Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Det vetenskapliga tänkandet Revolution?. Att problematisera ett begrepp Uttrycket förekommer under 1930-talet Den ideologiska kontexten: den materialistiska/marxistiska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Det vetenskapliga tänkandet Revolution?. Att problematisera ett begrepp Uttrycket förekommer under 1930-talet Den ideologiska kontexten: den materialistiska/marxistiska."— Presentationens avskrift:

1 Det vetenskapliga tänkandet Revolution?

2 Att problematisera ett begrepp Uttrycket förekommer under 1930-talet Den ideologiska kontexten: den materialistiska/marxistiska bakgrunden Thomas Kuhns paradigmskifte kräver begreppet ”revolution” Det externalistiska perspektivet Ett evolutionärt perspektiv redan under 1910-talet Revolutionen: en konstruktion?

3 Idéströmningar: det kognitiva perspektivet Aristotelism (empirism) Platonism (matematikens betydelse; Pythagoras) Epikureism/Lucretius (atomism) Huvudfrågan: vad visste man? Kausalitet

4 Det sociala och kulturella perspektivet Vetenskap som praktik och som kultur - ny fråga: hur visste man? Användning av vetenskapliga resultat (Bacons ”Kunskap är makt”.) Funktion, process istället för kausalitet

5 Nya premisser Observationer, experiment, metod (hypotetisk-deduktiv) Kvalitativa begrepp avfärdas Teleologiskt tänkande: mindre viktigt Vetenskapens matematisering Ny världssyn ersätter den aristoteliska/ptolemeiska världssynen Mekanistiskt perspektiv  deismen under 1700-talet Redovisningen av iakttagelsen: fakta, inte berättelse (jf Royal Societys motto: ”Nullius in verba”, ”Inte på någons ord”)

6 Astronomin Copernicus: heliocentriskt system (Om himlakropparnas kretsrörelse, 1543) Tycho Brache: observationer; kombination av Copernicus och medeltida astronomin: geocentriskt system Kepler: heliocentriskt system; Kepler använde Braches material; planetbanorna; astrologi William Gilbert: jordmagnetism (Om magneter, magnetiska kroppar och den stora magneten jorden, 1600)

7 Fysik Galileo Galilei - mekanik: fallagar - astronomi: teleskopet, observationer (teknik och vetenskap) Matematikens betydelse

8 Fysik Isaac Newtons syntes: - Keplers elliptiska planetbanor - Gilberts magnetiska krafter - Huygens idé om ljuset som vågrörelse Naturvetenskapens matematiska principer, Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (1687), gravitationslagen; mekaniska orsaker som verkar på avstånd Alkemi

9 Newtons tre rörelselagar Newtons första lag: En kropp förblir i ett tillstånd av vila eller likformig rätlinjig rörelse såvida den inte av yttre krafter tvingas att ändra detta tillstånd. Newtons andra lag: Förändringen av en kropps rörelse är proportionell mot den verkande kraften och sker i den riktning som kraften verkar. Newtons tredje lag: Mot varje kraft svarar alltid en lika stor och motsatt riktad kraft.

10 Biologi/medicin William Harvey: blodomloppet—mekanisk förklaring Andreas Vesalius: anatomi Paracelsus: lägger vikt vid praktik och erfarenhet i motsats till teoretiserande medicin; örter och kemi

11 Nätverk Det gamla kommunikationssättet: centralistiskt och hierarkiskt Den moderna vetenskapens kommunikationssystem: kritiskt Brev: Marin Mersenne; Henry Oldenburg Embryot till vetenskapliga kongresser och nyhetsbrev/vetenskapliga tidsskrifter 1665: Philosophical Transactions; Journal des Scavants

12 Akademierna Royal Society (1660); Académie des Sciences (1666); den preussiska vetenskapsakademin (1700); St Petersburg (1725; utlöpare från Berlin, tyska som arbetsspråk) Forskning: kollektivt arbete (jf Bacons Det nya Atlantis) Vetenskapens institutionalisering Lokala, provinsiella akademier (omfattade humaniora också)

13 Nationer och vetenskap Akademiernas kopplingar till de centrala myndigheterna (hov, regering) Vetenskapens nationalisering Nationella intressen


Ladda ner ppt "Det vetenskapliga tänkandet Revolution?. Att problematisera ett begrepp Uttrycket förekommer under 1930-talet Den ideologiska kontexten: den materialistiska/marxistiska."

Liknande presentationer


Google-annonser