove Forslund Lärcentret i Åbo Tove Forslund, Lärcentret i Åbo

2 Dagens teman Bra – mindre bra i nätkurser
Verktyg för planering av nätkurser Planeringsprocessen Pedagogisk planering Beskrivning av lärprocessen och lärandemål Översikt över kursen Val av teknik Materialproduktion Aktivering av studerandena Utvärdering av kursupplägget Dokumentation och uppdatering

3 Vad bidrar till bra resp. misslyckad (nät)kurs?
Lyckad kurs Enkla och tydliga instruktioner Kursdeltagarna känner varandra Diskussionerna känns nyttiga och inspirerande Gruppen lagom stor Deltagarnas motivation och studieerfarenhet Alla kurser måste inte vara ”pakkosociala” Beakta deltagarnas och kursens specialdrag Mångsidig, framskrider i lämpliga delar Misslyckad kurs Undervisningen/upplägget ensidigt/enformigt Feldimensionerad (för mycket innehåll/uppgifter) Måste i diskussioner kommentera sådant som i princip någon redan sagt Kursmiljön är svår att navigera i och oredig Jfr Verkkokurssin suunnittelu/TY/Kulttuurituotannon ja maisemantuktimuksen laitos

4 Tre skeden i kursens livscykel
Planering & produktion ’byråkrati’ pedagogisk planering planering av kursmaterial val av medium uppgörande av övningsuppgifter planering av handledning tekniskt genomförande Genomförande/ undervisning ev. närstudier handledning och feedback Uppdatering och vidareutveckling

5 Verktyg för planeringsprocessen
Handboken för nätkursproduktion > Stöd för kursutveckling > Handbok för nätkursproduktion Checklista för kursutvecklingsprocessen Planeringsunderlag

6 Planeringsunderlag Modul/Helhet /Tema/Vecka 1 /Tema/Vecka 2 etc
Tidsperiod Målsättning/ Lärandemål Innehåll Litteratur Aktivering/ Övningsuppgift 1 -Hurudan uppgift Omfång Indiv./par/grupp Teknik Feedback Bedömning Deadline Aktivering/Övn.uppgift 2 etc Uppskattad arbetsmängd för lärare / studerande

7 Handbok för nätkursutveckling
> Stöd för kursutveckling > Handbok för nätkursproduktion 1. Planering 2. Produktion 3. Start och genomförande 4. Avslutning Förberedelse & yttre ramar Produktion av kursmaterial Handbok för material- produktion Uppdatering av nätkurs som skapats tidigare Kursavslutning & kurs- utvärdering Pedagogisk planering Planering av aktivering av studerande Användarnamn + lösenord åt deltagarna Dokumentation, uppdatering & vidareutveckling Medieval Planering av handledning & feedback Kursstart + ev. närstudier Utvärdering av arbets- processen Lärmiljö & layout Introduktion av studerande i lärmiljön Testning av kursen Handledning Examination

8 Utgångspunkt för kursen
Praktiska frågor – speciellt viktiga då planerar helt nätstödd kurs med flera parter involverade finansiering upphovsrätt tidsplan för projektet arbetsfördelning stöd teknik & programvara Målsättningen med nätstöd / vilket mervärde ger nätstödd kurs? Analys av deltagarna Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Medieval

9 Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a
Göra kursen tillgänglig för studerande och lärare för studerande som inte bor i Åbo, om studerande vid ÅA i Vasa, för vuxenstuderande, då studerande börjat sommarjobba kan minska på antalet föreläsningar i auditorium (nätföreläsningar eller studerande bearbetar lärarens och bokens material i övningsuppgifter som lämnas in) löser ev. problem med att studerande inte är med på föreläsningarna… handledning av examensarbeten då studerande inte vid ÅA; handledning av lärare och övr.studerande via plattform, desktopvideokonferens

10 Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a
Effektivera kursadministrationen kursdokumentationen på nätet speciellt bra t.ex. om flera olika handledare och enheter involverade i genomförandet enklare/snabbare t.ex. distribuera och ta emot material, speciellt i masskurser vitsord/godkänt för prestationer under kursens gång tillgängliga bara för individen underlättar uppdateringen av kursmaterialet

11 Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a
Förbättrar förutsättningarna för inlärning aktivera studerande bearbeta nya kunskapen i övningsuppgifter under kursens gång (läraren ser också vem som hänger med) förändra examinationsformerna från sluttentamen till kontinuerlig examination även tysta syns i nätkurser (i övningsuppgifter, i frågeforumet som kan göras obligatoriskt) studerande kan ta del av varandras övningsarbeten (och ge feedback åt/fråga varandra) grupparbeten instuderingsfrågor/självrättande test/övningstenter etc. för läskurs/sluttent/självkontroll av vad man kan/lärarens mellankontroll underlättar processkrivning mer handledning åt var och en

12 Planera den studerandes inlärningsprocess
Kursens mål och innehåll Vad är kursens mål? Uttryck målsättningarna konkret! Jfr ex. Blooms taxonomi Vilka kunskaper och färdigheter får den studerande? Notera även allmänna färdigheter som tränas via nätkurser: teamarbete, nätverkande, sociala färdigheter, IT, informationssökning, utvärdera andra etc (jfr KoMiTi-projektet, Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda-gogisk planering Medieval

13 Skapa Värdera Analysera Tillämpa Förstå Minnas
Richard C. Overbaugh: Blooms taxonomi/ny version (Läst )

14 Blooms taxonomi 1. Kunskap: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper som han memorerat. 2. Förståelse: Den studerande visar att han förstår relationer och samband i det kunskapsstoff han lärt sig. 3. Tillämpning: Den studerande kan tillämpa sina kunskaper på nya, för honom relativt okända tillämpningsområden. 4. Analys: Den studerande kan analysera fram beståndsdelar i en helhet av data och företeelser. 5. Värdering: Den studerande förmår ge mer sakligt grundade värdeomdömen kring det han kan. 6. Syntes: Den studerande kan producera och skapa något eget och relativt unikt. Tove Forslund, Lärcentret i Åbo

15 Hur är lärandemålen formulerade?
I MinPlan: ”Lärandemål” ersätter ”Kunskaper” och ”Uppnådda färdigheter”-rutorna. Inleds med ”Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna” och därefter 4–8 målbeskrivningar som innehåller ett verb som beskriver vad studenten bör kunna (beror på kursens syfte och nivå), t.ex. namnge, sammanfatta, redogöra för, analysera, tillämpa, tolka ett eller flera ord som anger innehållet i prestationen ett eller flera ord som anger kvaliteten på prestationen, t.ex. självständigt, utförligt, översiktligt Prestationerna skall vara mätbara, dvs. kunna bedömas och utgöra grund för betygssättningen Om lärandemål:

16 Beskrivning av inlärningsprocessen hjälper studerande
att se kursen som helhet att se vilka arbetsskeden som ingår i kursen att se vilket stöd han/hon får att uppskatta arbetsmängden att se kursen som en del av helhet/övriga studier Konkreta målsättningar, vilka kunskaper och färdigheter skall studerande få Via vilka arbetsskeden, uppgifter, arbetssätt och med vilken tidtabell går studerande framåt Hur, när och av vem handleds den studerande på nätet Hur och när bedöms den studerandes lärande, vem bedömer och ger feedback, vilka bedömningskriterier används Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda-gogisk planering Medieval Information om kursen

17 Beskrivning av studieprocessen 1
Beskrivning av studieprocessen 1. Allmän studievägledande information i kursen Handledning och feedback vilka kommunikationskanaler används i kursen feedback Planering av studierna och arbetsmängd förslag på hur den studerande kan fördela sitt arbete under veckan att arbeta i grupp Tekniskt stöd och tekniska guider plattformsguide för studerande att ladda ned programvara att lämna in uppgifter Skrivtekniska instruktioner skrivråd och -guider referensteknik Kontaktpersoner Kurs- och ämnesbeskrivning Kurslitteratur och –material om printning av material biblioteksinformation Kursens upplägg/schema länk till översiktsbild av kursen terminologi som används i kursen Bedömning och examination kursens examination bedömning av uppgifter vitsords-/betygsboken allmänna krav på uppgifterna Här finns en mall för den allmänna informationen: > Allmänna anvisningar

18 Beskrivning av studieprocessen, forts.
2. bild på innehåll studiegången se exempel på schematiska översikter: https://www.abo.fi/personal/anvisningar > Schematiska översikter över kurs 3. webbkarta/inlärningsplattformens struktur

19 Översikt över kursen + arbetsbelastning för studerande och lärare
Arbetsbelastning per övningsuppgift:

20 Teknik att välja: För kursstruktur, materialdistribution och skriftlig icke-samtidig kommunikation: Lärplattform Moodle Blogg/gratisvara Wiki/gratisvara (även deltagarna producerar kursmaterial) För handledning, föreläsningar och grupparbeten i realtid via egen dator: desktopvideokonferens Adobe ConnectPro (videokontakt, delning av dokument) För produktion av nätföreläsningar: Adobe Presenter (för att synkronisera ljud/video till PowerPoint) Adobe ConnectPro (för korta videon till ppt/webbsidor) Windows Movie Maker/Pinnacle (för att editera film) Utrustning att låna från AV-centralen: Digitalvideokamera, Digital diktafon. För animationer och nätföreläsningar: Adobe Flash Adobe Captivate (filmning av screenshots, med eller utan tal) Annvändarguider, stödpersoner och produktionshjälp, se > Utrustning&programvara Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Medie-val

21 Produktion av kursmaterial
Handbok för materialproduktion Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback  Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen Produktion av kursmaterial Textmaterial (att läsa) Nätföreläsningar att se/lyssna på Skriva instruktionerna för övningsuppgifter Skapa självrättande frågor Få studerandena att skapa kursmaterialet (uppgiftssvar, skapa egna bloggar) etc etc

22 Varför nätföreläsningar?
Möjligt för studerande att ta del av en föreläsning fastän de inte kan närvara på närstudier Tilläggsvärde till enbart textmaterial genom att det stöder flera inlärningsstilar, dvs. också auditiva lärande Variation i nätkurser som ofta är rätt långt textbaserade. Kan spara in föreläsarens tid (man behöver inte upprepa av samma föreläsning i många grupper; föreläsaren behöver inte resa till kursorten, gäller t.ex. gästföreläsare, ÖPU-kurser) Gästföreläsning kan dokumenteras för framtida användning (obs upphovsrätten - kontrollera med gästföreläsaren hur man får använda materialet) Möjlighet att åskådliggöra processer eller att demonstrera något Samma föreläsninmg kan användas på olika sätt/återanvändas De studerande kan repetera, ta del av föreläsningen eller delar av den på nytt m.m.

23 Utgångspunkten för planering av aktiveringen
Produktion Produktion av kursmaterial Handbok för materialproduktion Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback  Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen Utgångspunkten för planering av aktiveringen belastningsanalysen, dvs. beräknandet av studerandes arbetstid, avgör antalet övningsuppgifter och omfånget på dem lärarens arbetstid sätter begränsningar för mängden handledning och bestämmer därför också övningsuppgifternas typ och omfång de pedagogiska målen för att uppnå målsättningarna måste materialet aktiveras (kunskaper/ almänna färdigheter / attityder) examinationen tentamen Längre skriftligt arbete kontinuerliga korta övningsuppgifter

24 Examination För att avlägga kursen måste deltagarna avklara följande:
Närvaron på x % av närstudierna Deltagit i diskussionerna med x antal inlägg/kursavsnitt vilka uppfyller kraven på diskussionsinlägg Gjort alla/x % av övningsuppgifterna Skrivit uppsats/hemtent mm Och vitsordet baseras på (exempel): Aktivt* deltagande i nätdiskussioner x % av vitsordet Övningsuppgifter x % av vitsordet Uppsats/hemtent/projketarbete x % av vitsordet * ”aktivt” bör definieras

25 Bra övningsuppgifter grundar sig på kursmaterialet, men svaret kan inte direkt kopieras, förutsätter användning av flera källor täcker nyckelbegrepp och motsvarar kursens målsättningar och lärmål får kursdeltagaren att se helheter beaktar olika inlärningsstilar är varierande medför/förutsätter reflektion och tillämpning handleder i att utvärdera det egna lärandet (inkl. den egna utgångspunkten/förkunskaperna) är klara och rediga är utmanande, motiverande och inspirerande har konsekventa instruktioner genom hela kursen Alla övningsuppgifter behöver inte nödvändigtvis examineras. Källa: bl.a.

26 För tydliga övningsuppgifter:
Uppgiftens nummer: Uppgiftens namn (så beskrivande som möjligt) Tidpunkt/Deadline: Målsättning med uppgiften: Litteratur/material som utgör underlag för uppgiften: Uppgiftsbeskrivning: Omfång: Bedömning: (dvs. vad är det som bedöms, vad är kriterierna och får den studerande vitsord eller godkänt/icke-godkänt) Feedback: (dvs. hurudan feedback får den studerande av läraren eller av andra studerande; är det individuell feedback, gruppfeedback, modellsvar) Hur bedöms uppgiften? När ges feedback? Vem ger feedback? I vilken form ges feedback? Var hittas feedbacken? Tekniska instruktioner: (dvs. instruktioner för hur uppgiften skickas in, och för vem den publiceras)

27 Det skall också vara kiva att studera på nätet
Nancy Pettersson, minikonferens 2006

28 Kvalitet i nätundervisning
Aktivitet Reflektion Kommunikation Kontextanknytning Individualisering Meningsfullt lärande Överföring Målinriktat Samarbete Konstruktivism Meningsfullt lärande/Mielekäs oppiminen, se t.ex.

29 Aktiverande metoder i nätet för att uppnå meningsfullt lärande: några exempel
Autentisk rollspel debatt (för-forum, mot-forum, debattforum) intervjua experter studerande deltar i temadiskussioner ute på webben virtuella fältstudier / exkursioner “guidad webbtur” tillämpande uppgifter Web 2.0/sociala medier Studerande gör egen blogg Samlar och värderar information/material på nätet i egen länksamling (http://del.icio.us/) – kan användas för kommande kurser/slutarbete

30 Reflektion och konstruktivism
fallstudier portfolio och dagbok/blogg diskussioner Wiki – skapa kunskapen tills. med andra studerande Kritiskt tänkande Nätdiskussioner Utvärdering av andras arbeten Ta ställning till artiklar Utvärdering av webbkällor Individualisering självrättande övningar samla nyckelord i varje modul och definiera dem skapa egna begreppskartor tillämpningsuppgifter individuell skrivuppgift som processskrivning bestämmer själv deadline för inlämning blogg

31 Kreativitet Motivation&variation brainstormning rollspel
Självrättande test, korsord mm. Valbara sätt att avlägga kursen Diskussionsteman enligt eget val Gruppuppgifter Web 2.0/sociala medier Samla länkar om kursens teman i del.icio.us Blogga mm. Gör filmer och publicera i YouTube Gör fotoserie i Flickr.com etc. “one-minute-paper” P-M-I, fördelar-nackdelar, en sak att tillämpa/fråga etc gallup brainstormning frågelåda/frågetimme möjlighet / obligatorium? att fråga läraren Isbrytare Kreativitet brainstormning rollspel temadiskussioner egen blogg digital produktion video lämna in via moodles direktuppspelning YouTube foto + text

32 Kommunikation&samarbete: gruppuppgifter/kollaborativt lärande
Studerande som lärare Sammandrag för andra + leder diskussion kring temat Hemgrupper/expertgrupper Rollspel/drama Debatt (för-forum, mot-forum, debattforum) Diskussion chat, forum intervjua experter studerande deltar i temadiskussioner ute på webben Seminarier Presenterar projektplaner och –arbeten för varandra Kommenterar varandras arbeten Desktopkonferens Connect Pro Wiki studerande producerar kursmaterialet Grupparbeten gemensam slutprodukt: arbetsfördelning och individuellt arbete men koordinering (1 + 1 = 3) Verktyg: wiki Feedback åt varandra Blogg ”Team building” Först individuellt, sedan i par, sedan paren tillsammans Kommenterar och utvecklar varandras arbeten

33 Se hjälpfrågor för testning av kursen 
2. Produktion Produktion av kursmaterial Handbok för material- produktion Planering av aktivering av studerande Planering av handledning & feedback Lärmiljö & layout Testning av kursen Se hjälpfrågor för testning av kursen  (Handboken för nätkursproduktion, kap. 2.5 )

34 Dokumentation (på kurshemsidan)
basfakta om vem som har varit med och producerat kursen och när, finansiering av utveckling och handledning, upphovsrätt beskrivning av pedagogisk idé utvärderingar av studerande + självutvärdering erfarenheter av att hålla kursen ändringsförslag som framkommer under kursen gång materialbank ”överlopps” material studerandes produktioner för handledning och feedback: spara feedbacken som handledaren gett (för återanvändning eller som instruktioner) spara bra svar som modellsvar för nästa grupp spara exempel på nöjaktiga/goda/utmärkta svar (ex för nästa lärare på kursen, för hjälplärare) Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen-tation, uppdatering och vidare-utveckling     

35 checklista vad som bör göras när kursen skall gå nästa gång
Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen-tation, uppdatering och vidare-utveckling      Uppdatering gör korrigeringar i kursen genast efter kursens slut eller innan kursen startar nästa gång? arbetstid för uppdateringen? checklista vad som bör göras när kursen skall gå nästa gång Vidareutveckling alternativa sätt att avlägga kursen på (valmöjligheter mellan övningsuppgifter) mer teknik, för att stöda fler inlärningsstilar mm.

36 Material Användarguider för programvara och utrustning: https://www.abo.fi/personal/anvandarguider Handbok för utveckling av nätkurser: https://www.abo.fi/personal/handbok_natkurs Handbok för produktion av digitalt undervisningsmaterial: https://www.abo.fi/personal/digitaltmaterial Pedagogiska guider: https://www.abo.fi/personal/pedguider Forslund, Tove: Guide för handledning på nätkurser (kompendium) Aktiverande metoder för föreläsningar (kompendium) Anvisningar, bl.a. studieguider, bilder av kursstruktur mm., Litteraturtips och webblänkar https://www.abo.fi/personal/stodmaterial TieVie-projektets material: Verkko-opetuksen suunnittelu Digitaaliset aineistot Oppimisen teoriasta tukea tieto- ja viestintätekniikan pedagogiseen käyttöön. Tove Forslund, Lärcentret i Åbo

37 Verkko-opettajan nettiopas: http://lukiot. tampere
Verkkokurssin suunnittelu vasta-alkajalle, Pedanet: Chydenius-instituutin verkkoluotsi: Virtuaalisia yhteisöjä, ajatuksia ja avoimuutta - sosiaalinen media opetuksen ja oppimisen tukena. SMOOT-hanke. Kuopion yliopiston oppimiskeskus Arviointiaavan ABC, OY: Salmon, G: e-tivities. Kogan Page Theory and Practice of Online Learning, Athabasca University, 2004: Anne Rongas: “Blogien opetuskäyttö” (om sociala medier och lärande i allmänhet):


Ladda ner ppt "Praktisk nätpedagogik del 1: Kursuppläggning och examination på nätet"

Liknande presentationer


Google-annonser