Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bibliometri Del 1 Andrew Butterworth 27 november 2009.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bibliometri Del 1 Andrew Butterworth 27 november 2009."— Presentationens avskrift:

1 Bibliometri Del 1 Andrew Butterworth 27 november 2009

2 Vad är bibliometri? Biblos=bokmetron=mått ”Bibliometri innebär kvantitativa analyser, främst av vetenskaplig litteratur, där målet är att beskriva vetenskapens och teknologins utveckling.” (Kärki & Kortelainen 1998) ”Matematisk analys av bibliotek och bibliografier.” (Egghe & Rousseau 1990) ”Statistisk och matematisk analys av kommunikation som sker genom dokumentation.” (Kärki & Kortelainen)

3 Bibliometrins historia 1917Den första studien som använde bibliometriska metoder. Cole & Eales gav en översikt över komparativa anatomins utveckling genom en analys av publikationer enligt land från år 1543 till år Hulme skapar termen ”statistical bibliography”. Forskade i förhållandet mellan vetenskaplig publicering och ekonomisk verksamhet. 1949Herman Fussler genomför den första citeringsanalysen taletFysikern Derek J de Solla Price håller på att skapa en ny socialvetenskap som undersöker vetenskaplig information och dess spridning med exakta metoder taletDatorisering

4 Bibliometrins historia 1964Grundandet av Science Citation Index av Eugene Garfields Institute for Scientific Information (ISI) 1969Alan Pritchard myntar termen ”bibliometrics” i artikeln ”Statistical bibliography or bibliometrics?”. Termen tar över direkt. 2006Norge börjar att använda en bibliometrisk indikator för resursfördelning 2008”Ett lyft för forskning och innovation” – Sverige inför en bibliometrisk indikator för resursfördelning 2009Andrew Butterworth anställd vid Mittuniversitetet.

5 Olika benämningar Bibliometri – skriftlig kommunikation Informetri (eller infometri) – omfattar även muntlig kommunikation, olagrad information Scientometri – handlar alltid om vetenskap och teknologi men inte nödvändigtvis publikationer Webbometri – kommunikation på webben

6 En tvärvetenskaplig disciplin Biblioteks- och informationsvetenskap Vetenskapens sociologi Vetenskapens historia Vetenskapspolitik Statistik / matematik

7 Bibliometriska tillämpningar Beståndsutveckling vid bibliotek Service till forskare och doktorander: –Publiceringsstrategi –Intellektuell bas Forskningsevaluering Forsknings- / vetenskapensutveckling Forsknings- / vetenskapenskartläggning

8 Grundantagande 1 ”Litteraturen avspeglar forskningsaktiviteten eftersom offentliggörande av resultat samt formell kommunikation även i vidare bemärkelse är en viktig del av vetenskapen och teknologin.” (Kärki & Kortelainen)

9 Bibliometrin = Sanningen? ”Den verklighet bibliometrin avser att beskriva är så pass komplex och det finns så många trubbigheter och förenklingar i de bibliometriska metoderna att det vore missvisande att påstå att det man får fram representerar någon form av sanning. Det är snarare en medvetet förenklad avbildning av verkligheten som de bibliometriska indikatorerna kan visa upp.” (”Bibliometri: publikationsmätning för forskningsanalyser.” Projektgruppen för bibliometri vid Karolinska Institutet.)

10 The devil’s in the detail

11 Vad analyserar man? Producenter (forskare, forskargrupper, institutioner, länder, ämnesområden osv) Produkter (dokument, artiklar, konferensbidrag, böcker, patent, tidskrifter, rapporter osv) – indikator på ett områdes forskningsverksamhet Begrepp (termer i titlar, text, indextermer, klassifikationskoder) Källhänvisningar (references) och citeringar (citations)

12 Typer av bibliometriska analyser Citeringsanalys Bibliografisk koppling / klustring (science mapping) Cocitation analysis Bradford-rangordning Co-word analysis

13 Bibliometriska indikatorer och begrepp Antal publikationer Citeringar per publikation (CPP) Jämför ”äpplen med äpplen och päron med päron” Statistisk relevans Impact factor / journal citation score Top 5% Ociterade publikationer Självciteringar Publicerings- och citeringsfönster Normalisering Kronindikator:CPP / FCSm [dvs.”Världsgenomsnittet”]

14 Vilka frågor kan man svara på med bibliometri? Hur många procent av ett lands publiceringsverksamhet företräder området vårdvetenskap? Har publiceringsverksamheten vuxit och hur mycket? Relationer mellan publikationer, ämnen, författare, institutioner osv. Man kan mäta uppmärksamheten (citeringar) som publikationer, författare får och jämför. Vilka tidskrifter behöver ett bibliotek för att täcker ett visst ämne.

15 Produktionsanalys

16

17 Eugene Garfield 1925-

18 ISI-databaserna Grundad av Eugene Garfield. Science Citation Index kom 1964, Social Sciences Citation Index 1972 och Arts & Humanities Citation Index Tvärvetenskaplig referensdatabaser som indexerar utav ”peer reviewed” tidskrifter årligen. Innehåller källförteckningar. Enligt Garfield beskriver en vetenskaplig publikations källförteckning detaljerat och exakt verkets innehåll. Tidskrifter uppdelas i ämneskategorier. Lätt att få fram uppgifter om citerande och citerade publikationer, författare och tidskrifter.

19 ISI:s täckning av olika ämnen

20 Hur publiceringen i olika ämnen ser ut

21 Grundantagande 2 ”I hänvisningsanalysen förutsätts att antalet citeringar uttrycker något om publikationens / författarens betydelse i vetenskapssamfundet: en författare som fått rikligt med citeringar är eventuellt en uppskattad eller åtminstone känd forskare, en publikation som fått rikligt med citeringar är synlig och därtill eventuellt vetenskapligt värdefull.” (Kärki & Kortelainen)

22 Att komma ihåg när det gäller citeringar Är det alltid positivt att bli citerad? Har alla citeringar lika värde? ”…till skillnad från vad Lotka (1926) framförde, bör man vid mätning av publiceringsverksamheten uppmärksamma alla författarna till en sampublikation” Finns forskning som visar att man citerar av sociala eller politiska skäl, samt att man citerar kända auktoriteter för att ge sitt eget verk trovärdighet. Citeringsdatabaser täcker inte all litteratur – artiklar kan vara citerade av andra publikationer. ISI-databaserna missar ca 5% av citeringar i sina egna databaser. Vissa verk som borde citeras citeras inte.

23 Alternativ till bibliometriska metoder Peer review (kollegiegranskning) FoU-pengar i kombination med bibliometriska indikatorer Undersökningar? Tidskrifters läskrets?

24 Bibliometri och resursfördelning Resurser för kvalitet SOU 2007:81 och Ett lyft för forskning och innovation Prop 2008/09:50 Sverige är ett kunskapsland Globalisering innebär ökad konkurrens Forskning är nyckeln till Sveriges ekonomiska tillväxt Sverige måste vara med internationellt Svensk forskning har tappat i kvalitet under de senaste 20 åren

25 Bibliometri och resursfördelning

26

27 Propositionen fastslår att 5% av det årliga forskningsanslaget kommer att bli konkurrensutsatt efter en bibliometrisk indikator. Sveriges universitet och högskolor konkurrerar med varandra om en pott pengar (2010 blir det SEK 900m).

28 Bibliometri och resursfördelning Modellen: Presenterades i RUT2 utredningen och utvecklades av Ulf Sandström. ISI artiklar x ISI citeringar = Bibliometriska index Lärosätets andel av de summerade indexen = andelen av pengar lärosätet blir tilldelat

29 Bibliometri och resursfördelning ISI artiklar (produktion) Antalet artiklar med publiceringsår i ISI- databaserna. Fraktionerat enligt författaradresserna. Justerat på makroämnenivå (med Waring referensvärden)

30 Bibliometri och resursfördelning ISI citeringar (”kvalitet” / genomslag / synlighet) Antalet citeringar erhållna av artiklarna Fraktionerat enligt författaradresserna. Normaliserat på ISI tidskriftsklassnivå.

31 Bibliometri och resursfördelning Kritik: Dålig täckning av vissa ämnen, speciellt humaniora Det är bara tidskriftsartiklar som gäller Referensvärdena för produktion (sk. Waring) inte statistiskt fastställda Bristfälligt tilldelning av tidskrifter till makroämnen

32 Alternativ till nuvarande modellen? Storbritannien och Australien använder likadana modeller Effektivitetsmått – citeringar per investerad krona Norge har gått en annan väg – en egen nationella publiceringsdatabas, FRIDA

33 Den norska modellen Räknar bara publikationer Räknar: –Förlagsproducerade monografier –Kapitel i förlagsproducerade monografier –Artiklar i vetenskapliga tidskrifter och serier Inga citeringar ”Kvalitet”: –Förlagen och tidskrifterna är utvalda utifrån kvalitetskriterier –Viktning av förlag och tidskrifter – två nivåer

34 Norges poäng system

35 Kritik mot norska modellen Inte alla tidskrifter och förlag ingår i systemet Ingen belöning för citeringar Leder till publiceringshysteri som i Australien? Begränsad till böcker och artiklar – inga konferensbidrag eller rapporter osv (pga peer review-problem)

36 Framtiden Behövs en ny proposition för att ändra på den nuvarande modellen Vetenskapsrådet har uppdraget att samla in data och räkna fram den bibliometriska indikatorn i resursfördelningen VR har även uppdraget att utveckla modellen Tidigare tänkt på ”PEK vs SEK” – antalet citeringar per krona i FoU-pengar Nu tänker de använda SwePub – men oklart på vilket sätt


Ladda ner ppt "Bibliometri Del 1 Andrew Butterworth 27 november 2009."

Liknande presentationer


Google-annonser