Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Astronomiska observationer Anders Västerberg IRF, Kiruna 24 maj 2005.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Astronomiska observationer Anders Västerberg IRF, Kiruna 24 maj 2005."— Presentationens avskrift:

1 Astronomiska observationer Anders Västerberg IRF, Kiruna 24 maj 2005

2 Årstidsår eller tropiskt år Tiden för ett omlopp i förhållande till vårdagjämningspunkten . Tiden för ett omlopp i förhållande till vårdagjämningspunkten . 365,2422 medelsoldygn 365,2422 medelsoldygn

3 Ekvatoriella systemet Utgår från himmelsekvatorns plan Utgår från himmelsekvatorns plan Avstånd av projektionen på himmelsekvatorn från vårdagjämningspunkten  :   h  h Avstånd av projektionen på himmelsekvatorn från vårdagjämningspunkten  :   h  h Höjd över himmelsekvatorn:   °   90° Höjd över himmelsekvatorn:   °   90°

4 Solen på himlen Vårdagjämningen mars Vårdagjämningen mars Sommarsolståndet juni Sommarsolståndet juni Höstdagjämningen september Höstdagjämningen september Vintersolståndet december Vintersolståndet december

5 Nautisk mil 1852 m – längden av en bågminut vid ekvatorn m – längden av en bågminut vid ekvatorn. En bågsekund: ung. 31 meter En bågsekund: ung. 31 meter

6 Stjärntid Ett stjärndygn är tiden mellan två övre kulminationer av vårdagjämningspunkten. Delas in i h, min och s. Ett stjärndygn är tiden mellan två övre kulminationer av vårdagjämningspunkten. Delas in i h, min och s. 23 h 56 m 4 s 23 h 56 m 4 s Det tar 4 min för jorden att vrida sig 1 Det tar 4 min för jorden att vrida sig 1

7 Nautisk mil 1852 m – längden av en bågminut vid ekvatorn m – längden av en bågminut vid ekvatorn. En bågsekund ung. 31 meter En bågsekund ung. 31 meter

8 Lunisolarprecession Norra himmelspolen rör sig runt ekliptikans pol med en period av år (50”/år, 1,4° /år Norra himmelspolen rör sig runt ekliptikans pol med en period av år (50”/år, 1,4° /år Kan mätas med mindre sofistikerad utrustning Kan mätas med mindre sofistikerad utrustning Uppstår genom gravitationens påverkan från Månen och Solen på den avplattade jorden Uppstår genom gravitationens påverkan från Månen och Solen på den avplattade jorden Himmelskoordinaterna måste knytas till en viss tid, epok. Himmelskoordinaterna måste knytas till en viss tid, epok.

9

10 Nutation Månbanan lutar mot ekliptikan och vrider sig ett varv på 18,6 år. Detta ger periodiska ändringar i den ekliptikala longituden och ekliptikans lutning. Månbanan lutar mot ekliptikan och vrider sig ett varv på 18,6 år. Detta ger periodiska ändringar i den ekliptikala longituden och ekliptikans lutning.

11 Parallax r = 1/p r = avstånd i parsek (1 pc ≈ 3,26 ljusår) p = parallaxen i bågsekunder Kan bara mätas till de närmaste stjärnorna. Kan bara mätas till de närmaste stjärnorna. Näst närmaste stjärnan, Proxima Centauri, har en parallax av 0,76”. Näst närmaste stjärnan, Proxima Centauri, har en parallax av 0,76”.

12 Egenrörelse

13 Tangentialhastighet v t = 4,74  r v t = tangentialhastighet i km/s  = egenrörelse i bågsekunder/år r = avstånd i parsek

14 Seeing Anger hur atmosfären påverkar astronomiska observationer. Anger hur atmosfären påverkar astronomiska observationer. Stabil luft ger bra seeing och lugna väldefinierade bilder. Stabil luft ger bra seeing och lugna väldefinierade bilder. Dålig seeing betyder att luftoron är stor och bilderna blir suddiga. Dålig seeing betyder att luftoron är stor och bilderna blir suddiga. Dålig seeing inverkar negativt på gränsmagnituden. Dålig seeing inverkar negativt på gränsmagnituden. Bergstoppar i ökenområden har bra seeing. Bergstoppar i ökenområden har bra seeing.

15 Varför är himlen blå? Blå ljuset sprids mer av molekylerna i atmosfären än det långvågiga röda ljuset. Vi ser därför mer blått ljus, och himlen ser blå ut. Blå ljuset sprids mer av molekylerna i atmosfären än det långvågiga röda ljuset. Vi ser därför mer blått ljus, och himlen ser blå ut. När solen och månen står vid horisonten ser den röd ut, eftersom det blå ljuset sprids bort. När solen och månen står vid horisonten ser den röd ut, eftersom det blå ljuset sprids bort.

16 Absolut magnitud m = M + 5 log r - 5 m = apparent magnitud M = absolut magnitud r = avstånd i parsec

17 Optiska teleskop Gallleo började observera himlen med teleskop Gallleo började observera himlen med teleskop Han använde en refraktor (linsteleskop) Han använde en refraktor (linsteleskop)Refraktorer Största: Yerkes (nära Chicago): 102 cm objektiv, 19,5 m lång. Största: Yerkes (nära Chicago): 102 cm objektiv, 19,5 m lång. Okular fungerar som förstoringsglas Okular fungerar som förstoringsglas

18 Reflektorer Största enskilda (sammansatt av segment) Keck I och II, Hawaii, 10 m i diameter Största enskilda (sammansatt av segment) Keck I och II, Hawaii, 10 m i diameter Största med en enda osegmenterad spegel: VLT (Very Large Telescope) i Chile. 4 st 8,2 m-teleskop. Största med en enda osegmenterad spegel: VLT (Very Large Telescope) i Chile. 4 st 8,2 m-teleskop. Ofta regleras formen med datorer så man får bättre bilder. Ofta regleras formen med datorer så man får bättre bilder.

19 Absolut magnitud m = M + 5 log r - 5 m = apparent magnitud M = absolut magnitud r = avstånd i parsec

20 Källa Lagerkvist, Olofsson: Astronomi – en bok om universum Lagerkvist, Olofsson: Astronomi – en bok om universum


Ladda ner ppt "Astronomiska observationer Anders Västerberg IRF, Kiruna 24 maj 2005."

Liknande presentationer


Google-annonser