Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Antikens Grekland - Hellas. Marit Nygårds 20042 ”Grekland” Stadsstater och kolonier Karta.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Antikens Grekland - Hellas. Marit Nygårds 20042 ”Grekland” Stadsstater och kolonier Karta."— Presentationens avskrift:

1 Antikens Grekland - Hellas

2 Marit Nygårds ”Grekland” Stadsstater och kolonier Karta

3 Marit Nygårds ”Grekland” 2500 fkr – 1100 fkr Karta

4 Marit Nygårds Vad menas med antiken? LÄS! Antik betyder gammal Räknas vanligen från 800 fkr till 500 –Från Illiaden och Odyséen till –västromerska delning 395. –Ibland räknar man från 476, då avsattes den siste romerske kejsaren och en germansk kejsare ”Odovakar”, beträdde tronen. Läs mer: VästromÖsttrom

5 Marit Nygårds Den grekiska världen 2000 f.kr – 700 f.kr Denna tid räknas inte till antiken, men en snabbgenomgång behövs för att få förståelse för den antika perioden Områden som bl a belyses före antik tid är: –Kreta –Indoeuropéer – Mykene –Troja –Fenicier

6 Marit Nygårds På ön Kreta möter vi omkring 2000 fkr ursprunget till den grekiska kulturen Kallades den minoiska kulturen efter sagokungen Minos En känd myt talar om odjuret Minotaurus ”Minos tjur” –utpräglad religiös tjurkultreligiös tjurkult Palatset i Knossos –Flera hundra rum –Obefästa, vilket tyder på att kretensarna behärskade havet och inte fruktade invasion Kreta en brygga mellan Orienten och Europa –Duktiga sjömän och bedrev handel med Egypten, Syrien och det europeiska fastlandet –Genom kontakten med Orienten utvecklade kretensarna ett skriftspråk, som fördes vidare till det europeiska fastlandet –Lertavlor med text, skriven på en en tidig form av grekiska, kallad Linear B (Evans, brittisk arkitekt lyckades tyda skriften). Den minoiska kulturen på Kreta s 1/3 LÄS! Kreta Mykene Läs mer:

7 Marit Nygårds Den minoiska kulturen på Kreta s 2/3 Förråd (lerkärl) för olika varor – vin, spannmål m m (magasinering) Verkstäder Arkiv Religiös kultutövning Kungligt residens Bostadsgemak – badrum, badkar, avlopp Vad var kännetecknande för palatsen?

8 Marit Nygårds Omkring 1450 fkr lades palatsen på Kreta i ruiner. Forskarna för fram olika orsaker till den minoiska kulturen undergång. Naturkatastrof –Vulkanutbrott (Thera – Santorini) Tsunami Invasion från från fastlandet. Mykene blev därefter den ledande stadstaten Den minoiska kulturen på Kreta s 3/3 LÄS! Kreta Mykene Läs mer:

9 Marit Nygårds Mykene – karakteristiska drag LÄS! ”Jag har mött Agamemnons blick!” Heinrich Schliemann telegraferade så till den tyske kejsaren när han i Mykene hade grävt fram ”Agamemnons guldmask”. Det visade sig att masken är äldre, från 1500 fkr, och kan inte vara Agamemnon. Mer bilder från Mykenen: Satellitbild: Läs mer: Trojanska kriget: Efter den minoiska kulturens undergång övertog Mykene på fastlandet ledningen som den främsta stadsstaten i Grekland. Här samlades stora rikedomar. Mäktigt palats. Mängd lertavlor med Linear-B-skrift, vilket tyder på att den minoiska kulturen spred sig till fastlandet (dog ut efter den doriska invandringen) Omkring 1200 fkr sökte härskarna i Mykene utnyttja sitt sjöherravälde och sträcka ut sin makt mot Mindre Asiens västkust, där den förnämsta staden hette Troja. Orsaker enl myten om ”Trojanska kriget” var att trojanerna rövat bort en kvinna ”den sköna Helena””Trojanska kriget” Kampen har troligen gällt kontrollen över handelsvägarna mellan Svarta havet och Medelhavet Kreta Mykene

10 Marit Nygårds Indoeuropéerna LÄS! 2000 fkr – 400 fkr –Språket är det gemensamma för indoeuropeérna –Under denna folkvandringsvåg invandrade en germansk stam, som kallades greker. Dessa var i sin tur uppdelade på olika stammar. Dorer och akajer. Se mer om detta på nästa sida

11 Marit Nygårds Greklands mörka århundraden LÄS! Nya grekiska stammar tränger ner från norr.Nya grekiska stammar –Dorerna (se karta) – krigarfolk som skövlade byar - ”slog” sönder den grekiska kultur som byggts upp –Skriftspråket glömdes bort –hantverket försummades –(senare forskning menar att inte bara Dorerna är skyldiga till den kulturella nedgången) Handelsförbindelser upphörde, isolationen bredde ut sig d v s byarna blev hänvisade till sig själva. Så utvecklades den grekiska stadsstaten, polis. Stadstaterna bestod av en stadskärna med omkringliggande landsbygd. stadsstatenpolis Ta reda på om det finns några nutida stadsstater!

12 Marit Nygårds Iliaden Iliaden och Odysseén LÄS!Odysseén Odysséen Man får följa den grekiske hjälten Odysseus på hans färd tillbaka till ön Ithaka. Arkeologerna har kunnat bekräfta att Homeros berättelse om det trojanska kriget (det beskrivs i Illiaden) innehåller en kärna av sanning, däremot är källorna vad beträffar Odysseus färd tillbaka knapphändiga för att inte säga obefintligakällorna Bild: ”Odysseus bjuder cyklopen vin” Iliaden Det äldsta bevarade exemplet på grekisk, och därmed europeisk, litteratur. Iliaden behandlar en del av historien om belägringen av staden Ilion (Troja), det vill säga det trojanska kriget,Troja trojanska kriget Troligt att dessa verk härstammar från en lång tradition av muntlig poesi. Iliaden och Odysséen dateras traditionellt till 700-talet f.Kr., men anses av vissa forskare vara senare.700-talet f.Kr.

13 Marit Nygårds Trojanska kriget Frågesport

14 Marit Nygårds Grekerna var splittrade i stadsstater, men hade ändå en del gemensamt LÄS! –Språket Vare sig grekerna kom från Aten eller de grekiska kolonierna runt Medelhavet kunde de förstå varandra –Litteraturen Berättelserna om Illiaden och Odyssén kände alla till. De upplevde att de hade en gemensam historia –Religionen Kulten (riterna) runt gudarna Man färdades från moderlandet men även från kolonierna till platser för att dyrka en viss Gud. Ex Apollons tempel i Delfi (oraklet i Delfi) –Olympiska spel Den mest kända är de som ägde rum i Olympia vart fjärde år till guden Zeus ära.fr 776 fkr I modern tid tvärtom – under 1VK och 2Vk ställdes OS in, inte krigen –Fred skulle då råda, man kunde inte vanhedra spelen med krig –Idrottstävlingarna bidrog till att skapa enighet och förbrödring mellan greker Bildkälla överst till vänster: Zeus i Olympias Zeustempel

15 Marit Nygårds

16 Marit Nygårds Fenicierna LÄS! Efter den doriska invandring – förlorade grekerna sitt sjö- och handelsherravälde Fenicien nu ledande sjömakt Nuvarande Libanon Skeppsbyggare – stabila båtar med köl –Vågade sig ut på öppet vatten Grundade handelsstationer bl a Kartago (nuvarade Tunisien) Viktigaste insats – alfabetet till Europaalfabetet till Europa –22 tecken, härstammade från hieroglyfer och kilskrif –skriva olika ord –Semitiskt folk, (judar och araber), använde bokstavstecken bara för konsonanter. Semitiska språk.Semitiska språk.

17 Marit Nygårds Antiken 700 f.kr LÄS! Grekerna träder fram 1 Ca 800 f.kr handel – sjöfart kom igång Grekerna tog över det feniciska alfabetet och anpassade det genom att lägga till vokaler. Grekernas förnämsta kulturinsats Grekernas förnämsta kulturinsats Skriftliga minnesmärken från 700-talet f.kr –Grekernas historiska tid börjar –Illiaden och Odyssén –Stoff från förhistorisk tid – även det grekiska samhället runt 700-talet f.kr Arkaisk tid f.Kr., kännetecknas av urbanisering, stadsstaternas uppkomst och grekisk kolonisering längs Medelhavets och Svarta havets kuster f.Kr.urbanisering stadsstaternasMedelhavets Svarta havets Klassisk tid f.Kr., är den period då konst, litteratur och filosofi har sin höjdpunkt. Stadsstaternas inbördes maktkamp leder till att de blir lydstater under Makedonien f.Kr.konstlitteraturfilosofiStadsstaternasMakedonien Hellenistisk tid f.Kr., inleds med Alexander den stores erövring av Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur.27 f.Kr. Alexander den stores Persien AntiokiaPergamonAlexandria

18 Marit Nygårds Illiaden – det trojanska kriget Odysséen – Odyssevs – irrade runt 10 år Olika teorier: –Sammanställt av en man - Homeros? –Berättelser – sånger som funnits tidigare – ställts samman av en eller flera skalder? Den västerländska litteraturen börjar Antiken 700 f.kr Grekerna träder fram 2

19 Marit Nygårds Natur och näring i Hellas LÄS! Bergigt land med små slätter Bevuxna med macchia – buskvegetation I förhistorisk tid klädda med stora skogar Miljöförstöring –Järnyxor – virke och bränsle – hela skogar höggs ner –Trädrötterna kunde inte hålla det tunna jordlagret på bergssidorna –Får och getter betade gräset så hårt att de bindande gräsrötterna försvann. –Regn och vindar fört bort den blottlagda myllan från bergssidorna Spannmålsodling har varken under antik tid eller i vår tid räckt till för landets befolkning

20 Marit Nygårds Havet och kolonisationen 1 LÄS! Havet aldrig långt borta (undantag de inre nordöstra delarna Många hamnar – naturligt att färdas på havet Från 700-talet f.kr trängde grekerna undan fenicierna och blev ledande inom sjöfart och handel Utvandring – kolonier längs medelhavskusten och Svarta havskusten –Överbefolkning - försörjningsproblem

21 Marit Nygårds Grekisk utvandring LÄS!

22 Marit Nygårds Havet och kolonisationen 2 LÄS! Kolonierna självständiga men bevarade sin samhörighet med moderlandet –Höll fast vid: sitt språk sin religion olympiska spelen sina lagar grekisk byggnadskonst grekisk teater –Grekisk kultur spreds runt medelhavsområdet

23 Marit Nygårds Förändringar i näringslivet 1 LÄS! Billig spannmål från kolonierna importerades – ledde till att bönderna i hemlandet konkurrerades ut Började odla vin och oliver – tog dock tid innan det gav avkastning Tog lån hos förmögna adelsmän och blev beroende av dessa – ett storgodssystem växte fram Många begav sig till städerna (en förtida urbaniseringsprocess) och började med hantverk (framförallt i Athen) hantverk Hantverksindustri växte fram –Keramik- och vapen stora exportprodukter

24 Marit Nygårds EN NY KLASS (socialgrupp) VÄXER FRAM FRAMGÅNGSRIKE HANTVERKARE vapen – vävnader – keramik PERSONER SOM SYSSLADE MED IMPORT- OCH EXPORT Hantverket skapade viktiga exportvaror Exporten betalade den växande importen av spannmål DESSA HADE ANDRA INTRESSEN ATT VÄRNA OM ÄN DEN JORDÄGANDE ADELN VISSA INOM ADELN VAR OCKSÅ INVOLVERADE I HANDELSPROJEKT, SÅ DE HADE GEMENSAMMA INTRESSEN MED DEN FRAMVÄXANDE ”BORGARKLASSEN”. BORGARNA (med stöd från vissa inom adeln) STÄLLDE NU KRAV PÅ POLITISKT INFLYTANDE OCH DEN JORDÄGANDE ADELN FÖRLORADE SITT INFLYTANDE Förändringar i näringslivet 2 LÄS! Mynt började användas på 600-talet f.kr Inverkade positivt på ett uvecklad handelsutbyte Det grekiska silvermyntet blev det vanligaste betalningsmedlet i medelhavsområdet Byteshandel dock vid sidan av penninghushållningen Jmfr. Europa – Franska Revolutionen Borgarklassen (lever i städer) rikare/ mäktigare – kräver politiskt inflytande - adeln trängs undan Europa – industrialiseringen – urbaniseringprocess Förstärker de nya sociala klasserna inflytande Borgare och senare (1900-talet) även arbetarklassen bla via fackföreningsrörelsen Kravet på rösträtt och lika rättigheter har skapat den demokrati vi har idag

25 Marit Nygårds Kung Krösus

26 Marit Nygårds Perserriket och Grekland 1 LÄS! 500-talet f.kr utvidgade perserna sitt område –Från medelhavet i väster till Indus i öster –De greker som bosatt sig i nuvarande Turkiet längs Turkiets västra kust (Jonien) kom under persisk överhöghet. (Jonien) –Perserna behandlade folk förhållandevis milt, men grekerna svårt ta order från främmande folk –Ca 500 f.kr gjorde de joniska grekerna uppror och fick hjälp från några stadsstater i Grekland, bl a Aten –Upproret kvästes –Interaktiv kartaInteraktiv karta Se hur det antika mellan-österns gränser förändrades. Det assyriska riket, det nybabyloniska, persiska och makekonska (Alexander den store) BCE (Before common era)BCE

27 Marit Nygårds Persiska krigen - karta

28 Marit Nygårds Perserriket och Grekland 2 LÄS! Kamp mellan de grekiska stadsstaterna och perserriket om framförallt handelsherraväldet i medelhavet –490 f.kr landsatte perserna en här vid Marathon. Perserna besegrades. (Darius)(Darius) –480 f.kr gjordes ett nytt angrepp. Stadsstaterna enades, men vid Thermopyle besegrades grekerna. Aten intogs (Xerxes)Thermopyle(Xerxes) Vid sjöslaget vid Salamis vann dock grekerna och perserna fick ge sigSalamis

29 Marit Nygårds Attiska sjöförbundetAttiska sjöförbundet LÄS! Aten den betydelsefullaste insatsen vid Salamis –En rad grekiska stadsstater slöt upp på Atens sida – under Atens ledarskap bildades Attiska sjöförbundet –En del stater utrustade inte själva krigsfartyg utan bidrog med pengar och blev därmed skattskyldiga till Aten. –Hårt ledarskap och undanhållande av skatt straffades brutalt. –Vissa stater uppror. –Motsättningarna underblåstes av Sparta, som med oro såg Atens växande makt.

30 Marit Nygårds Kampen mellan stadsstaterna LÄS! Peloponnesiska kriget 431 – 404 f.Kr Sparta och Aten gjorde båda anspråk på ledarskapet i Grekland f.Kr –Kriget startades på grund av politiska meningsskiljaktigheter. Aten hade blivit den rikaste och mäktigaste staden i Grekland och dess demokratiska statsskick hade börjat efterhärmas. Detta uppskattades inte av hårdföra oligarkier som Sparta, vilka samlade allierade Sparta stöd från många stadsstater, medan andra stödde Aten –Sparta och dess allierade också irriterade på att Athen slösade med skattemedlen till att försköna staden, istället för att lägga pengarna på försvar mot Perserna –Aten måste dock kapitulera år 404 f.kr

31 Marit Nygårds Karta 700 fkr- 490 fkr Bildkälla: ttp://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/static/map06.htmlttp://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/static/map06.html

32 Marit Nygårds Karta peloponnesiska kriget March of the 10000http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/interactive/map24.html

33 Marit Nygårds Alexander den store (Μέγας Αλέξανδρος, Mégas Aléxandros), eller Alexander III, född i juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 eller 11 juni 323 f.Kr. i Susa, var kung av Makedonien från år 336 f.Kr. Han var en av världshistoriens främsta fältherrar. Han erövrade bland annat Persien och Egypten.juli356 f.Kr. Pella1011 juni323 f.Kr.SusakungMakedonien336 f.Kr. PersienEgypten Alexanders far Filip II enade de grekiska stadsstaterna under sitt eget styre.Filip II Efter Filips död ärvde Alexander ett mäktigt rike och en av dåtidens bäst tränade arméer. Med sin armé och med hjälp av de grekiska stadsstaterna besegrade Alexander storkungen Dareios III och erövrade det mäktiga Perserriket.Dareios III Under sina krigståg grundade Alexander ett flertal städer, av vilka den mest kända av dem är Alexandria i Egypten. I dessa städer bosatte sig greker.Alexandria Alexander införlivade även trupper från andra folkslag i sin armé och uppmuntrade äktenskap mellan sina män och perserna. Alexanders erövringar gav upphov till den så kallade hellenismen, under vilken den grekiska kulturen spred sig ända bort till Indien.hellenismen

34 Marit Nygårds Slaget vid Issos LÄS! Tolka bilden! Huvudpersoner m m!

35 Marit Nygårds Alexander den store´s rike – karta LÄS!

36 Marit Nygårds Hellenistiska stater efter Alexanders död – karta LÄS!

37 Marit Nygårds Aten – Sparta styrelseformer Oligarki Oligarki Fåmannavälde Sparta Demokrati Demokrati Folkvälde Aten Eforer verkställde Arkonter verkställde Gerusian (utskott) (utskott) gamlas råd gav förslag Folkrådet (utskott) (femhundramannarådet) (utskott) Beredde Folkförsamling ja/nej (”riksdag”) Folkförsamling Beslutanderätt (”riksdag”) Två kungar militära ledare Tio strateger militära ledare Ostracism

38 Marit Nygårds Aten – Sparta styrelseformer LÄS! OligarkiOligarki S p a r t a Militärdiktatur Fåmannavälde S p a r t a Demokrati Demokrati A t e n A t e n Folkvälde Eforer 5 ämbetsmän Verkställde Från början utsedda av kungarna men eftersom ämbetsmännen skulle kontrollera kungarna och även kunde avsätta dem kom de senare att utses av folkförsamlingen (apellan). Arkonter 9 ämbetsmän verkställde En regering av ämbetsmän valda på ett år Gerusian gamlas råd, ( utskott) 28 manliga spartiater över 60 års ålder - utsågs av folkförsamlingen men var som regel medlemmar av de förnämsta familjerna i likhet med de romerska senatorerna. även som domstol och dömde i frågor om mord, exil eller förlust av medborgerliga rättigheter. Folkrådet Beredde (utskott) förberedande råd där deltagarna röstades fram av folkförsamlingen till sin hjälp tog de en rad ämbetsmän som också röstades fram. Den viktigaste av dessa ämbetsmän var strategen, personen som var ansvarig för krigsmakten.(utskott) Folkförsamling Homoiorna (de jämlika) över 30 år ja/nej – riksdag med liten makt (riksdag) Folkförsamling (riksdag) Beslutanderätt Alla fria män över 20 årriksdag Två kungar – arv - militära ledare Tanken var att de skulle kontrollera och övervaka varandra så att ingen av dem blev för mäktig. Tio strateger militära ledare valdes Ostracism Ostracism Landsförvisning av personer farliga för demokratin Fråntogs inte medborgerliga rättigheter och egendom

39 Marit Nygårds Atenska demokratin Varje fyle (stam), utsåg 50 stormän, som satt i regeringen. De 50 rådsmän som var i tjänst kallades prytaner. Lottning. Riksdagen, alla fria män över 20 år. Sammanträdde var 9:e dag. Tog del av regerings förslag och tog beslut. Talarna – duktiga retoriker fungerade som dåtidens partiledare Från början en slags regering, men från 400- talet fkr. mer en slags domstol. Verkställde folkförsamlingens (riksdagens) beslut. 9 män – tillsatta ett år. Lottning Valdes på ett år. 10 pers – en för varje fyle 100-tals slumpvis utsedda medborgare – lottning. Sokrates dömdes till döden av domstolen 399 fkr. Juryn utsågs nämligen genom lottdragning omedelbart före rättegången. Pläderingarna tidsbegränsades med ett vattenur.

40 Marit Nygårds Aten – Sparta genusperspektivgenusperspektiv OligarkiOligarki S p a r t a Militärdiktatur Fåmannavälde Demokrati Demokrati A t e n Folkvälde MÄNNEN Fyskiskt vältränade Härdade att stå ut med lidande, hunger och död Vid 7-år skiljde pojkarna från mödrarna Mellanting mellan skola och militärläger Uthärda hunger, törst och köld utan att klaga Tränades också i list Tillåtet att stjäla, men inte att åka fast – då straffades man Ung pojk stulit och gömt en rävunge under skjortan, han hejdas av en äldre man, som pratar en stund. Under tiden biter rävungen i bröstet, men pojken visare inte med en min att det gör ont. När mannen går, faller pojken död ner 20 år upptogs i hären, där han stannade till 60 år Skyldig att gifta sig, för att folket inte skulle dö ut. Skolor i Aten för dem som var rika Läsa och skriva, spela olika instrument, men de hade mindre “sportlektioner”. Spela ett musikinstrument och vara i god kondition ansågs ändå vara mycket viktigt i Aten. De fick också lära sig att hålla tal ”Älskarinnor har vi vårt nöjes skull, slavinnor för de dagliga bestyren, hustsrus har vi för oss lagliga arvingar och föra befäl över våra hem” Demosthenes Försörjningsplikten Tillbringade den största tiden utanför hemmet – politik eller med älskarinnan/vännerna

41 Marit Nygårds Aten – Sparta genusperspektiv OligarkiOligarki S p a r t a Militärdiktatur Fmannavälde Demokrati Demokrati A t e n Folkvälde KVINNORNA lära sig läsa och skriva, spela lyra och flöjt och sjunga i kör. löpning, diskuskastning, spjutkastning och brottning. uppfostras till starka och friska mammor, som kunde föda starka pojkar som passade till elitsoldater. vara psykiskt starka skulle kunna vara beredd att se sin son bland de döda efter ett krig. “Kom hellre hem på din sköld än utan sköld,” Att fly ansågs vara en skam för spartanarna. de vackraste i hela Grekland. friare och mer självständiga än andra kvinnor kvinnorna var också tvungna att kunna vara arbetsledare för sitt tjänstefolk och sina slavar, både i jordbruket och hushållet, när männen var borta i krig eller arbetade. viktigaste uppgiften var att föda barn. Nya små spartaner var hela tiden tvungna att födas som kunde tas in i armén, och eftersom alla bebisar inte blev pojkar, var kvinnorna tvungna att få fler barn hela tiden dog för det mesta vid 35 års ålder, Kvinnorna ansågs vara gamla när de inte kunde föda fler barn och inte var till någon nytta för samhället. Positivt när de har blivit gamla är att de kunde röra sig fritt och slapp gå i förkläde. inte gå i skolan lära sig att bli en kunnig kvinna som skulle kunna ta hand om barn och hushåll (ekonomi), och att se upp till männen. göra handarbeten att smycka husen med. Vid 14 års ålder blev flickorna bortgifta oftast med en man som var betydligt äldre än de själva – en slags affärsuppgörelse mellan två familjer när en kvinna blev bortgift fick hon med sig en hemgift. kvinnorna blev aldrig myndiga, därför sköttes hennes ekonomi av en förmyndare, som kunde bestå av t.ex. hennes far, make eller manlig släkting. kvinnorna hade heller ingen arvsrätt, men om hon var det äldsta barnet i familjen och familjen inte hade några söner, fick hon ett arv ändå. Men enligt lagen skulle hon isåfall gifta sig med sin äldsta släkting, för att arvet inte skulle gå ur släkten. viktigaste uppgift var att föda barn, men det var husfadern som bestämde hur många eller när. “skulle” leva instängda, beskyddade och övervakade ge slavarna och tjänstefolket uppgifter och se till att de hölls friska så de kunde arbeta bra kunde hon ha fött fem- sex barn innan hon fyllt trettio.

42 Marit Nygårds Politiskt system - definition Med ett politiskt system menar man då - för att använda den amerikanske statsvetaren David Eastons definition det system av interaktioner (“samverkningar”) i ett samhälle, varigenom man fattar bindande beslut om hur olika värden skall fördelas och varigenom man verkställer dessa beslut. /webcourses/webkurser/001_Resurser/Vallinder.pdf+politiskt+system +sparta&hl=sv&gl=se&ct=clnk&cd=7

43 Marit Nygårds Demokrati - kriterier Det ska finnas allmän rösträtt med mycket få och klara begränsningar, i allmänhet krav på viss lägsta ålder.rösträtt Medborgare ska äga rätt att kandidera till de styrande posterna.kandidera Medborgare ska ha rättigheter som tryck,- yttrande,- mötes- och organisationsfrihet för att kunna delge varandra sina åsikter och bilda politisk opinion.rättighetertryck yttrandemötesorganisationsfrihetopinion Folkomröstningar bör genomföras om en stor andel röstande kräver detta. Valhemlighet ska alltid iakttas. Det ska finnas ett fungerande rättsväsen som skyddar dessa friheter och medborgarnas andra rättigheter, se rättssäkerhet.rättsväsenrättssäkerhet Demokratin förutsätter att majoritetens förslag vinner över minoritetens.majoritetens I en demokrati tillämpas dock minoritetsskydd, tex så att minoritetsbefolkningens val kan inte köras över av majoriteten. Detta gäller tex språkliga minoritetsgrupper (finlandssvenskarna i Finland utgör en minoritet - den finskspråkiga majoritetsbefolkningen kan inte rösta bort tex de svenskspråkiga skolorna). I Sverige finns det ett visst mått av transparens i myndigheternas verksamhet men offentlighetsprincipen är ej ett grundläggande demokratikriterium. transparens offentlighetsprincipen Som synes är principen om medborgarskap (inklusion) central i demokratins definition. Under en stor del av demokratins historia var det bara män, inte kvinnor, som betraktades som fullvärdiga medborgare - och på motsvarande sätt har aldrig slavar haft medborgerliga rättigheter. Barn brukar inte heller erkännas alla medborgerliga rättigheter.slavarBarn

44 Marit Nygårds SlaverietSlaveriet LÄS! Muskelkraft - viktigaste energikällan Slavar – tunga kroppsarbetet på olivplanteringarna – hantverksfabrikerna – i hemmen Marmorbrott – silvergruvor – nästan uteslutande slavar 400-talet f.kr i Aten utgjorde slavar 1/3 Tillgången på slavar hindrade den tekniska utvecklingen –Arbetsbesparande maskiner uppfanns inte Stor skillnad mellan olika slavar, det fanns slavar som hade det ”bättre”. Förakt för kroppsarbete

45 Marit Nygårds Det grekiska slavsamhället Aristoteles Aristoteles skriver i Statslära om synen på slavar. ”De tama djuren är av naturen bättre än de vilda, och för dem alla Är det bäst att behärskas av människan, då de i så fall kan leva i säkerhet…..De som är lika olika andra människor Som själen är olik kroppen och en människa olik ett vilt djur är enligt naturens ordning slavar. Sådan är de människor som har till uppgit att använda sin kropp och vilkas högsta förmåga yttrar sig just i detta. För dem är det bäst att behärskas på detta sätt liksom fallet är med de varelser som redan omnämnts. Ty av naturen är sådana bestämda till slavar som kan vara en anns egendom och därför också är det och som har så mycket förnuft at de kan uppfatta men Inte så mycket att de kan tänka självständigt.” 1.Vilka olika faktorer kan ha bidragit till att slaveriet var så vanligt iforntidens stater? 2.Vilka motiv för slavar anför Aristoteles? 3.Finns det – eller har det funnits – samhällen under talet, där man fört en politik med inslag av en änniskosyn som påminner om den Aristoleles gör sig till tolk för? Kortfattat om slaveri – även nutida slavexempel.

46 Marit Nygårds Aristoteles syn på demokratin Aristoteles var mer positiv till den atenska demokratin än Platon. Detta trots att Aristoteles inte fick delta i den atenska demokratin eftersom han inte var född i Aten och då inte kunde bli atensk medborgare. Aristoteles ansåg, tvärt emot Platon, att slavar förblir slavar och kvinnor förblir omyndiga i stadsstatens demokrati. Demokratin är en angelägenhet endast för fria män, menade Aristoteles. Både kvinnan och slaven tillhörde familjen men deras ställning i familjen var helt olika. Hustrun lydde mannen, barnen sin far, yngre syskon äldre och fadern hade ansvaret för familjen. Aristoteles ansåg att en god stadsstats styrelsesätt måste baseras på lagar inte på någon persons kunskap och utbildning. Vidare ansåg han att styrelsesättet skulle anpassas för medelklassen, inte för överklassen eller den stora underklassen, annars är det risk att styrelsesättet övergår till tyranni eller diktatur, menar Aristoteles.

47 Marit Nygårds Platons syn på demokratin Platon menade att folkväldet innebar massornas tyranni - med tanke på vad han upplevt av den politiska debatten var det nog ingen långsökt liknelse. Han ansåg att man i stället skulle ge makten till de allra kunnigaste och bäst utbildade. Troligen ansåg Platon sig själv som just en sådan person.Platon

48 Marit Nygårds Länkar /antikensG/antikesgc.htm –Quiss om det antika Grekland vrigt/greksagor.htmlhttp://www.abc.se/~m225/litteratur/o vrigt/greksagor.html –Grekiska sagor n/index.htmhttp://www.cfl.se/flash/historia/antike n/index.htm –Flash – elevarbete – snyggt – quizz m m mhttp://www.abc.se/~pa/txt/tidtabell.ht m ngkejsare.htmlhttp://home.swipnet.se/smart/mtrl/ku ngkejsare.html –Jämförelse – statsskicken i antikens Grekland och Rom mhttp://www.abc.se/~pa/txt/tidtabell.ht m –Tidtabell över antika kulturer En uppsats till kursen Antikens kultur och samhällsliv, vid Stockholms universitet. Rekommenderad av Länkskafferiet. Länkskafferiet kens_rom/livet_i_rom/slaveri/index.s htmlhttp://www.discoverychannel.se/anti kens_rom/livet_i_rom/slaveri/index.s html Instuderingsfrågor /antikensG/antikesgc.htmhttp://www.quicknet.se/home/q /antikensG/antikesgc.htm –Historietest Antikens Grekland Exempel på hur man kan skriva och fråga om man får använda bilder/fotonExempel på hur man kan skriva och fråga om man får använda bilder/foton ky_cw_5/0,6472, ,00.htmlhttp://wps.ablongman.com/long_kishlans ky_cw_5/0,6472, ,00.html –You can show these images in the classroom directly on the screen, or you may save these images to your own computer to place them in PowerPoint presentations ictures.htmlhttp://ccwf.cc.utexas.edu/~kallet/greece/p ictures.html –Kolla upp den här länken. Bra kartor m m!! ry/aegean/timeline.htmlhttp://www.mnsu.edu/emuseum/prehisto ry/aegean/timeline.html –Viktiga politiska händelser runt Egeiska havet gory:Hellenistic_art?uselang=svhttp://commons.wikimedia.org/wiki/Cate gory:Hellenistic_art?uselang=sv


Ladda ner ppt "Antikens Grekland - Hellas. Marit Nygårds 20042 ”Grekland” Stadsstater och kolonier Karta."

Liknande presentationer


Google-annonser