Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Källa: Nya skollagen SOU 2009:94 Behov av forskningsartiklar som är mera konkreta och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Källa: Nya skollagen SOU 2009:94 Behov av forskningsartiklar som är mera konkreta och."— Presentationens avskrift:

1 Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Källa: Nya skollagen SOU 2009:94 Behov av forskningsartiklar som är mera konkreta och lättillgängliga. Mera praktikernära forskning Mera klassrumsforskning Mötesplatser och dialog forskare och praktiker

2 Vilka incitament finns för lärare som vill forska? Högre lön? Högre befattning? Rektor? Högre status?

3 Etik och lärande Forskning och praktik Uppskattande förhållningssätt

4 Värdefullt – goda möten för lärande Bakgrund Fortbildning Praktiskt innehåll Utvecklingsmodell Resultat Framtid Forskning

5 Utbildningsinspektion i Piteå kommun, Hortlax skola Maj 2004 Sammanfattande bedömning Verksamheten vid Hortlax skola når goda resultat avseende elevernas kunskaper. Det finns dock behov av förbättrings- insatser inom följande områden: - elevernas ansvarstagande för sin utbildning, - elevernas trivsel och trygghet på skolan, - föräldrarnas möjlighet till delaktighet och samverkan, - skolans arbete med värdegrundsfrågor.

6 Etisk lärandemiljö Reflektion Kommunikativa uttrycksformer Fysisk miljöUppskattning Deltagande

7 ForskningFortbildning Förändring

8 Fortbildning Skapa ”den röda tråden” i skolområdet 1-16-årsperspektiv Nya mötesplatser för pedagoger från förskola till senare delen av grundskolan: - Pedagogiska caféer - Från pedagog till pedagog - Värdefulla berättelser - Nätkonferenser, bloggande Lightkurs och fördjupningskurs (i samarbete med LTU): Litteraturläsning, samtal, reflektion, konkret arbete med barnen.

9 Ämnesområden Lärande Etik Vetenskapliga metoder för skolförbättring. Reflektionsmetoder Aktionsforskning

10 Fortbildning Fokus på olika frågor och områden i verksamheten: År 1: Vad innebär ett etiskt förhållningssätt i den vardagliga pedagogiska verksamheten? År 2: Vilken betydelse har den fysiska lärandemiljön för lärandet? År 3: Vilken betydelse har olika kommunikativa uttryckssätt för lärandet? År 4: Systematisk reflektion över egen praktik

11 Röster om fördjupningskursen ”Jag har lärt mig att bättre sätta ord och se på min roll som pedagog”. ”Har börjat få till förändringar i förskolan tack vare de nya tankar som jag fått i kursen”. ”Jag har till fullo kommit till insikt att jag har ett ansvar som pedagog att utvecklas”. ”Mötet med kursdeltagarna ger mig många nya insikter som fördjupar mitt lärande”. ”Kursuppgifterna leder till utveckling för mig som pedagog, men det leder också till utveckling med mina elever eftersom uppgifterna är så utformade. De är utmaningar som inspirerar”.

12 Mitt forskningsområde handlar om bemötandets och relationernas betydelse för lärande och välbefinnande för både elever och lärare i skolan. Forskning

13 Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka skolan som etisk praktik. Vilka etiska situationer har lärare och elever upplevt i skolan och vilket innehåll har de? Hur arbetar lärare och elever för att förbättra kvaliteten i lärandet genom ett etiskt förhållningssätt? Hur arbetar lärare och elever tillsammans för att skapa ett uppskattande och positivt klimat i skolan?

14 Sammanfattning av resultaten Resultaten visar vad lärare och elever anser vara betydelsefulla värden i skolan: omsorg, empati, kommunikation, respekt, uppskattning, deltagande, reflektion, samt ömsesidigt lärande.

15 Övergripande teman Att sträva efter etisk medvetenhet Att skapa etiska relationer Att uppmuntra till etiska handlingar. Att skapa en etisk lärandemiljö

16 Lärande av ämneskunskaper går hand i hand med utveckling av ett etiskt förhållningssätt – ett respektfullt bemötande av andra. Forskning, utbildning och utveckling kan vara en gemensam process där vi lär av varandra.

17 Reflekterat lärande (Ghaye 2008) Uppskattande synsätt Omformulera erfarenheter Bygga praktisk visdom Synliggöra resultat och arbeta vidare

18 Resultat Studiero Trivsam och positiv miljö Lite mobbing Mycket lite förstörelse Alla nior godkända att söka ett nationellt program Snittökning av meritvärdet med 16,5 p

19 Reflektioner Utvecklings- och förändringsprocesser tar tid Reflektion är viktigt för lärande och utveckling Lyssna på eleverna och låt dem influera sin utbildning Ett etiskt förhållningssätt påverkar lärandet positivt Utveckling av skolans praktik genom forskning Problemet är i första hand inte pengar, det är kulturen

20 ”En till en” ett exempel Ämnesuppföljning Forskning kring friskfaktorer Kommundoktorand som följer helheten Lärare aktionsforskar

21 Framtiden Forskning kring friskfaktorer i skolan ”Att forska i sin pedagogiska praktik” Spridning i kommunen – ”Etik, ledarskap och lärande”. Bok

22 Kommundoktorander - en viktig roll i skolnära forskning och skolutveckling? Lärosätens, kommuners och kommundoktoranders erfarenheter

23 Bakgrund till kartläggning Möta framtida utmaningar i samhället – en skola med nära kontakt med skolforskning. Skolan behöver utvecklas inifrån. Samverkan mellan kommuner och lärosäten Medel till forskning inom det utbildningsvetenskapliga området: 170 miljoner (mindre än en promille av den totala driftskostnaden för utbildningsväsendet) Medel till klinisk forskning inom området för hälso- och sjukvård: 3 miljarder (drygt en procent av den totala driftskostnaden för hälso- och sjukvård). De två områdena vård och utbildning är jämförbara i storlek och samhällsnytta.

24 Syftet med kartläggningen är att få en överblick över den forskningssamverkan i form av kommundoktorand- tjänster som för närvarande pågår runt om i landet mellan kommuner och lärosäten, samt vilka framgångsfaktorer och problem som finns.

25 Genomförande Enkäter har under januari-februari 2010 skickats ut till 1) 25 lärosäten som har ansvar för lärarutbildning, 2) alla Sveriges 291 kommuner och 3) 141 verksamma kommundoktorander. Under april genomförs intervjuer med representanter från lärosäten, kommuner och kommundoktorander. Resultatet av kartläggningen kommer att baseras på både enkät- och intervjusvar. Rapporten kommer att vara klar i juni Förhandsinformation om resultaten av kartläggningen.

26 Sammanfattning av resultaten Lärosäten anger att de samverkar om kommundoktorandtjänster med 45 kommuner (15 % av alla kommuner i Sverige). Stort intresse hos lärosäten för samverkan om man i dagsläget inte har det. 37 kommuner har angett att de har minst en kommundoktorand anställd (19% av de kommuner som svarat). Drygt hälften av de svarande kommuner som i dagsläget inte har kommundoktorander anställda (153 st) är måttligt intresserade av framtida satsningar. En dryg tredjedel har stort intresse.

27 Ljusgrön: Kommuner med 1-3 doktorander Mörkgrön: Kommuner med över fyra doktorander Vit: Kommuner som uppgivit att de inte har kommundoktorander/ej svar

28 Goda erfarenheter Bidrar till skolutveckling Förnyar till viss del skolforskning Skolforskning stämmer i högre grad överens med behoven från skolpraktiken Tätare kontakter mellan lärosäten och kommuner

29 Framgångsfaktorer Medveten strävan efter samverkan Öppenhet och vilja att lära av varandra mellan olika organisationer Positiv inställning till forskning av skolledare på förvaltnings- och skolnivå, samt från lärare på fältet. Det egna arbetet som driftig doktorand

30 Hinder och problem Finansieringsproblem Svårigheter med att få kommuner intresserade av samverkan kring kommundoktorandtjänster Kulturkrockar mellan lärosätens och kommuners sätt att driva verksamhet Svårt för kommundoktoranderna att veta vilken roll de ska ha i arbetet i kommunen som inte är forskning Att arbetsuppgifterna för kommundoktoranderna inte var definierade innan arbetet började. Kommundoktorander har känt sig splittrade i arbetet

31 Förslag på hur hinder kan undanröjas Ökade resurser till kommundoktorandtjänster Ökad insikt hos kommuner om att forskning utvecklar skolan Medvetet strategiarbete av hur samverkan kan se ut Ökad insikt hos lärosäten att kommundoktoranders arbete delvis ger nya förutsättningar för hur forskning bedrivs Planering av kommundoktoranders arbete vid kommunen Lyfta fram goda exempel där kommundoktorandprojekt fungerat bra

32 Framtida tänkbar samverkan mellan kommuner i Norrbotten och Luleå tekniska universitet Fristående fortbildningskurser, exempelvis: - Att forska i sin pedagogiska vardag - Etik, ledarskap och lärande Masterutbildning i Utbildningsvetenskap med inriktningarna: - Pedagogik - Lärande - Musikpedagogik - Matematik och lärande - Svenska med didaktisk inriktning

33 Forts. samverkan Inrättandet av nya kommundoktorandtjänster. Anställning vid kommun och antagen vid LTU:s forskarutbildning. Vilket intresse för samverkan har ni med varandra och med LTU? Vilka områden anser ni vara angelägna och möjliga att utveckla och skapa samverkan kring?

34 Kontakta oss gärna!


Ladda ner ppt "Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Källa: Nya skollagen SOU 2009:94 Behov av forskningsartiklar som är mera konkreta och."

Liknande presentationer


Google-annonser