Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Solsystemet och en introduktion till Universum Solsystemet och en introduktion till Universum Föredrag på IRF, Kiruna ©Anders Västerberg 3 april 2006.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Solsystemet och en introduktion till Universum Solsystemet och en introduktion till Universum Föredrag på IRF, Kiruna ©Anders Västerberg 3 april 2006."— Presentationens avskrift:

1 Solsystemet och en introduktion till Universum Solsystemet och en introduktion till Universum Föredrag på IRF, Kiruna ©Anders Västerberg 3 april 2006

2 Allmänt 13,7 miljarder år Uppstod i en Big Bang (Ursmällen) Blev genomskinligt efter år Expanderar fortfarande och förmodligen i oändlighet Innehåller 1011 galaxer Galaxerna innehåller i medeltal ungefär 1011 stjärnor Vår galax heter Vintergatan

3 Galaxhopar Många galaxer ingår i hopar Många galaxer ingår i hopar Vintergatan ingår i Lokala Gruppen som också innehåller Andromeda och Stora och Lilla Magellanska molnen. (Andromeda kan ses från Sverige, men inte Magellanska molnen) Vintergatan ingår i Lokala Gruppen som också innehåller Andromeda och Stora och Lilla Magellanska molnen. (Andromeda kan ses från Sverige, men inte Magellanska molnen)

4 Comahopen Nästan alla objekt på bilden är galaxer.Nästan alla objekt på bilden är galaxer. En av de tätaste hoparna.En av de tätaste hoparna tals galaxer.1000-tals galaxer. 100-tals miljoner ljusår bort. Nära för en galaxhop.100-tals miljoner ljusår bort. Nära för en galaxhop. Flera milj. ljusår tvärsöver.Flera milj. ljusår tvärsöver. Flesta galaxerna i hopar är elliptiskaFlesta galaxerna i hopar är elliptiska Flesta utanför hopar är spiralgalaxer.Flesta utanför hopar är spiralgalaxer.

5 Andromedagalaxen Andromedagalaxen Närmaste stora granngalaxenNärmaste stora granngalaxen Mycket lik VintergatanMycket lik Vintergatan Innehåller hundratals miljarder stjärnorInnehåller hundratals miljarder stjärnor Ljusa stjärnorna är förgrundsstjärnor i VintergatanLjusa stjärnorna är förgrundsstjärnor i Vintergatan 2 miljoner ljusår bort2 miljoner ljusår bort

6

7

8 Solsystemet Solen + alla kroppar som rör sig runt den Solen + alla kroppar som rör sig runt den Del av Vintergatan Del av Vintergatan

9 Solsystemets uppkomst Formades ur stort moln av gas och stoft för 4,6 miljarder år sedan genom gravitationen i molnet Formades ur stort moln av gas och stoft för 4,6 miljarder år sedan genom gravitationen i molnet H, He och lite Li bildades kort efter Big Bang H, He och lite Li bildades kort efter Big Bang Ämnen med tyngre atomkärnor än litium har bildats i stjärnor som exploderat. (Universum består till 98% av H och He vad gäller grundämnenas sammanlagda massa. Jordens massa består till 0,15% av H och He). Ämnen med tyngre atomkärnor än litium har bildats i stjärnor som exploderat. (Universum består till 98% av H och He vad gäller grundämnenas sammanlagda massa. Jordens massa består till 0,15% av H och He).

10 Talrika iskorn och istäckta stoftkorn av tyngre grundämnen var spridda i nebulosan som bestod mest av H och He Talrika iskorn och istäckta stoftkorn av tyngre grundämnen var spridda i nebulosan som bestod mest av H och He Gasen och stoftet föll genom gravitationen mot centrum. Gasen och stoftet föll genom gravitationen mot centrum. Densiteten och trycket i centrum ökade. Densiteten och trycket i centrum ökade. Protosolen bildades. Protosolen bildades. Temperaturen steg, eftersom atomerna rörde sig allt snabbare i centrum. Temperaturen steg, eftersom atomerna rörde sig allt snabbare i centrum. Värmestrålning från protosolen (inte fusion än) Värmestrålning från protosolen (inte fusion än)

11 Första stjärnorna i Universum bildades förmodligen inom de första hundratals miljoner åren och bestod bara av H, He och Li Första stjärnorna i Universum bildades förmodligen inom de första hundratals miljoner åren och bestod bara av H, He och Li Stjärnor bildar de uppåt 90 övriga naturligt förekommande grundämnena genom fusion Stjärnor bildar de uppåt 90 övriga naturligt förekommande grundämnena genom fusion En stor del av denna materia kastas ut i rymden vid slutet av stjärnornas liv En stor del av denna materia kastas ut i rymden vid slutet av stjärnornas liv En del av detta kommer att ingå i nya stjärnor och i planeter. En del av detta kommer att ingå i nya stjärnor och i planeter. Vi består av stjärnstoft! Vi består av stjärnstoft!

12 Krabbnebulosan Krabbnebulosan SupernovarestSupernovarest Synlig dagtid tre veckor 1054Synlig dagtid tre veckor ljusår från jorden6000 ljusår från jorden 8.2 m VLT ESO (FORS Team)8.2 m VLT ESO (FORS Team)

13 Kroppar i Solsystemet 9 planeter. De flesta har månar. (Planeterna är Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Pluto) 9 planeter. De flesta har månar. (Planeterna är Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Pluto) Asteroider (småplaneter) Asteroider (småplaneter) Kometer Kometer Meteoroider Meteoroider

14 Solsystemets massa (1995) Solen99,8 % Jupiter 0,1 % Kometer 0,05 % Alla andra planeter 0,04 % Satelliter och ringar 0,00005 % Asteroider 0, % Stoft och splitter 0, %

15 Modell i skala 1:100 miljarder Solen: 1,4 cm Venus och Jorden: 0,1 mm Venus 1,1 m och Jorden 1,5 m från solen Jupiter 1,4 mm 8 m från Solen Neptunus 0,5 mm 30 m från solen

16 Planeternas banor ligger i nästan samma plan.

17 Månar Jorden 1 Mars 2 Jupiter63 Saturnus47 Uranus27 Neptunus13 Pluto 1 (kanske 3) Flera asteroider har månar

18 Jätteplaneterna Eng: Jovian planets (Romerske guden Jupiter kallades också Jove, it.: Giove) Eng: Jovian planets (Romerske guden Jupiter kallades också Jove, it.: Giove) Består till stor del av H, He, metan, ammoniak och vatten. Många av deras månar består också av dessa lågdensitetssubstanser. Består till stor del av H, He, metan, ammoniak och vatten. Många av deras månar består också av dessa lågdensitetssubstanser. Den minsta – Neptunus - har 4 ggr större diameter än största inre planeten, Jorden. Den minsta – Neptunus - har 4 ggr större diameter än största inre planeten, Jorden. Jupiter, den största, har 11 ggr Jordens diameter och 318 jordmassor. (Men massan är bara 1‰ och diametern 0,1 av Solens.) Jupiter, den största, har 11 ggr Jordens diameter och 318 jordmassor. (Men massan är bara 1‰ och diametern 0,1 av Solens.)

19 Densiteter Densiteten ger information om huruvida planeterna innehåller lättare eller tyngre grundämnen. Densiteten ger information om huruvida planeterna innehåller lättare eller tyngre grundämnen. Jordens densitet är 5520 kg/m 3. Typiska bergarter vid ytan har densiteten 3000 kg/m 3. Jordens inre måste alltså innehålla material med högre densitet än berg vid ytan. Jordens densitet är 5520 kg/m 3. Typiska bergarter vid ytan har densiteten 3000 kg/m 3. Jordens inre måste alltså innehålla material med högre densitet än berg vid ytan. Yttre planeterna har låg densitet. Saturnus har 690 kg/m 3 ( < vatten; övriga har kg/m 3 ). Yttre planeterna har låg densitet. Saturnus har 690 kg/m 3 ( < vatten; övriga har kg/m 3 ).

20 Planetgrupper Jordlika (Merkurius, Venus, Jorden, Mars) Jordlika (Merkurius, Venus, Jorden, Mars) Jupiter och Saturnus Jupiter och Saturnus Uranus och Neptunus Uranus och Neptunus

21 Jordlika planeter Eng: Terrestrial planets Eng: Terrestrial planets Påminner om Jorden (latin Terra): Hårda ytor, mycket berg och dalar. Det finns även kratrar och vulkaner. Påminner om Jorden (latin Terra): Hårda ytor, mycket berg och dalar. Det finns även kratrar och vulkaner.

22 Jupiter och Saturnus Består mest av H och He Består mest av H och He

23 Uranus och Neptunus Har extremt mycket vatten Har extremt mycket vatten Mycket H och He Mycket H och He

24 Magnituder m 1 = magnitud för objekt 1 m 2 = magnitud för objekt 2 b 1 = ljusstyrka för objekt 1 b 2 = ljusstyrka för objekt 2

25 Magnituder Solen-27 Fullmånen-13 Venus (ljusstarkaste planeten; max) -4,4 Sirius (ljusstarkaste stjärnan) -1,5 Svagaste stjärnan man kan se med blotta ögat 6 blotta ögat 6 Svagaste stjärnan man kan observera med Hubble-teleskopet 30 med Hubble-teleskopet 30

26 Vinklar ekt 2 1° = 60’ =3600” 1’ = en bågminut 1” = en bågsekund 1” motsvarar 1 krona (25mm) på 5 km avstånd.

27 Albedo Bråkdel av infallande ljuset som reflekteras Bråkdel av infallande ljuset som reflekteras Kolpulver har nära 0. Kolpulver har nära 0. En spegel av hög kvalitet har nära 1. En spegel av hög kvalitet har nära 1. De jordlika planeter vars yta man ser från rymden (Merkurius, Jorden och Mars) har 0,37 och mindre. De jordlika planeter vars yta man ser från rymden (Merkurius, Jorden och Mars) har 0,37 och mindre. De vars yta täcks av moln har 0,47 och mer. De vars yta täcks av moln har 0,47 och mer. Pluto har 0,5. Vi vet inte mycket om dess yta. Pluto har 0,5. Vi vet inte mycket om dess yta.

28 Några milstolpar sedan Galileo observerar Venus faser, Jupiters 4 största månar och använder solfläckar för att beräkna solens rotationstid Röda fläcken på Jupiter, Saturnus ringar och Titan upptäcks. ringar och Titan upptäcks. 1671Cassini gör en relativt noggrann beräkning av avståndet till Solen.

29 1781 Uranus upptäcks av William Herschel 1801 Ceres upptäcks av Giuseppe Piazzi Alexis Bouvard upptäcker oregelbundenheter i Uranus bana talet Solfläckscykeln, Neptunus och Triton upptäcks talet Solens atmosfärs kemiska sammansättning bestäms ur spektra.

30 1877 Fobos och Deimos upptäcks. Kanaler observeras på Mars. (Har senare visat sig vara synvillor) 1908 George Hale visar att solfläckar är magnetiska fenomen Clyde Tombaugh upptäcker Pluto Man visar att fusion är solens energikälla talet Teorin om Oortmolnet föreslås av Jan Oort.

31 1959 Sovjetiska rymdsonderna Luna börjar skjutas upp. Luna 1 flög förbi Månen i januari, Luna 2 kraschade på Månen i september, Luna 3 flög förbi Månen i oktober. Luna (Луна) betyder måne Mars flygs förbi av Ranger 7 från USA.

32 1969 Neil Armstrong första människan på Månen 1971 Första Marslandningen (Mars 2 från Sovjet) Sonderna Voyager I och II flyger förbi de yttre planeterna Sonden Galileo utforskar Jupiter och dess månar Sonden Near shoemaker landar på asteroiden Eros Farkosten Huygens landar på Titan.

33

34 Merkurius Medelavstånd från Solen: 0,38 AE ( km) Rotationstid 58,646 dygn Omloppstid 87,969 dygn (1,5 ggr rotationstiden) Ekvatorsdiameter km (minsta planeten om man räknar bort Pluto) (mindre än Ganymedes och Titan, men mer än två gånger större massa) Max magnitud-1,7 Yttemperatur: +400 °C dag -200 °C natt (Sörsta temperaturvariationerna på någon av planeterna i Solsystemet) Solens medeldiameter sedd från Merkurius:1°22’40” sedd från Merkurius:1°22’40”

35 Merkurius (forts) Har faser Har faser Inom 28° från Solen sedd från Jorden Inom 28° från Solen sedd från Jorden Relativt svår att observera, speciellt från Sverige och andra områden nära polerna. Relativt svår att observera, speciellt från Sverige och andra områden nära polerna. Känd sedan åtminstone Sumerernas tid (2000- talet före Kristus) Känd sedan åtminstone Sumerernas tid (2000- talet före Kristus)

36 Mariner 10 Enda rymdsond som besökt Merkurius Enda rymdsond som besökt Merkurius Tre förbiflygningar Tre förbiflygningar Kartlade 45% av planeten Kartlade 45% av planeten

37 Merkurius (antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap html, 31 mars 2006)

38 Venus Medelavstånd från Solen: 0,72 AE (108 milj km) Omloppstid 224,701 dygn Ekvatorsdiameter km Mass4,869 · kg (Jorden: 6,0 · kg) Kallas ibland Jordens systerplanet Banans lutning mot jordbanans plan 3,4° Banans excentricitet 0,0068 (Jorden: 0,02) Axelns lutning177,36° Rotationstid 243,02 dygn Visar alltid samma yta mot Jorden när den är närmast. Man vet Visar alltid samma yta mot Jorden när den är närmast. Man vet inte om det är en tillfällighet. inte om det är en tillfällighet.

39 Venus (Från Galileo 1990)

40 Venus (forts.) Max magnitud -4,4 Atmosfärstryck vid ytan9,2 MPa (92 ggr jordens) Medeltemperatur vid ytan:480 °C (bly smälter) AtmosfärCO 2 : 96%, N: 3+% Inom 47° från Solen sedd från Jorden Inom 47° från Solen sedd från Jorden Starka vindar vid molntopparna (350 km/h). Några få km/h vid ytan Starka vindar vid molntopparna (350 km/h). Några få km/h vid ytan Venus hade troligen en gång mycket vatten, som jorden, men det kokade bort. Som det skulle gjort på Jorden om den legat lite närmare Solen. Vi kan lära oss mycket om Jorden genom att studera Venus. Venus hade troligen en gång mycket vatten, som jorden, men det kokade bort. Som det skulle gjort på Jorden om den legat lite närmare Solen. Vi kan lära oss mycket om Jorden genom att studera Venus. Få kratrar <- ung yta, som Jorden Få kratrar <- ung yta, som Jorden Mest mjukt rullande slätter med små höjdskillnader. Mest mjukt rullande slätter med små höjdskillnader. Flera sänkor Flera sänkor Två stora högländer: Ishtar Terra och Afrodite Terra. Två stora högländer: Ishtar Terra och Afrodite Terra.

41 Växthuseffekten på Venus

42

43

44 Exoplaneter (forts) Medelavstånd: 0, AE Medelavstånd: 0, AE De flesta har ganska excentriska banor. (Alla utom Merkurius och Pluto har kvasicirkulära banor i Solsystemet) De flesta har ganska excentriska banor. (Alla utom Merkurius och Pluto har kvasicirkulära banor i Solsystemet) Omloppstider 2,5 dygn - 15 år Omloppstider 2,5 dygn - 15 år Jfr Jupiter: 5,20 AE, 318 jordmassor, 12 år Jfr Jupiter: 5,20 AE, 318 jordmassor, 12 år

45 International Space Station passerar framför solen under Venuspassagen International Space Station passerar framför solen under Venuspassagen

46 VAR RÄDD OM ÖGONEN NÄR DU TITTAR PÅ SOLEN!!! Projicera solen, eller använd ordentliga filter. Starka solglasögon räcker inte!!! Projicera solen, eller använd ordentliga filter. Starka solglasögon räcker inte!!! Om du slarvar med detta kan du få bestående synskador, tom bli blind för resten av livet!!! Om du slarvar med detta kan du få bestående synskador, tom bli blind för resten av livet!!!

47

48 Venus som aftonstjärna

49 Jorden (Tellus) Massa6,0 kvadriljoner kg Medelavstånd från Solen m (1 astronomisk enhet (1 AE)) Omloppstid 365,26 dygn Diameter km Banans excentricitet 0,02 Axelns lutning mot banplanet23,5° Rotationstid 23 h 56 min 4 s

50 Total solförmörkelse Australien 4 december 2002 (www.gsfc.nasa.gov/topstory/2002/1204eclipse.html, 30 mars 2006)

51 Fr. h.: Månen belyst av Jorden, Solens korona, Saturnus, Mars och Merkurius (från Clementine) Fr. h.: Månen belyst av Jorden, Solens korona, Saturnus, Mars och Merkurius (från Clementine)

52 Månens baksida Första bilden 7 oktober 1959 (Från Luna 3) (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID= mars 2006)

53 Jorden och Månen på 8 milj. km avstånd från Mars Express (www.spacetoday.org/SolSys/Mars/MarsExploration/MarsExpressBeagle.html)

54 Jorden över Månens nordpol (från Clementine) (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm? IM_ID= mars 2006) Plaskettkratern > Plaskettkratern >

55 Jorden en timme före soluppgången sedd från Marsbilen Spirit

56 Från NASA:s Mars Global Surveyor 8 maj 2003 från dess bana runt Mars (www.spacetoday.org/SolSys/Mars/MarsExploration/MarsExpressBeagle.html 16 mars 2006)

57

58 Mars Medelavstånd från Solen: 1,5 AE Omloppstid 687 dygn (1,88 år) Ekvatorsdiameter 6794 km (0,5 ggr jordens) Banans lutning mot jordbanans plan 1,85° Banans excentricitet 0,093 (Jorden: 0,02) Axelns lutning25,2° Rotationstid 24h 37min 22s Max magnitud -2,8 Atmosfärstryck vid ytan600 Pa (0,6 % av Jordens) Temperatur vid ytan:-110 °C - 10 °C AtmosfärCO 2 : 95 %, N, Ar, lite O

59 (www.fourth-millennium.net/mission-artwork/earth-mars-chart-sm.JPG 16 mars 2006)

60 Mars “kanaler” Tekningar av Lowell från studier för c:a 100 år sedan som visar kanaler på Mars. Visade sig senare vara synvillor.

61 Mars kanaler (forts.) I den flitigt lästa och översatta La Planète Mars (1892) skrev Flammarion: Det skulle vara fel att förneka att Mars kan vara bebodd av mänskliga varelser vars intelligens och arbetsmetoder kan vara mycket överlägsna våra egna. Inte heller kan vi förneka att de kan ha rätat ut de ursprungliga floderna och byggt ett kanalsystem i syfte att skapa ett planetärt cirkulationssystem.

62 Mars “kanaler” (forts) Konstnärlig teckning Från Camille Flammarion: Les Terres du Ciel (1884)

63 Mars “kanaler” (forts) Lowell fångade tidens strömmningar Lowell fångade tidens strömmningar Innan 1800-talets slut hade man genom bombardemang av extraordinära fakta och fiktion (av ex. Jules Verne), vant sig vid en snabb teknisk utveckling och allt fler ambitiösa konstruktionsprojekt. Innan 1800-talets slut hade man genom bombardemang av extraordinära fakta och fiktion (av ex. Jules Verne), vant sig vid en snabb teknisk utveckling och allt fler ambitiösa konstruktionsprojekt. En högre utvecklad civilisation på en annan planet verkade möjlig. En högre utvecklad civilisation på en annan planet verkade möjlig när Secchi kallade linjemönstret han såg på Mars för canali, öppnades Suezkanalen och första järnvägen från ost- till västkusten I USA när Secchi kallade linjemönstret han såg på Mars för canali, öppnades Suezkanalen och första järnvägen från ost- till västkusten I USA.

64 Olympus Mons Solsystemets största vulkan. 24 km hög, 550 km tvärs över. Storleken möjlig pga låg gravitation och frånvaron av tektonik på ytan. (Jordens största vulkan: Mauna Kea, Hawaii, 9 km hög, 120 km tvärsöver). Från Mariner 9 som kretsade kring Mars (NASA) Solsystemets största vulkan. 24 km hög, 550 km tvärs över. Storleken möjlig pga låg gravitation och frånvaron av tektonik på ytan. (Jordens största vulkan: Mauna Kea, Hawaii, 9 km hög, 120 km tvärsöver). Från Mariner 9 som kretsade kring Mars (NASA)

65 Spirit och Opportunity Bilar som undersöker geologin på Mars och sänder tillbaka bilder Bilar som undersöker geologin på Mars och sänder tillbaka bilder Landade 2004 Landade 2004 Marsbild tagen av Spirit (www.jpl.nasa.gov/missions/mer/ 13 mars 2006)

66 Ansikten på Mars Ansiktet på Mars Kratern Ansiktet på Mars Kratern Glada ansiktet Glada ansiktet

67 Solnedgång på Mars Från bilen Spirit 19 maj 2005 (www.nasa.gov/lb/multimedia/imagegallery/image_feature_347.html 16 mars 2006)

68 Fobos (Mars express, ESA)

69 Fobos Mars största måne Fobos är grekiska och betyder fruktan Medelavstånd från Mars 9378 km Medelavstånd från Mars yta6000 km Mått 27 x 21,6 x 18,8 km Yta6 084 km 2 Omloppstid 7 h 39,2 min (Går upp i väster och ned i öster) Över horisonten högst 4 h 15 min Ett varv relativt en punkt på Mars tar 11h 6 min

70 Fobos (forts) Osynlig från latituder >70.4° från Mars ekvator Gravitation vid ytan 0,001 av jordens Varierar 210%, 450% p g a Mars gravitation Banan 1,8 cm lägre per år <- tidvatteneffekter. Om 50 milj år kommer den att kollidera med Mars, eller troligare bilda planetring Bunden rotation Mars är 6400 ggr större och 2500 ggr ljusstarkare från Fobos än fullmånen härifrån. Diametern 1/4 av himlen. Flykthastighet: 11 m/s (Motsvarar hastigheten efter 6 m fritt fall över jordytan)

71 Fobos passerar framför Solen Fobos passerar framför Solen sett från marsbilen Opportunity 10 mars 2004

72 Deimos

73 Deimos Mars minsta måne Deimos är grekiska och betyder skräck Medelavstånd från Mars km Medelavstånd från Mars yta km Mått 16 x 12 x 10 km Omloppstid 30 h

74 Gravitation Om en person som väger 70 kg kunde stå på en enkel badrumsvåg på olika himlakroppar skulle ser den ut att väga: Om en person som väger 70 kg kunde stå på en enkel badrumsvåg på olika himlakroppar skulle ser den ut att väga: Månen: 12 kg Månen: 12 kg Mars: 27 kg Mars: 27 kg Solen: 2 ton Solen: 2 ton

75 Från Spirit 26 aug 2005 (marsrovers.jpl.nasa.gov/gallery/press/spirit/ a.html 16 mars 2006)

76 Jupiter Medelavstånd från Solen:5,203 AE Massa1 900 kvadriljoner kg Omloppstid 11,862 år Ekvatorsdiameter km Banans lutning mot jordbanans plan 1,31° Banans excentricitet 0,048 (Jorden: 0,02) Axelns lutning3,12°

77 Jupiter (forts.) Rotationstid vid ekvatorn9 h 50 min 28 s Max magnitud -2,94 Medeltemperatur 165 K (c:a -110 °C) Yttryck >>1000 bar Magnetosfär30 milj km tvärs över Vinkelstorlek från Jorden29,8 - 49,0”

78

79 Jupiters kärna troligen av sten och metall (samma material som hos de terrestra planeterna) troligen av sten och metall (samma material som hos de terrestra planeterna) Innehåller endast 4 % av massan (13 jordmassor). Innehåller endast 4 % av massan (13 jordmassor) km radie <-trycket från resten av Jupiter km radie <-trycket från resten av Jupiter. Trycket i centrum är ungefär 70 milj atm, temperaturen ungefär K Trycket i centrum är ungefär 70 milj atm, temperaturen ungefär K

80 Jupiter (forts.) Ovanför kärnan ligger merparten av planeten i form av flytande metalliskt väte. Denna exotiska form av väte är möjlig bara om trycket överstiger 4 miljoner bar, som i Jupiters (och Saturnus) inre. Ovanför kärnan ligger merparten av planeten i form av flytande metalliskt väte. Denna exotiska form av väte är möjlig bara om trycket överstiger 4 miljoner bar, som i Jupiters (och Saturnus) inre.

81 Jupiter, Röda fläcken, Io och Callistos skugga Sammansatt av >1000 bilder 15 dec UT Söder är upp (antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap html, 20 mars 2006)

82 Röda fläcken upptäcktes på 1600-talet. Kan ha funnits innan, men tekniken tillät ej upptäckt. Ungefär X km (hubblesite.org/newscenter/newsdesk/archive/releases/1995/18/image/b 29 mars 2006)

83 Io Från sonden Galileo 1999 (NASA) Ytan får färgen från svavel och smälta silikater

84 Io Medelavstånd fr. Jupiter km Omloppstid1,77 d Diameter3630 km Massa8,94 · kg (1,22 ggr månens) Medeldensitet3570 kg/m 3 Lite mindre än Jordens -> Trol. Mest järn och sten. Lite mindre än Jordens -> Trol. Mest järn och sten.

85 Ios vulkaner Intensiva tidvattenkrafter från Jupiter sträcker ut Io. Den resulterande friktionen hettar Ios inre betydligt och gör att smält berg kastas ut genom ytan Intensiva tidvattenkrafter från Jupiter sträcker ut Io. Den resulterande friktionen hettar Ios inre betydligt och gör att smält berg kastas ut genom ytan Mycket ung yta pga systemet av aktiva vulkaner. Mycket ung yta pga systemet av aktiva vulkaner. Runt 300 aktiva vulkaner Runt 300 aktiva vulkaner

86 Ios vulkaner (forts) Vulkanerna kastar ut 10 biljoner ton/år i plymer upp till 50 mil högt. Vulkanerna kastar ut 10 biljoner ton/år i plymer upp till 50 mil högt. Vulkanerna är så aktiva att de “vränger” hela månen in och ut. Vulkanerna är så aktiva att de “vränger” hela månen in och ut. En del av vulkaniska lavan är så het att den glöder i mörker. En del av vulkaniska lavan är så het att den glöder i mörker. (antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap html, (antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap html, 20 mars 2006) 20 mars 2006)

87 Europa Sammansatt bild från sonden Voyagers passage 1979 (NASA) Sammansatt bild från sonden Voyagers passage 1979 (NASA) Sammansatt bild Sammansatt bild En rotation En rotation

88 Europa Medelavstånd fr. Jupiter km Omloppstid3,55 d Bunden rotation Diameter3138 km Massa4,80 · kg (0,65 ggr månens) Medeldensitet2970 kg/m 3

89 Europa Det finns bevis för att under de isslätter som täcker Europa finns vatten - flytande oceaner i vilka det kan finnas liv. Det finns bevis för att under de isslätter som täcker Europa finns vatten - flytande oceaner i vilka det kan finnas liv. Europas djupa inre består mest av berg (silikater). Europas djupa inre består mest av berg (silikater). Många ytsprickor slutar abrupt för att fortsätta någon annanstans, vilket indikerar att ytplattor kan glida. Många ytsprickor slutar abrupt för att fortsätta någon annanstans, vilket indikerar att ytplattor kan glida.

90 Ganymedes Från Galileo

91 Ganymedes Medelavstånd från Jupiter km Omloppstid7,16 d Bunden rotation Diameter5262 km Största månen i Solsystemet, större än Merkurius, men lättare. Största månen i Solsystemet, större än Merkurius, men lättare. Massa1,48 · kg (2,01 ggr månens) Medeldensitet1940 kg/m 3

92 Kraterkedja på Ganymedes Kedja med 13 kratrar. Troligen skapad av nedslag av söndersliten komet C:a 190 km bred bild Från Galileo 1997 (antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap html)

93 Callisto Från sonden Voyager 1 ( NASA)

94 Callisto Påverkar Jupiters magnetfält i sin omgivning fast månen saknar starkt magnetfält. Påverkan kan bero på att månen har oceaner under ytan med elektriskt ledande saltvatten. Påverkar Jupiters magnetfält i sin omgivning fast månen saknar starkt magnetfält. Påverkan kan bero på att månen har oceaner under ytan med elektriskt ledande saltvatten. Callisto tros producera värme genom radioaktivt sönderfall i berg i dess inre. En process som håller Jordens mantel flytande. Kanske är denna värme tillräcklig för att hindra oceaner under ytan att frysa. Oceanerna kan dock vara ogästvänliga för jordliknande liv. Callisto tros producera värme genom radioaktivt sönderfall i berg i dess inre. En process som håller Jordens mantel flytande. Kanske är denna värme tillräcklig för att hindra oceaner under ytan att frysa. Oceanerna kan dock vara ogästvänliga för jordliknande liv.

95 Minimagnituder för Jupiters största månar Ganymedes 4,6 Io 5,0 Europa 5,3 Callisto 5,6 Jfr Uranus5,5

96 Saturnus Medelavstånd från Solen 9,572 AE Omloppstid 29,5 år Ekvatorsdiameter km Poldiameter km Axelns lutning26,7° Medeltemperatur 93 K (c:a -180 °C) Yttryck>> 1000 bar Månar47 (34 namngivna) Centrumtemperatur K

97 Saturnus (forts) Inre liknar Jupiters med en kärna av sten och ett lager flytande metalliskt väte och ett lager molekylärt väte. Inre liknar Jupiters med en kärna av sten och ett lager flytande metalliskt väte och ett lager molekylärt väte. Utstrålar mer energi än den tar emot från Solen. Utstrålar mer energi än den tar emot från Solen.

98 Saturnus ringar C:a 10 m tjocka C:a 10 m tjocka av partiklar från centimeterstorlek upp till 10 m. av partiklar från centimeterstorlek upp till 10 m. Lätt laxfärgade. Tyder på spår av organiska molekyler, som ofta har liknande färg. Lätt laxfärgade. Tyder på spår av organiska molekyler, som ofta har liknande färg. Huygens gjorde korrekta antaganden om geometrin Huygens gjorde korrekta antaganden om geometrin 1659.

99 Saturnus ringar (forts.) Ursprung okänt (Gäller även övriga jätteplaneter). Fastän de kan ha haft ringar sedan bildandet, är ringsystemen instabila och måste återskapas av pågående processer, kanske genom fragmentering av större satelliter. Nuvarande ringsystemet kanske bara är några 100 milj. år. Ursprung okänt (Gäller även övriga jätteplaneter). Fastän de kan ha haft ringar sedan bildandet, är ringsystemen instabila och måste återskapas av pågående processer, kanske genom fragmentering av större satelliter. Nuvarande ringsystemet kanske bara är några 100 milj. år.

100 Sydsken på Saturnus (Från Hubble) (hubblesite.org/newscenter/newsdesk/archive/releases/2005/06/image/d 29 mars 2006)

101 Dione (1126 km i diameter) och Enceladus (505 km) Tagen i blått ljus februari 2005 på 2,6 milj. km avstånd från Saturnus.

102 Mimas passerar framför Tethys 3,7 milj km från Mimas (390 km i diameter) och 4,1 milj km från Tethys (1071 km) (från Cassini 11 feb 2006) 3,7 milj km från Mimas (390 km i diameter) och 4,1 milj km från Tethys (1071 km) (från Cassini 11 feb 2006) (www.nasa.gov/mission_pages/cassini/multimedia/pia08135.html 30 mars 2006)

103 Cassini Cassini Konstgjord satellit kring Saturnus NASA/ESA projekt Anlände 1 juli 2004 Kretsar kring Saturnus minst 4 år

104 Cassini Uppskjutningen 15 oktober 1997 Kennedy Space Center vid Cape Canaveral, Florida

105

106 Vatten kan finnas på Enceladus! Vatten kan finnas på Enceladus! monokromfärgkodad monokromfärgkodad Vatten i reservoarer som påminner om Islands gejsrar. Bilder från sonden Cassini visar strålar som sprutar ut från Enceladus. Amerikanska forskare hävdar att det är vatten som sprutar ut från fickor nära månytan. Vatten i reservoarer som påminner om Islands gejsrar. Bilder från sonden Cassini visar strålar som sprutar ut från Enceladus. Amerikanska forskare hävdar att det är vatten som sprutar ut från fickor nära månytan.

107 Radikalt att det verkar finnas vatten i en så liten och kall kropp. Tidigare frågor kring Saturnus månsystem har besvarats i och med upptäckt: Data från "Cassini" visar att Saturnussystemet är fyllt av syreatomer. Först visste man inte varifrån de kom. Nu vet vi att Enceladus spyr ut vatten, som bryts ned i O och H. Radikalt att det verkar finnas vatten i en så liten och kall kropp. Tidigare frågor kring Saturnus månsystem har besvarats i och med upptäckt: Data från "Cassini" visar att Saturnussystemet är fyllt av syreatomer. Först visste man inte varifrån de kom. Nu vet vi att Enceladus spyr ut vatten, som bryts ned i O och H. (dn.se 10 mars 2006) (dn.se 10 mars 2006)

108 Dione (1126 km i diameter) Tethys (1071 km; bortom ringarna) Pandora (84 km) Taget i blått ljus från rymdsonden Cassini i september 2005.

109 DioneframförSaturnus ( km fr. Cassini) (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID= mars 2006)

110 Tethys > < Dione 3,7 milj. km från Dione och 4,0 milj. km från Tethys. Från Cassini (saturn.jpl.nasa.gov/multimedia/images/index.cfm 23 mars 2004)

111 Titan Diameter 5150 km (solsystemets näst största måne) (Jfr Merkurius 4900 km) Medelavstånd från Saturnus km Yttemperatur: -180 °C Atmosfärstryck vid ytan 1,5 atm Atmosfär Kväve, metan, spår av ammoniak, argon, etan

112

113

114 Under en förbiflygning 7 september 2005 togs bilder av Titan som kombinerades till denna mosaikbild. Namnen på formationerna är provisoriska. Under en förbiflygning 7 september 2005 togs bilder av Titan som kombinerades till denna mosaikbild. Namnen på formationerna är provisoriska.

115 Under en förbiflygning 28 oktober 2005 togs bilder som kombinerades till denna mosaikbild. Namnen på formationerna är provisoriska. Under en förbiflygning 28 oktober 2005 togs bilder som kombinerades till denna mosaikbild. Namnen på formationerna är provisoriska.

116 Uranus Medelavstånd från Solen: 19,194 AE Omloppstid 84 år Ekvatorsdiameter km (4 ggr jordens) Månar27 (21 namngivna)

117

118

119 Neptunus Medelavstånd från Solen: 30,1 AE Omloppstid 164,8 år Ekvatorsradie km (3,88 ggr Jordens) Jordens) Solens medeldiameter sedd från Neptunus 1’4” från Neptunus 1’4” Avger mer värme än den absorberar från solstrålningen

120 Pluto Medelavstånd från Solen: 39,5 AE Omloppstid 248 år Diameter km (mindre än 7 av månarna)

121 Två månkandidater Två månkandidater Charon Charon Pluto Pluto HST 18 maj 2005 HST 18 maj 2005 Uppskattade diametrar: km. (Charon: 1212)

122 Källor som ej angivits löpande antwrp.gsfc.nasa.gov antwrp.gsfc.nasa.gov nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/ nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/ Patrick Moore: Fakta om astronomi Patrick Moore: Fakta om astronomi Neil F. Comins, William J. Kaufmann III: Discovering the Universe, 6th edition Neil F. Comins, William J. Kaufmann III: Discovering the Universe, 6th edition Fakta om astronomi (När?Var?Hur?Serien) Fakta om astronomi (När?Var?Hur?Serien) Claes-Ingvar Lagerkvist, Kjell Olofsson: Astronomi – en bok om Universum Claes-Ingvar Lagerkvist, Kjell Olofsson: Astronomi – en bok om Universum ESO 3D Universe (DVD) ESO 3D Universe (DVD)

123 Konstnärs syn på Solsystemets inre sett från Sedna - nu 90 AE bort. Sednas rotationstid har beräknats till 40 dygn - längsta i solsystemet efter Venus och Merkurius. (science.nasa.gov/headlines/y2004/14apr_sedna2.htm?list25890, 23 mars 2006)

124 Meteoriter Hastigheten för meteoritnedslag i atmosfären vanligen km/s. Hastigheten för meteoritnedslag i atmosfären vanligen km/s. Alla, utom de största bromsas snabbt in till några få hundra km/h genom atmosfäriska friktionen innan de slår i marken. Alla, utom de största bromsas snabbt in till några få hundra km/h genom atmosfäriska friktionen innan de slår i marken. C:a 120 nedslagskratrar identifierade på Jorden. (www.nineplanets.org/meteorites.html, 23 mars 2006) C:a 120 nedslagskratrar identifierade på Jorden. (www.nineplanets.org/meteorites.html, 23 mars 2006)

125 Meteoritstatistik (Enligt en bok av Vagn F. Buchwald) s TypFall % (observerade under fallet) Funna % (Fallet ej observerat men funna efter) sten95,079,8 sten-järn 1,0 1,6 järn 4,018,6 Väldigt många meteoroider kommer in i jordatmosfären varje dag – totalt >100 ton. De är mestadels mycket små, bara några få μg var. Bara de största når jordytan och blir meteoriter. Den största (Hoba i Namibia) väger 60 ton.

126 Minimimagnituder för Jupiters största månar Ganymedes 4,6 Io 5,0 Europa 5,3 Callisto 5,6 Jfr Uranus5,5

127 Fr. h.: Månen belyst av Jorden, Solens korona, Saturnus, Mars och Merkurius (från Clementine) Fr. h.: Månen belyst av Jorden, Solens korona, Saturnus, Mars och Merkurius (från Clementine)

128 Månens baksida Första bilden 7 oktober 1959 (Från Luna 3) (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID= mars 2006)

129 Jorden över Månens nordpol (från Clementine) (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm? IM_ID= mars 2006) Plaskettkratern > Plaskettkratern >

130 DioneframförSaturnus ( km fr. Cassini) (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID= mars 2006)

131 Solen Grekerna kallade den Helios, romarna Sol Massa1,989 kvintiljoner kg (1,989 · kg) Radie6,96 · 10 5 km Genomsnittlig vinkeldiameter 32’ vinkeldiameter 32’ Rotationstidekvatorn: 25d polerna: 35d polerna: 35d

132 Solen Yttemp5800 K Centraltemp15,5 · 10 6 K Tryck i centrum250 miljarder atm Densitet i centrum 1,5 · 10 5 kg/m 3 Luminositet3,90 · W 700 milj. ton H -> 695 milj. ton He varje sekund + 5 milj ton γ-strålning varje sekund. Transporteras ut genom succesiva absorptioner och re-emissioner, och slutligen konvektion 700 milj. ton H -> 695 milj. ton He varje sekund + 5 milj ton γ-strålning varje sekund. Transporteras ut genom succesiva absorptioner och re-emissioner, och slutligen konvektion

133 Solen just nu (sohowww.nascom.nasa.gov/data/realtime-images.html, 30 mars 2006)

134 Flares En av de mest spektakulära flares som upptäckts. Lyfts av magnetiska krafter från solen. Sträcker över km av solytan. En av de mest spektakulära flares som upptäckts. Lyfts av magnetiska krafter från solen. Sträcker över km av solytan. Från NASA:s rymdstation Skylab, 19 december Från NASA:s rymdstation Skylab, 19 december (www.solarviews.com/cap/sun/sun.htm 30 mars 2006) (www.solarviews.com/cap/sun/sun.htm 30 mars 2006)

135 Total solförmörkelse Australien 4 december 2002 (www.gsfc.nasa.gov/topstory/2002/1204eclipse.html, 30 mars 2006)

136 Solen (forts.) Brinner fridfullt runt 5 miljarder år till, men luminositeten kommer ungefär fördubblas Brinner fridfullt runt 5 miljarder år till, men luminositeten kommer ungefär fördubblas Om 2,5 miljarder år har jordens vatten förångats och sista livet släckts ut (www.discover.com/issues/may-93/departments/avisionoftheend222/) om inte förutsättningarna ändrats. Om 2,5 miljarder år har jordens vatten förångats och sista livet släckts ut (www.discover.com/issues/may-93/departments/avisionoftheend222/) om inte förutsättningarna ändrats.

137 SOHO Solar and Heliospheric Observatory Studerar solens inre struktur, dess vidsträckta yttre atmosfär och solvindens ursprung. Studerar solens inre struktur, dess vidsträckta yttre atmosfär och solvindens ursprung. sohowww.nascom.nasa.gov sohowww.nascom.nasa.gov Ett ESA/NASA projekt Ett ESA/NASA projekt Uppsköts 1995 Uppsköts 1995

138 SOHO (continued) Sammansatt bild (17,1 nm som blått, 19,5 nm som gult och 28,4 nm som rött). Sammansatt bild (17,1 nm som blått, 19,5 nm som gult och 28,4 nm som rött). 17,1 nm-strålningen visar emission från 8 och 9 ggr joniserat Fe vid c:a 1 milj. K. 17,1 nm-strålningen visar emission från 8 och 9 ggr joniserat Fe vid c:a 1 milj. K. 19,5 nm visar 11 ggr joniserat Fe vid c:a 1,5 milj. K. 19,5 nm visar 11 ggr joniserat Fe vid c:a 1,5 milj. K. 28,4 nm visar 13 ggr joniserat Fe vid c:a 2.5 milj. K. 28,4 nm visar 13 ggr joniserat Fe vid c:a 2.5 milj. K.

139 SOHO (continued) Historiens största kometjägare upptäcker sin 1000:e komet 5 augusti 2005 Historiens största kometjägare upptäcker sin 1000:e komet 5 augusti 2005 (www.esa.int/esaCP/SEMCA3908BE_index_1.html)

140 Koronaloopar Klustrar av koronaloopar >30 ggr Jordens diameter (från satelliten TRACE i bana kring Solen). Klustrar av koronaloopar >30 ggr Jordens diameter (från satelliten TRACE i bana kring Solen). Upphettning sker mest långt ned i koronan nära basen av looparna. Upphettning sker mest långt ned i koronan nära basen av looparna. (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID=191 (solarsystem.nasa.gov/multimedia/display.cfm?IM_ID= mars 2006) 31 mars 2006)

141 Två månkandidater Två månkandidater (S/2005 P1 och S/2005 P2) (S/2005 P1 och S/2005 P2) Charon Charon Pluto Pluto ( HST 18 maj 2005) ( HST 18 maj 2005) Uppskattade diametrar: km. (Charon: 1212)


Ladda ner ppt "Solsystemet och en introduktion till Universum Solsystemet och en introduktion till Universum Föredrag på IRF, Kiruna ©Anders Västerberg 3 april 2006."

Liknande presentationer


Google-annonser