Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och."— Presentationens avskrift:

1 Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Praktik varvat med teori Praktik varvat med teori

2 Hålltider Fika 9.30 Lunch Fika Slut

3 Åke Malmeling Bohusläning Bohusläning”Mellanstadielärare” Speciallärare år 7-9 Utvecklingsledare i Hjo kommun Handledare i skolutveckling vid Karlstad Universitet

4 Vad har varit mina drivkrafter? Sökandet efter det inre drivet, Sökandet efter det inre drivet, den inre motorn den inre motorn Det seriösa mötet Det seriösa mötet Gränslandet mellan kunskap och okunskap Gränslandet mellan kunskap och okunskap Den inre viljan att vilja veta mer Den inre viljan att vilja veta mer

5 ”Människan är som allra bäst när hon grips av samma allvar som barnet när det leker.” ”Människan är som allra bäst när hon grips av samma allvar som barnet när det leker.” Herakleitos Herakleitos

6 Motivation – movere – att röra sig Motivation – movere – att röra sig Motivationsforskningens huvudfråga: Motivationsforskningens huvudfråga: Vad är det som får människor att vilja röra sig? Vad är det som får människor att vilja röra sig?

7 Vad är det som får pedagoger att vilja jobba med skolutveckling?

8 Forskningsfråga Vad är det som får dig att vidareutveckla ditt arbete i vardagen? Mötet med barn och ungdomar Samtalen med kollegor om dessa erfarenheter Engagerande, stödjande och utmanande rektor

9 PBS är ett förhållningssätt i syfte att vidareutveckla vardagsverksamheten PBS är ett förhållningssätt i syfte att vidareutveckla vardagsverksamheten genom goda lärande möten. genom goda lärande möten.

10 Håkan Jenner Växjö Universitet Motivation och motivationsarbete i skola och behandling Motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått. Motivation och motivationsarbete är i första hand en fråga om bemötande. Motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått. Motivation och motivationsarbete är i första hand en fråga om bemötande. Mötet är därför centralt för motivationen. Mötet är därför centralt för motivationen.

11

12 Perspektivseende Perspektivseende ” Att beskriva och förstå ett fenomen på samma sätt som någon annan, torde vara svårt, för att inte säga omöjligt men jag tror att vi kan komma nära essensen i andras upplevelser genom en uppriktig önskan att förstå och att inte låtsas förstå mer än vad man gör. Det är med en uppriktig önskan om att vilja förstå, som man bör närma sig frågan. Motivationsarbetet måste alltid börja där den andre är.” Det är med en uppriktig önskan om att vilja förstå, som man bör närma sig frågan. Motivationsarbetet måste alltid börja där den andre är.”

13 De kollegiala samtalen Lärande samtal- ett förhållningssätt och en struktur för fördjupade pedagogiska reflektioner. Lärande samtal- ett förhållningssätt och en struktur för fördjupade pedagogiska reflektioner. Lärande möten – möten mellan olika perspektiv Lärande möten – möten mellan olika perspektiv

14 Owe Wikström Långsamhetens lov: ”De flesta av oss kan inte i ensamhet bygga ut våra tankekedjor särskilt långt. Vi måste få formulera våra idéer som vi inte är säkra att vi står för, helt enkelt för att höra hur det låter och se vart de leder”.

15 Vad gjorde vi egentligen sist?

16 Två frågeställningar Vad har jag tagit till mig? Vad snurrar i mitt huvud?

17 Vad tog ni till er?

18 Praktisk användning: Praktisk användning: Förhållningssätt som går att använda med eleverna/barnen Förhållningssätt som går att använda med eleverna/barnen De möten vi redan har De möten vi redan har Verktygen speciellt föreställningskarta Verktygen speciellt föreställningskarta Stora och små dilemman Stora och små dilemman Enhetens dilemma – tvärgrupper Enhetens dilemma – tvärgrupper Vardagsdilemman i arbetslagen Vardagsdilemman i arbetslagen

19 Ordningen Chefen måste aktivt vara med Chefen måste aktivt vara med Viktigt med: Viktigt med: syfte – organisation - tid – struktur – roller – spelregler syfte – organisation - tid – struktur – roller – spelregler Viktigt med dokumentation Viktigt med dokumentation Att samtalen följs upp Att samtalen följs upp Viktigt med erfarenhetsutbyte – nätverk mellan lärledare Viktigt med erfarenhetsutbyte – nätverk mellan lärledare

20 Lärledarhantverket Våga ta rollen Våga ta rollen Våga utmana – ställa frågor Våga utmana – ställa frågor Inspirera – äga idén själv – hålla det levande Inspirera – äga idén själv – hålla det levande Hunden och tonåringen Hunden och tonåringen Lyssnandet Lyssnandet Öppenhet - tankerespekt Öppenhet - tankerespekt Ok – att det känns svårt – inte alltid går på räls Ok – att det känns svårt – inte alltid går på räls

21 Förhållningssätt Öppet lyssnande Slutet lyssnande Konsten att ställa den egna kunskapen lite grand åt sidan Konsten att ställa den egna kunskapen lite grand åt sidan Att vara öppen för den andres tankar Att vara öppen för den andres tankar Gun Mollberger Hedqvist; Gun Mollberger Hedqvist; Samtal för förståelse Samtal för förståelse

22 Övrigt Det tar tid Börja i liten skala Processen är viktig

23 Vad snurrade i huvudet?

24 Lärledarrollen Vad är min uppgift och mitt mandat? Vad är min uppgift och mitt mandat? Hur kan jag få ett utrymme? Hur kan jag få ett utrymme? Hur får vi med våra kollegor? Hur får vi med våra kollegor? Hur kan jag inspirera andra? Hur kan jag inspirera andra? Hur gör man med ”tonåringarna”? Hur gör man med ”tonåringarna”? Hur kan jag utvecklas och bli säkrare? Hur kan jag utvecklas och bli säkrare? Hur får man ett fördjupat lärande? Hur får man ett fördjupat lärande? Hur gör man när man fördjupar? Hur gör man när man fördjupar? Hur ställer man öppna frågor? Hur ställer man öppna frågor? Hur knyter man ihop säcken? Hur knyter man ihop säcken?

25 Förståelsefördjupning Vardagsprat Diskussion Erfarenhetsutbyte Lärande samtal reflektion kring görandet yta djup åsikt insikt För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd.” Frågekompetens, genuint nyfiken, öppna frågor,

26 Frågesfärer: Konkreta erfarenheter: Konkreta erfarenheter: Hur gör du? Hur gör du? Vad leder det till för eleverna? Vad leder det till för eleverna? Resultatet Resultatet Principer /Pedagogiska ställningstagande Hur kommer det sig att du gör som du gör? Kunskapssyn – Värdegrund –Insikter – Principer Hur kommer det sig att du gör som du gör? Kunskapssyn – Värdegrund –Insikter – Principer

27

28 Övningstillfälle Syfte: Träna på att ställa fördjupande frågor Träna på att ställa fördjupande frågor

29 Utifrån ditt eget ”mästerkockande”… Hur får man till det så att barnen, ungdomarna verkligen lär sig det dom skall lära sig? Hur får man till det så att barnen, ungdomarna verkligen lär sig det dom skall lära sig?

30 Vad hörde du?

31 Ombytta roller!

32 Rektorsrollen Vad är min roll som rektor inom PBS? Vad är min roll som rektor inom PBS? Hur kan jag skapa ordning och tillförsikt? Hur kan jag skapa ordning och tillförsikt? Hur kan jag arbeta tillsammans med lärledarna? Hur kan jag arbeta tillsammans med lärledarna? Hur stödjer och utmanar jag processen? Hur stödjer och utmanar jag processen? Om du är eller vore rektor: Om du är eller vore rektor: Hur skulle du då svara? Hur skulle du då svara?

33 Organisation Hur organiserar vi oss? Hur organiserar vi oss? Hur hittar vi tiden? Hur hittar vi tiden? Hur får vi till en regelbundenhet? Hur får vi till en regelbundenhet? Hur får vi till nätverksträffar? Hur får vi till nätverksträffar? Hur skapar man nätverk med andra lärledare? Hur skapar man nätverk med andra lärledare? Hur får man kontakt med mer erfarna lärledare? Hur får man kontakt med mer erfarna lärledare?

34 Helheten: Hur blir det en helhet? Hur blir det en helhet? Hur utveckla det till att omfatta hela vardagen? Hur utveckla det till att omfatta hela vardagen?

35 PBS är ett förhållningssätt där vi, genom att fördjupa vår förståelse, vidareutvecklar ”mästerkockandet” och tar vara på de erfarenheter och kunskaper som finns på enheten. PBS är ett förhållningssätt där vi, genom att fördjupa vår förståelse, vidareutvecklar ”mästerkockandet” och tar vara på de erfarenheter och kunskaper som finns på enheten.

36 Två delar som hänger ihop De kollegiala samtalen Lärgruppsarbetet

37 Fler perspektiv - Lärande samtal

38 Rollen som samtalsledare Aktualisera spelreglerna Aktualisera spelreglerna Alla skall få komma till tals Alla skall få komma till tals Gruppen håller sig till ämnet Gruppen håller sig till ämnet Tankerespekten, lyssnarkulturen, det öppna lyssnandet, det nyfikna motståndet Tankerespekten, lyssnarkulturen, det öppna lyssnandet, det nyfikna motståndet Fokus på fler perspektiv ( figuren i lådan) Fokus på fler perspektiv ( figuren i lådan) Reflektera över mönster, sammanfatta, vad sticker ut? Reflektera över mönster, sammanfatta, vad sticker ut? Hålla i processen föra den framåt och se till att den dokumenteras Hålla i processen föra den framåt och se till att den dokumenteras

39 Användningsområde: Verktyg i arbetet med barnen/ungdomarna Deltagarnas vardagsproblem Gemensamt dilemma som skall lösas här och nu Röda tråden-samtal Lärområdesarbete

40 Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Styrdokument Kollegors erfarenheter Forskning Studiebesök Utm. rektor Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess - + ? ! Inifrånperspektiv Utifrånperspektiv Erfarenhetslärande

41 Hur upplevde jag lärledaruppdraget när vi startade? Hur upplevde jag lärledaruppdraget när vi startade? Hur upplever jag det nu? Hur upplever jag det nu? Hur vill jag uppleva det om 1 år? Hur vill jag uppleva det om 1 år?

42 Hur får vi till det så att det verkligen blir ett gemensamt lärande, en utveckling på skolan, som kommer eleverna till del? Hur får vi till det så att det verkligen blir ett gemensamt lärande, en utveckling på skolan, som kommer eleverna till del?

43 Förståelsekarta Två och två (helst med någon ni inte känner så väl)

44 Ygh fhgfjkd bfhsmr gjgkglktt rhkrör gjgjklt Hur vill jag att det skall vara om ett år?

45 Ygh fhgfjkd Hhjcbn c Dghfgj dggm Fgjfthj fgnmfhj Gkggry Dd sfgd bfhsmr yfjfh Xbfgn dfh Utgångspunkten för det fortsatta samtalet är att den som leder samtalet ska begripa sig på den förståelse som lapparna representerar.

46 Frågesfärer?HUR? Hur gör ni nu? Hur skulle ni kunna göra framöver? VAD? VARFÖR? Vilka tankar ligger bakom?

47 När beskrivningen är klar betraktar man tillsammans det som har växt fram och försöker sammanfatta bilden. Vad sticker ut? (samtalet om samtalet) Vad tar jag med mig av det här? Nya insikter?

48 Hur driver man ett lärområde som ger avtryck i vardagen?

49

50 BekvämlighetszonenUtvecklingszonenSkitzonen

51 Förutsättning: En angelägen frågeställning som berör alla och en öppenhet att se på frågan från olika håll och tid för reflektion En angelägen frågeställning som berör alla och en öppenhet att se på frågan från olika håll och tid för reflektion

52

53 Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Styrdokument Kollegors erfarenheter Forskning Studiebesök Utm. rektor Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess - + ? ! Inifrånperspektiv Utifrånperspektiv Erfarenhetslärande

54

55 Martin Hugo Avhandlingsarbete: Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Elevgruppen och deras två lärare följdes av en forskare (mig) under hela gymnasietiden. Elevgruppen och deras två lärare följdes av en forskare (mig) under hela gymnasietiden. Målet var att få kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna bemöta behovet hos elever som lämnat grundskolan med ofullständiga betyg. Målet var att få kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna bemöta behovet hos elever som lämnat grundskolan med ofullständiga betyg.

56 Frågeställningar: Vad är det som framträder i elevernas beskrivning av tidigare erfarenheter av grundskolan? Vad är det som framträder i elevernas beskrivning av tidigare erfarenheter av grundskolan? Vad är det som framträder för eleverna i deras erfarenheter av gymnasieskolan ? Vad är det som framträder för eleverna i deras erfarenheter av gymnasieskolan ? Vad är det som framträder för lärarna i deras erfarenheter av undervisning i gruppen? Vad är det som framträder för lärarna i deras erfarenheter av undervisning i gruppen? Vilka pedagogiska modeller och teorier framträder i undervisningen? Vilka pedagogiska modeller och teorier framträder i undervisningen? Vilka aspekter i verksamheten är mest avgörande för att ungdomarna kommer till skolan, lär sig och når de uppsatta målen? Vilka aspekter i verksamheten är mest avgörande för att ungdomarna kommer till skolan, lär sig och når de uppsatta målen?

57 – Otroligt mycket handlar om självförtroendet. Dessa lärare jobbar väldigt medvetet med att få eleverna att tro på sig själva, att hitta det som gör att de kommer till sin rätt. Att ge dem visionerna för framtiden, så att de kan och vill planera för sina liv. – Otroligt mycket handlar om självförtroendet. Dessa lärare jobbar väldigt medvetet med att få eleverna att tro på sig själva, att hitta det som gör att de kommer till sin rätt. Att ge dem visionerna för framtiden, så att de kan och vill planera för sina liv.

58 -För att eleverna ska bli motiverade, tycka att det här är meningsfullt och faktiskt dyka upp till lektionerna krävs en nära och tät relation med lärarna. De behöver känna sig bekräftade som människor, inte som elever. Utöver medmänsklighet och delaktighet krävs slutligen att lärarna skapar en lärandesituation som är på riktigt, som fyller en verklig funktion. -För att eleverna ska bli motiverade, tycka att det här är meningsfullt och faktiskt dyka upp till lektionerna krävs en nära och tät relation med lärarna. De behöver känna sig bekräftade som människor, inte som elever. Utöver medmänsklighet och delaktighet krävs slutligen att lärarna skapar en lärandesituation som är på riktigt, som fyller en verklig funktion.

59 Hur förklarar vi framgångar och misslyckande? (Jenner) Hur förklarar vi framgångar och misslyckande? (Jenner) ”De med starkt självförtroende tvivlar inte på sig själva, ens efter misslyckanden. De med svagt självförtroende tror inte på sig själva, ens efter framgångar.” De med svagt självförtroende tror inte på sig själva, ens efter framgångar.”

60

61

62 Rubriker i ett lärande samtal Enkla strukturer Vi pratade om.. Vi pratade om.. Reflektioner i gruppen… olika sätt att se Reflektioner i gruppen… olika sätt att se Slutsatser lärdomar… Slutsatser lärdomar… Till nästa gång… Till nästa gång…

63 Processen Processen Hålla lärområdet levande Hålla lärområdet levande Skall synas i rummet Skall synas i rummet Delge varandra nyttan av lärsamtalen Delge varandra nyttan av lärsamtalen Samtala om de olika spåren i vardagen Samtala om de olika spåren i vardagen Intresse för lärandet i vardagen mellan träffarna Intresse för lärandet i vardagen mellan träffarna En del av whiteboarden äger lärområdet En del av whiteboarden äger lärområdet

64 Begrepp Erfarenhetslärande Erfarenhetslärande Meningsskapande idé Meningsskapande idé Pedagogiskt ställningstagande Pedagogiskt ställningstagande Underliggande värderingar Underliggande värderingar Mönster Mönster Lärdom Lärdom Slutsats Slutsats

65 Exempel Erfarenhet: Många elever saknar lust och motivation. Försöker göra så lite som möjligt. Erfarenhet: Många elever saknar lust och motivation. Försöker göra så lite som möjligt. Meningsskapande idé: Lust och motivation förutsättningen för lärande på djupet. ( Lpo 94) Meningsskapande idé: Lust och motivation förutsättningen för lärande på djupet. ( Lpo 94) Mönster: Ofta kopplat till matematiken Mönster: Ofta kopplat till matematiken Lärdom: Dålig självkänsla bakom olusten. Lärdom: Dålig självkänsla bakom olusten. Slutsats: Viktigt att bekräfta elevers tänkande och stimulera till fortsatt tänkande. Slutsats: Viktigt att bekräfta elevers tänkande och stimulera till fortsatt tänkande.

66 Finns det en hög angelägenhetsgrad finns ofta ett driv att dokumentera. Finns det en hög angelägenhetsgrad finns ofta ett driv att dokumentera. Om man också är noga med att följa upp och använda sig av dokumentationen ökar chansen att det till slut sker automatiskt. Om man också är noga med att följa upp och använda sig av dokumentationen ökar chansen att det till slut sker automatiskt.

67 När beskrivningen är klar betraktar man tillsammans det som har växt fram och försöker sammanfatta bilden. Vad sticker ut? (samtalet om samtalet) Vad tar jag med mig av det här? Nya insikter?

68 Samling enhetsvis: Vad har var och en tagit till sig och hur kan vi gå vidare?

69 Lärande samtal enhetsvis Frågeställning: Vad har var och en tagit till sig hur kan vi gå vidare?

70 När vi gått laget runt summerar vi gruppens tankegångar. Vilka olika synpunkter träder fram?

71 Avsluta med att formulera hur ni konkret nu kan gå vidare på eran enhet. En plan för framtiden som ni tar upp med er chef när ni kommer tillbaks till vardagen.

72 Ny lärledarutbildning 5/2 – 6/2 Behov av hjälp och stöd i processen Genomgång månd 4/2

73 Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Praktik varvat med teori Praktik varvat med teori Görande---Lärande---Görande Görande---Lärande---Görande


Ladda ner ppt "Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och."

Liknande presentationer


Google-annonser