Två delprojekt Affärs- och verksamhetsmodell Teknisk infrastruktur

En presentation över ämnet: "Två delprojekt Affärs- och verksamhetsmodell Teknisk infrastruktur"— Presentationens avskrift:

1 Två delprojekt Affärs- och verksamhetsmodell Teknisk infrastruktur
Två delprojekt Affärs- och verksamhetsmodell Teknisk infrastruktur Ett projekt har initierats i anslutning till Lantmäteriets samordningsroll och Geodatarådet. Projektet ska resultera i att den tekniska infrastrukturen och verksamhetsmodellen, även kallade samverkansmodell, ska fungera tillsammans. Ordet verksamhetsmodell kommer från engelskans ”Business model” och innefattar allt från organisatoriska frågor, administration och samverkan till licens-, pris- och kostnadsfrågor. Med andra ord mjuka frågor. Den tekniska infrastrukturen kommer ju naturligtvis vara fönstret mot användaren, men tittar man på projektet kommer det att vara en övervikt mot verksamhetsmodellen. Dessa två ska fungera tillsammans. Det är målsättningen. Projektet beställdes före sommaren och håller just nu på att analyseras av projektledaren. Det är tänkt att projektet rent formellt startar i oktober/november i år.

2 Verksamhetsmodell – pågående arbete i fas 2
Verksamhetsmodell – pågående arbete i fas 2 Ta fram avtalsmallar för sam- verkan Beskriv den kommande förvalt- ningsorganisationen för geodata- portalen Tydliggör värdeerbjudande för kunder, leverantörer och övriga aktörer Beskriv modell och åtgärder för datadelning nationellt och gente- mot EU

3 Avtalsmodell för samverkan
Avtalsmodell för samverkan Samverkansöverenskommelse Övergripande Om tillhandahållande Tekniskt ramverk Styrning o förvaltning Avtals- modell Prismodell Ramavtal - datadelning Avtal med eller utan licens Vid tillhandahållande Engångs- licenser

4 Samverkansöverenskommelsen
Samverkansöverenskommelsen Samverkansöverenskommelsen anger ramen för uppbyggnaden av federativ samverkan inom geodataområdet och behandlar bl a: Bakgrund, vision, syfte Parter, roller, villkor för medverkan Ansvarsfördelning Tidplan m m för samverkan mellan producenter och deras gemensamma tillhandahållande av geodata

5 Tjänsteorientering Tjänsteorientering och processer
Generella IT-krav för spårbarhet, rättigheter, behörigheter och sekretess Kommunikation baserad på gemensamma standarder Distribuerad lösning

6 Tekniskt ramverk Anger tekniska och funktionella krav på de metadata, geodata och tjänster som ingår i infrastrukturen och görs åtkomliga vida geodata.se I ramverket anges bl.a. de krav som kommer från Inspires genomförande- bestämmelser rörande metadata och tjänster.

7 Ramavtal eller engångslicens
Licensavtal Enkel licens För data som är gratis och inte kräver särskilda villkor eller begränsningar (common creative licence*) Normallicens För data där avgift tas ut eller där det krävs särskilda villkor eller begränsningar Ramavtal eller engångslicens Grundvillkor Exempel – Tillåter andra att sprida materialet under förutsättning att upphovsmannen anges. Villkoren anses accepterade genom nyttjande. Inget avtal krävs. Särskilda villkor Särskilda villkor

8 Överenskommelse om licensmodell
Överenskommelse om licensmodell Utvidgad datadelning Öppen för alla – inte begränsad till datadelning eller Inspires datateman Årsavgift baserad på storlek av organisation och nyttjandegrad Användning för internt bruk Tjänstekatalog som beskriver vilka data/tjänster som ingår och årsavgift resp. årlig ersättning Ev. särskilda villkor Engångslicenser Gemensamma – och enkla - villkor för nyttjandet, oavsett dataleverantör Begränsas till nyttjande för internt bruk samt viss typ av vidareförädling Klicklicens direkt via webben Samordnad fakturering

9 Överenskommelse om styrning och förvaltning
Överenskommelse om styrning och förvaltning Förvaltningsorganisation Förvaltning, underhåll och vidare- utveckling av teknisk lösning Planering, uppföljning, budgetering Marknadsföring Avtalsadministration Debitering och uppbörd Support och användarstöd Styrning Former för styrning och beslut Ansvarsfördelning

10 Workshops – Kommunala möjligheter med Inspire och Geodatastrategin
Synpunkter Workshops – Kommunala möjligheter med Inspire och Geodatastrategin Göteborg 2 april Luleå 16 april Sundsvall 23 april Stockholm 29 april Hässleholm 6 maj Stockholm 7 maj Regeringen beslutade i juni 2006 att ge Lantmäteriet i uppdrag att tillsammans med Geodatarådet och i samråd med andra berörda myndigheter samt Sveriges Kommuner och Landsting utarbeta en nationell strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen inom geodataområdet. Av regeringsuppdraget framgår att den strategiska planen ska revideras årligen. Den första versionen, i form av den Nationella geodatastrategin, lämnades till regeringen den 30 mars 2007 och en reviderad version den 28 mars 2008. En reviderad geodatastrategi för 2009 ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2009. Enligt regleringsbrevet 2009 ska Lantmäteriet redovisa hur arbetet med den Nationella geodatastrategin fortskrider senast den 31 mars 2010. De genomförda och pågående aktiviteterna enligt den Nationella geodatastrategin 2008 redovisas i denna revidering. Mål Målet med den nationella geodatastrategin är att åstadkomma en nationell infrastruktur för geodataområdet, att bidra till utvecklingen av den svenska e-förvaltningen och att främja en nära samverkan mellan offentlig och privat sektor för att skapa goda förutsättningar för vidareförädling av geodata. Som en del i arbetet med en svensk infrastruktur för geodata ingår det svenska genomförandet av Inspire-direktivet. Syfte Syftet med geodatastrategin är att ge vägledning till producenter och användare av geodata vad avser utveckling och användning av standarder och specifikationer, metadata och metadatatjänster, tjänster för spridning av information, policy för åtkomst och användning, forskning och utbildning samt organisation och former för samarbete. Målgrupp Strategins målgrupp är beslutsfattare samt producenter och användare av geodata.

11 1. Vad anser ni rent allmänt om de föreslagna avtalsmodellerna och vilka är de största fördelarna respektive nackdelarna? Många positiva till konceptet men förslagen ännu på för hög nivå för att kunna ge synpunkter på, mer konkreta exempel behövs Fördelar – enklare användning och tillgång av geodata både sin egen och andras Ser fördelar att kunna dela med sig, kan skapa bättre samarbete mellan kommuner Bättre struktur på sina egna metadata och data Nackdelar - Prissättning/prismodell ser man som en osäker faktor Rädsla för kostnader och att förlora intäkter Kan ge ökad merförsäljning av kommunala data Förenklad avtalshantering och leverans

12 2. Är det några delar i de föreslagna modellerna som bör modifieras eller tydliggöras?
Vilka data avser det, vilka data ska publiceras i portalen? Vem eller vilket forum bestämmer nyttjandegraden? Stor variation av användning mellan kommuner. Kommer prismodellen att utformas så att den tar hänsyn till om man går via portalen eller direkt till dataleverantören? Kommer det att ställas kvalitetskrav på data för att få publicera den i portalen? Tydliggöra både kostnader och nyttan för kommunerna Förvaltningsmodellen är oklar, roller och ansvar bör redas ut mer Det bör klaras ut vem som är informationsägare för olika data

13 3. Hur ser ni på processen och tidplanen för att utveckla och implementera de föreslagna modellerna?
Tidplanen är väldigt optimistisk Ambitionsnivån väldigt hög, vilket är bra, men det verkar vara en tuff tidplan Det finns för lite resurser i projektet

14 4. Hur ser ni på geodataportalens roll, funktionalitet och förvaltningsorganisation?
Portalen har en väldigt viktig roll, bra med ett ställe att söka efter data, bra namn på portalen Svårt att bedöma funktionaliteten i portalen men principen är bra med distribuerad lösning – att data hämtas vid källan. Viktigt att den även innehåller färdiga produkter som GSD-data. Viktigt att förvaltningsorganistationen är dimensionerad för att ta hand om alla uppgifter Tillgänglighet på tjänsterna är viktigt och att kunna kombinera data. Vad kommer det innebära i kostnader och resurser, var ska drift och förvaltning vara någonstans, kanske upphandling? Bra om kommunerna kan nyttja säkerhetslösningen så att man inte behöver införskaffa en egen

15 5. Hur tror du att din kommun kommer att ställa sig till att erbjuda egna data och tjänster via portalen? Tekniskt är det inte så svårt, om man bestämmer sig och har kompetensen men kommunala data kommer troligen att tillhandahållas på sidan om. Mycket hänger på viljan och incitament. Fyra alternativ - egen kompetens i kommunen, gå samman regionalt, köper tjänsten av konsulter eller leverera via Elips Man bör få in samma intäkter och det bör inte medföra alltför stora kostnader för kommunerna All kommunal data kommer inte att tillgängliggöras i portalen, man kommer att leverera separat. Mindre kommuner kommer inte att klara detta själva Möjlighet måste finnas att successivt ansluta sig efter förmåga

16 6. Hur tror du att din kommun kommer att ställa sig till de föreslagna avtalsmodellerna?
Det krävs inte politiska beslut man väljer själv om man vill delta. Viktigt att kommunerna ser nyttan av det här för att delta Fri nyttjanderätt mellan kommunerna och lantmäteriet, en modell där myndigheter och kommuner har en samverkanssfär och sedan en yttre där även andra inbegrips Avtalsmodellen är helt avgörande för hur kommunerna kommer att ställa sig till det här

17 Undersökning om kommunernas köp och ersättning från Lantmäteriet
E-post GEOGRAFISK INFO FASTIGHETSINFO TOTALT ERSÄTTNING Kostn/int 50 100 150 85 1,76 135 112 1,21 ######## 21 106 76 1,39 25 52 77 110 0,70 12 27 39 41 0,95 37 82 119 78 1,53 60 210 127 1,65 74 88 162 80 2,03 284 0,28 38 252 290 1867 0,16 1 79 84 0,94 193 194 435 0,45 103 34 137 3,70 94 121 64 1,89 36 56 92 117 0,79 57 129 186 2,33 147 55 202 5,18 190 702 0,27 68 0,74 98 1,06 130 120 250 2,10 1,36 262 495 0,53 2 43 0,05 7 30 0,23 40 90 2,28 10 22 5 181 678 101 0,50 978 2835 3813 6277 0,61

18 Köp och ersättning från Lantmäteriet Undersökning i Skåne och Värmland Svar från 30 av 49 kommuner
Köp Geogr. info Köp Fastigh. info TOT köp Ersättning Köp/ ersättning 978 2835 3813 6339 (1900 klm) 0.60 0.85

19 Förhållande köp/ersättning

20 Förhållande köp/ersättning, stora kn