Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kunskap Argumentation och Vetenskapsteroi. Vetenskapsteoretiska frågeställningar Förhållandet mellan teori och praktik Förhållandet mellan teori och verklighet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kunskap Argumentation och Vetenskapsteroi. Vetenskapsteoretiska frågeställningar Förhållandet mellan teori och praktik Förhållandet mellan teori och verklighet."— Presentationens avskrift:

1 Kunskap Argumentation och Vetenskapsteroi

2 Vetenskapsteoretiska frågeställningar Förhållandet mellan teori och praktik Förhållandet mellan teori och verklighet Förhållandet mellan teori och erfarenhet Är objektiv kunskap möjlig? Är objektiv kunskap önskvärd?

3 LOGIK OCH ARGUMENTATION

4 Logik Skiljer mellan goda och dåliga argument Förklarar om ett argument är giltigt eller ogiltigt Genomskådar argument Bedömer konkret argumentation Skapar ett kommunikationsverktyg Förstår språket

5 Logik Studiet av de metoder och principer som används för att skilja mellan korrekt och inkorrekt argumentation

6 Argument Flera utsagor a vilka en eller flera (premisser) framförs som bevis för en annan utsaga (konklusion) – Premiss: Om patienten har feber så är patienten sjuk – Premiss: patienten har feber – Konklusion: Patienten är sjuk

7 Formell logik Ett argument är giltigt om och bara om alla argument med samman logiska struktur har en sann slutsats – förutsatt att premisserna är sanna Logiska ord: Inte, Och, Eller, Om…så, Om och bar om, Alla, Några, Ingen – Premiss: Några sjukskötserkor är akademiker – Premiss: Akademiker skapar ny kunskap – Slutsats: Några sjuksköterskor skapar ny kunskap

8 INFORMELL LOGIK

9 Informell logik - argumentation 1.Vilket är det centrala påståendet 2.Vilka belägg har man för att det är sant 3.Kan argumentationen förstärkas med exempel 4.Definition av i argumenteringen – hur kan jag avgränsa nyckelord och begrepp 5.Vilka är motargumenten

10 Informella felslut Vädjan till okunnighet (argumentum ad ignorantiam) – Jag är fullt övertygad om … – Jag har inte träffat någon som … Hänvisning till irrelevanta auktoriteter (argumentum ad vericundiam) – Min moster har lång erfarenhet av örtmedicin…

11 Informella felslut Kränkande argumentation (argumentum ad hominem) – En stockholmare påstod en gång… – Bara högskoleingenjörer kan…man kan inte lita på… Argument via hänvisning till majoritet…(argumentum ad populum) – Så gör man inte…

12 Informella felslut Inadekvat vädjan till medlidande (argumentum ad misericundiam) – Patienten får ångest om… Argumentation via maktutövning (argumentum ad baculum) – Om du inte håller med om detta… Argument via irrelevant slutsats (ignoratio elenchi) – Man måste förstå att…när vi har så låga löner

13 Överskott eller brist på information Argumentation via ledande eller sammansatta frågor – Jag skulle vilja veta varför karlar alltid… Falsk dikotomi – principen om det uteslutna tredje – Antingen inser du att jag har rätt eller också är du ovanligt korkad…

14 Överskott eller brist på information Argument med falsk orsaksangivelse – Jag har ätit ett äpple om dagen, därför har jag hållit mig frisk Cirkelresonemang – Yttrandefrihet är viktigt eftersom det ger oss möjlighet att tala fritt

15 Felslut avseende tvetydigheter (Sofismer) Förhastad kategorisering – Tiden läker alla sår, sätt upp patienten på väntelista

16 KUNSKAP

17 Doxa och episteme Episteme = den säkra kunskapen som man tillägnar sig genom förnuftet Doxe = antagande och hypoteser som kan vara sanna eller falska Båda begreppen bildar grund för kunskap

18 Tre kriterier för kunskap Åsikt - Inställning – Inställningar baseras på värdeomdömen, – Åsikter är verklighetsomdömen som kan vara sanna eller falska – Inställning är subjektiv – Åsikter baseras på tro, övertygelse, uppfattning förmodan – Åsikter stödjs av auktoriteter

19 Tre kriterier för kunskap Sanning – Korrespondensteorin - Det som överensstämmer med den faktiska verkligheten är sant. Det finns en överensstämmelse med det jag tar som sanning och det förhållande jag uttalar mig om Uttalandet ”jag har smärta” är INTE sant enligt korrespondensteorin eftersom smärta saknar fysisk verklighet

20 Tre kriterier för kunskap Sanning – Koherensteorin – sanningen bestäms inte utifrån verkligheten utan utifrån sig själv Något är sant om det sammanhänger med ett system av andra sanningar – jfr matematik

21 Tre kriterier för kunskap Sanning – Den pragmatiska sanningsteorin – En utsaga är sann om den ger mer fruktbara konsekvenser än andra utsagor Problem – det som är sant på kort sikt, behöver inte vara det på längre sikt - SVARTA SVANAR

22 Bevis Ett bevis består av tre delar 1.Det vi vill bevisa (hypotes teori) 2.Bestyrkandet av sanningshalt (argumentation och logik) 3.Belägg (data – kvalitativa och kvantitativa) Övergången från belägg till bevisning kallas slutledning

23 Kunskapsformer Theoria – den aktivitet som består i att betrakta och analysera – vetenskapligt arbete Resultatet är ett teoretisk vetande – episteme Episteme är abstrakt och frikopplat från den konkreta verkligheten Två vägar Empiri (kunskap genom erfarenhet) – och rationalism (kunskap genom förnuft)

24 Kunskapsformer Poiesis är en aktivitet som handlar om att skapa något med ”händerna” – poiesis ger en form av kunskap som heter Techne Techne handlar om det tekniska förnuftet och kunnandet – hur man gör något Techne är frikopplat från människan

25 Kunskapsformer Praxis är handlingar relaterade till mellanmänskliga relationer Fronesis är kunskapen att ha en karktär som handlar i omtanke - situations- och relationskompetens. Att kunna avgöra vilken handling som är den rätta

26 Kunskapsformer Theoria – förstå, teoretisera, vetenskap Episteme – kunskap om varför Poiesis – skapa, producera, arbete Techne - praktisk kunskap, kunskap om hur Praxis – handla, praktisera, interagera Fronesis – praktisk klokhet, kunskap om det goda och det rätta

27 Fakulteter Naturvetenskap – matematik, fysik, kemi och biologi - Positivism Humanvetenskap – språk litteratur, konsthistoria – Fenomenologi och hermaneutik Samhällsvetenskap – sociologi, ekonomi, statskunskap – kritisk teori

28 Ideografisk och nomotetisk Ideografisk kunskap beskriver enskilda händelser och fenomen utifrån deras säregna karaktär (Berlinmurens fall) - humanvetenskap Nomotetisk – söker lagbundenheter – söker de lagar som förklarar, övergripande samband - naturvetenskap

29 Aristotles fem former av kunskap reduceras till tre Produktiv kunnighet handlar om det som framställs och tänkandet om hur något skulle kunna uppkomma, Det som utförs ”kan förhålla sig på olika sätt” Vetande handlar om allt det som ”inte kan förhålla sig annorlunda”. Vetandet är evigt och handlar om sådant som varken uppstå eller förstöras., Klokhet handlar om att kunna överväga vad som är ett gott liv., Insikt handlar om kunskapens utgångspunkter. och Visdom är den mest fulländade kunskapen, grundad i en kombination av insikt och vetande, manifesterad exempelvis i konsten. Episteme som handlar om vetandet, att minnas och förstå eller att ha ”kunskap och förståelse”. Techne som handlar om att kunskapen att utföra, den praktiskt, produktiva förmågan, att ha ”färdighet och förmåga”. Fronesis som handlar om den politiska och etiska aspekten, förhållandet till andra människor och samhället, det som vi ibland etiketterar som ”värderingsförmåga och förhållningssätt”.

30

31 Episteme - Minnas och förstå – Kunskap och förståelse Episteme svarar mot den objektiva sanningen – objektiv observation av naturen genom mätning, experiment och matematiska beräkningar och de sekundära som härrör från en – människas subjektiva sinnen. Att komma ihåg faktakunskaper och att kunna återge fakta och samband - definiera, beskriv, identifiera, markera och ange eller förklara, utveckla, sammanfatta och redogöra för. Lärmålen är ofta tydliga och konkreta: – redogöra för de fysikaliska lagar som är väsentliga för förståelse av lik- och växelströmsnät – beskriva de egenskaper som utmärker linjära tidsinvarianta system – beskriva principerna för komprimering av ljud – identifiera och namnge grundläggande mättekniska begrepp. – förklara hur data representeras i en dator och känna till datatypernas begränsningar

32 Tillämpa och analysera - Färdighet och förmåga Techne handlar om praktiskt kunnande. Färdighetskunskap (techne) och förtrogenhetskunskap (fronesis) är ofta tysta kunskaper där färdighetskunskapen står för förmågan att utföra något och förtrogenhetskunskapen även innefattar förtrogenhet med alla de faktorer som omger tillverkningen, exempelvis hur man ser till att köparen av produkten känner sig nöjd med sitt köp. Kunskapskategorierna beskrivs i kursmålen på följande sätt: – genomföra experiment, mäta och utvärdera egenskaper i passiva och aktiva nät, – använda simuleringsverktyg för att konstruera eller analysera digitala system, – arbeta i olika roller i en projektstyrningsmodell. – tolka räkningar och resultat inom linjär algebra i geometriska termer samt, omvänt, att kunna formulera och lösa geometriska problem med hjälp av linjär algebra – använda Fourierteknik för att analysera frekvensinnehållet i tidsdiskreta signaler. Många av våra ingenjörsstudenter, kanske särskilt på de kortare ingenjörsutbildningarna, har en stark preferens för att prova, experimentera och gå vidare, medan bara en mindre grupp dras till det analytiska, att dra slutsatser, att prova hypoteser eller att sammanställa och analysera resultat i rapporter.

33 Värdera och skapa - Värderingsförmåga och förhållningssätt Även fronesis är en praktisk kunskap, förmågan att ta ställning till gott och ont, att göra etiska, politiska och estetiska val. Fronesis är kunskapen om att skapa lycka, välbefinnande och ett gott liv på ett personlig och ett samhälleligt plan. I praktiken handlar det om att göra det bästa möjliga av situationen. Lärmål för denna kunskapskategori kan formuleras exempelvis så här: – utvärdera produkten ur ett miljömässigt-, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv, – använda kunskaperna i ett större gruppbaserat konstruktionsprojekt, samt kunna argumentera för lösningsmetoder samt utvärdera och redovisa. – utvärdera och kvalitetsbedöma en färdig produkt utifrån funktionalitet, teknisk höjd och uppfyllande av kravspecifikation – använda kunskaper som vunnits i kursen för att specificera, konstruera och realisera elektroniska konstruktioner samt kunna presentera genomförda konstruktionsprojekt och argumentera för valda lösningar.

34 Metakognitiv kunskap Metakognitiv kunskap är kunskap om det egna tänkandet. Begreppet metakognitivt tänkande kan vidgas till att innefatta en förståelse av de egna känslorna och det egna beteendet. Här har vi lärmål av typen: – reflektera över den egna förmågan att självständigt söka kunskap – analysera en lär- och utvecklingsprocess i termer av kreativiteten, initiativförmågan och entreprenörskap. – kritiskt analysera styrkor och svagheter i muntliga presentationer och skriftliga rapporter – analysera den egna förmågan att arbeta i grupp och i projekt. – identifiera bristande kunskaper inom fördjupningsområdet samt självständigt kunna tillgodogöra sig denna kunskap – analysera den egna lärstilen.

35 OBJEKTIVT OCH SUBJEKTIVT

36 Objektivt och subjektivt Kan vetenskap vara objektiv – bör den vara objektiv Är valet av objekt och metod objektiv Är datainskalingen objektiv Är bearbetningen objektiv

37 Objektivt och subjektivt Popper (1945) Vetenskaplig objektivitet = intersubjektivitet – forskningsresultat kan återskapas av andra forskare – värderingsfrihet, opartiskhet, allsidighet, universalitet Objektiv – universell, värderingsfri, opartisk, allsidig Subjektiv – relativ, värde laddad partisk ensidg

38 Den logiska positivismen Ideal – betrakta endast det positiva, det som kan observeras Språk – matematik och logik Intersubjektivitet – förmedla observationer till andra Verifierbarhet – en utsaga ska kunna provas empiriskt Värderingsfrihet – värderingar har ingen plats i vetenskapen Enhetsvetenskap – vetenskapen har en gemensam grund och en enda metod

39 Objektivitet Mätbarhet – mät det som kan mätas, omvandla det som inte kan mätas till mätbarhet Analys/Syntes – analysera på mikronivå Orsak verkan – allt i naturen har en orsak, varje fenomen måste studeras isolerat Verifierbarhet – allt ska kunna reproduceras

40 Observatörens subjektivitet Francis Bacons (1561 – 1626) idollära (villfarelser) 1.Stammens fördommar – fördomar sammanhängande med människans natur – antropomorfism 2.Grottans fördomar – vår begränsade horisont 3.Torgets fördomar – misstag beroende av språkets mångtydighet 4.Teaterns fördomar – vanföreställningar som är kulturellt betingade – paradigm…

41 Bevisföring Känna till – känna igen - kunna se situationen i ett sammanhang Rationalister – anser att förnuftet är den främsta kunskapskällan Empirister – ser erfarenheten som den främsta källan

42 Deduktion Deduktiv slutledning – Alla människor är dödliga – Sokrates är människa – Sokrates är dödlig Om premisserna är sanna är slutledningen sann Absolut sann slutledning Ingen ny kunskap genereras

43 Deduktion Euklides från Alexandria 300 f.Kr Med hjälp av axiom kan man sluta sig till teorem. Man kan också utgå från hypoteser eller provisoriska antagenden (Kvasideduktiv metod) – Patienter med diabetes ska behandlas med insulin – Patienten har diabetes – Patienten ska behandlas med insulin

44 Deduktion Ideal – axiomatisk Kunskapskälla – förnuft Fördel – säker kunskap Nackdel – ingen grundläggande ny kunskap

45 Induktion Deduktion bygger på sanningen Induktion skapar sanning Börja med observation – tillförlitliga observationer av konkreta enskildheter Använd data för att sluta dig till allmänna principer

46 Induktion Ideal – observation och experiment Kunskapskälla – erfarenhet Fördel – ny grundläggande kunskap Nackdel – ingen säker kunskap

47 Hypotetisk deduktiv metod Hypotesprövning – ställ upp ett antal hypoteser Genom deduktion avgör man konsekvenserna om hypotesen är sann eller falsk – hypotesen blir testbar Hypotesen testas empiriskt Endast falsifiering ger säker kunskap

48 Abduktion – kreativ bevisföring Vi utgår från initiala kunskaper Formulering av en förklarande (kreativ) hypotes Ger hypotesen en bättre förklaring än den vi hade förut Testa empiriskt Formulera en ny hypotes Fortsätt till den bästa förklaring hittats

49 Abduktion Ideal – nå fram till bästa förklaringen Kunskapskälla – kreativitet (förnuft och erfarenhet Fördel – pragmatisk kunskap Nackdel – brist på logik

50 Förklaring

51 Vad är en vetenskaplig Förklaring Varje förklaring innehåller två delar – Explanandum = ett fenomen, process händelse handling som vi inte förstår eller vill förstå bättre – Explanans = Förklaringen - ett mönster en lagbundenhet ett påstående som förklarar Explanandum – Explanans bör vara mindre komplex än Explandandum

52 Förklaring Oberoende av subjektiv värdering – Inte tillfällighet, inte Guds hand, inte de medverkandes dumhet Tre förklaringsmodeller – Orsaksförklaring (varför hände det - fysiska fenomen) – Funtionalistiska fenomen (vad kommer att hända - biologi, sociologi) – Ändamålsförklaringar (vad var tänkt att hända - intention i mänskliga handlingar)

53 Orsakssamband – enligt Hempel (Hempel 1905 – 1997) Men det räcker inte att beskriva sambandet mellan orsak och verkan, man måste också förstå hur sambanden uppstår Orsakssamband är de enda giltiga vetenskapliga förklaringarna Deduktiv-nomologisk förklaringsmodell – Bakom varje förklaring finns en teori eller lagbundenhet som bär upp orsaken till det fenomen men vill förklara (”the covering law”

54 Orsakssamband – enligt Hempel (Hempel 1905 – 1997) En bil kör i diket och föraren påstår att han fått punktering och att det är orsaken… – Det som ska förklaras – bilen ligger i diket – Förklaring – hypotes om lagbundenhet: en bil som får punktering hamnar i diket förutsatt viss hastighet, förutsatt att det fattas räcken,

55 Orsakssamband – enligt Hempel (Hempel 1905 – 1997) Explanas – Hypotes: Om en bil får punktering på en väg utan räcken och hastighet över 80 km/h kommer den att hamna i diket – Orsak till händelsen: Bilen fick punktering – Orsakbetingelser 1.Hög fart 2.Räcken saknades, Explanandum, – Slutsats: Bilen ligger i diket

56 Funktionalisitska förklaringar Förklarar ett fenomen mede hänvisning till fenomenets verkan (inte dess orsak) – Varför feber… Orsaksförklaring baserad på fysiologi Funktionalistisk förklaring baserad på varför det är bra för patienten att få feber, när man får en bakterieinfektion…bakteriens utveckling försvåras om kroppstemperaturen stiger Funktionalistiska förklaringar också inom sociologi, psykologi …

57 Ändamåslförklaringar Beskriver åsyftade följdverkningar Motiv till en viss reaktion Samband mellan handlingen och motivet till handlingen

58 FÖRSTÅELSE

59 Förståelse Människan är ett medvetet subjekt med takar och känslor relaterade till den värld som hon är en del av Förståelsens objekt – Människor – förstå den andre – Handlingar – förstå vad den andre gör – Produkt – Förstå det den andre har producerat (artefakter) Förståelse förutsätter ett språk

60 Tre kunskapsintressen (Habermas) Det tekniska kunskapsintresset – naturvetenskaplig metod – empirisk analystisk Syftar till att kontrollera och förutsäga den fysiska världen Praktiska anvisningar och konkreta förklaringar

61 Tre kunskapsintressen (Habermas) Det praktiska kunskapsintresset – humanvetenskapernas metod – historisk hermaneutisk vetenskap Språket som miningsbärare Ömsesidig förståelse och inlevelse genom att den språkliga interaktionen vidgar världen

62 Tre kunskapsintressen (Habermas) Det emancipatoriska (frigörande) kunskapsintresset – grundval för filosofi, samhällskritik Systematisk handlingsorienterad vetenskap Undersöker sociala lagbundenheter, ideologiska missförhållanden, förtryckande samhälls- och maktstrukturer Ganska långt från positivismens enhetsmetod

63

64

65

66 Hermaneutik Hermaneutik = tolkningskonst – tolka utlägga, förkunna En hermaneutisk analys utgår från för- försåelse – fördomar Männisikans fördomar är de förväntningar och föreställningar som utmärker vårt sätt att vara närvarande på, en betingelse för vårt vara i världen (Gadamer)

67 Den hermaneutiska cirkeln Det råder ett cirkulärt förhållande mellan helhetsförsståelse och delförståelse

68

69


Ladda ner ppt "Kunskap Argumentation och Vetenskapsteroi. Vetenskapsteoretiska frågeställningar Förhållandet mellan teori och praktik Förhållandet mellan teori och verklighet."

Liknande presentationer


Google-annonser