Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vad gör Riksbanken?. Centralbankens uppgift Upprätthålla värdet på pengar ( fiat money ) Pengars funktioner: Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel Varupengar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vad gör Riksbanken?. Centralbankens uppgift Upprätthålla värdet på pengar ( fiat money ) Pengars funktioner: Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel Varupengar."— Presentationens avskrift:

1 Vad gör Riksbanken?

2

3 Centralbankens uppgift Upprätthålla värdet på pengar ( fiat money ) Pengars funktioner: Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel Varupengar -> ädelmetaller -> kreditpengar (papperspengar, elektroniska pengar)

4 Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Ett mål En uppgift

5 Myndighet under riksdagen

6 FINANSUTSKOTTET

7 10 (,5) år som självständig Riksbank Riksbanken blev självständig 1999 Inflationsmål Ansvaret för beslut om växelkurssystem flyttas från Riksbanken till regeringen Direktionen fattar de penningpolitiska besluten självständigt

8 Riksbankens direktion riksbankschef Stefan Ingves Lars E.O. Svensson Svante Öberg Lars Nyberg Barbro Wickman-Parak Karolina Ekholm

9 Penningpolitik med inflationsmål

10 Inflationsmål införs 15 januari 1993 Lag om Sveriges riksbank: ”Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde” Prisstabilitet slutligt mål för penningpolitiken Fast växelkurs (t.o.m ) Explicit prisstabilitetsmål Inflationsmål: Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per år från 1995 med ett toleransintervall ± 1 procentenhet

11 Varför inflationsmål? Pengarna tappar i värde Ökar osäkerheten Fördelar om inkomster och förmögenhet Kostnader att pressa ner inflationen Förankrar inflationsförväntningarna

12

13 2%

14 Varför just 2 procent? Ger utrymme för anpassning av relativpriser och relativlöner utan sänkning av nominella löner och priser Säkerhetsmarginal för mätfel Vanligt inflationsmål i omvärlden Minskar risken för deflation – (räntan kan inte sänkas till mer än noll(?))

15 Penningpolitiska alternativ vid finansiell kris och oro för deflation Räntan är noll. Vad göra? Inflationsförväntningarna (trovärdigt inflationsmål) Påverka långa räntor genom förväntningar på framtida styrränta eller köpa statspapper med lång löptid Försvaga valutan, hålla fast kurs tills inflationsmålet uppfyllts och då låta den flyta igen ”Quantitative/ credit easing” – öka den monetära basen permanent (främja kreditförsörjningen)

16 Transmissionsmekanismen Hur en förändring av reporäntan påverkar inflationen och den övriga ekonomin kallas för transmissionsmekanismen. Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Högre förväntad lönsamhet hos företag Lättare få krediter – ökade investeringar Ökad efterfrågan Högre inflation Marknadsräntorna sjunker Svagare växelkurs ökad konsumtion ökade investeringar Inflationsförväntningar Ökad export och minskad import Högre importpriser KREDITKANALENRÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

17 Inflationspusslet Inflationsförväntningar

18 Inflationsförväntningar Procent Källor: Prospera Research och SCB Anm. Penningmarknadsaktörer

19 Flexibel inflationsmålspolitik Givet trovärdighet för långsiktig pris- stabilitet kan räntan användas till att påverka inflation och resursutnyttjande (kapacitetsutnyttjande, arbetslöshet) på kort sikt Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken ränte- bana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande

20 Resursutnyttjande

21 Riksbankens prognos för reporäntan Prognoser baserade på Oförändrad reporänta Marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005) Riksbankens egna prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007) Fördelar med en egen prognos Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att påverka marknadsräntorna En prognos – inget löfte!

22 En prognos inte ett löfte % % Källa: Riksbanken Procent, kvartalsmedelvärden

23 KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring Källor: Statistiska centralbyrån och Riksbanken

24 Räntebeslut och kommunikation 6 penningpolitiska möten per år Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter mötet Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU) Två utfrågningar i finansutskottet (vår+höst)

25 Sammanfattning penningpolitiken i Sverige Lagom låg inflation – mål på 2 procent Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande) Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet

26 Penningpolitik i praktiken

27 Varför kan Riksbanken bestämma räntan? Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin?

28 Penningpolitiskt policyschema Penning- politiskt beslut Medel * Repor * Stående in- och utlåning Mål Prisstabilitet Indikatorer

29 Reporänta ? Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal Riksbankens repa

30 Reporänta ? Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal Riksbankens omvänd repa, emission av Riksbankscertifikat

31 Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Bank A 0 Bank B 0 Riksbanken och RIX Banker betalar till varandra via RIX Under dagen kan banker låna eller placera pengar hos Riksbanken utan ränta

32 Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Bank A - 50 Bank B Riksbanken RIX och dagslån -0,25 0,75 Dagslåneränta (o/n-rate) Låne- eller placeringsbehov 0

33 Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Bank A 0 Bank B +100 Riksbanken RIX och dagslån -0,25 0,75 Dagslåneräntan (o/n-rate ) Låne- eller placeringsbehov 0 Bank B lånar ut 50 till Bank A Ränta mellan -0,25% och 0,75%

34 Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Bank A 0 Bank B 0 Riksbanken RIX och dagslån -0,25 0,75 Dagslåneränta (o/n-rate) Låne- eller placeringsbehov 0 Riksbanken tar emot 100 från Bank B i f injustering

35 Riksbankens styrning av dagslåneräntan Dagslåneräntan, % Banker placerar hos RiksbankenBanker lånar av Riksbanken Reporäntan (0,25%) Inlåningsränta (golvet) Utlåningsränta (taket) (0,75%) (-0,25%) Finjusteringar +/- 10 räntepunkter Bankers låne- eller placeringsbehov hos riksbanken

36 Penningpolitisk REPO transaktion Den penningpolitiska repo transaktionen är Emission av Riksbankscertifikat eller utlåning via REPA Görs veckovis med en veckas löptid (onsdag till onsdag) Likviditetsprognos på morgonen Främst prognos på behovet av sedlar och mynt Repo annonsering/bud tisdagar kl tilldelning kl Likvidflöde på onsdag 1. Den ”gamla certifikaten” förfaller, Riksbanken betalar tillbaka pengarna 2. Banker skickar pengar till Riksbanken, Riksbanken levererar nya RB Certifikat Dagliga finjusteringar kl

37 Dagslåneräntan och reporäntan Dagslåneränta ska vara nära och stabil kring styrräntan Prognoser av allmänhetens efterfrågan Reporäntan signalerar önskvärd nivå på dagslåneräntan

38 Dagslåneräntan och reporäntan

39 Banksystemet och vissa räntor Företag och hushåll Banker Riksbanken Reporänta Bostadsräntor, övriga bankräntor etc

40 Räntor i ekonomin Checkkredit Banklån Boräntor Bostadsobligationer Statsobligationer Sparränta Deposit Kreditrisk Reporäntan

41 41 Räntesänkning och avkastningskurvan, två scenarier Utgångsläge Scenario 1: Förtroende Reporäntan sänks från 4 till 2 procent Scenario 2: Bristande förtroende

42 Marknadsoperationer Penningpolitisk repa ( Riksbanks certifikat ) Finjusterande transaktion Kredit i svenska kronor Kredit i USD Valutamarknadsswap (FX-swap) Direkt köp eller försäljning av räntebärande värdepapper Valuta interventioner

43 Penningpolitik i praktiken Varför kan Riksbanken bestämma räntan? Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin?

44 Riksbanken och den finansiella krisen

45 Bakgrunden till den finansiella krisen Globala obalanser byggdes upp under en längre tid Stora kapitalflöden och expansiv penningpolitik drev ner räntorna Jakt på avkastning – skapande av nya finansiella instrument Subprimelånen Lehman Brothers konkurs september 2008

46 Mindre risker från finansiella marknader TED-spread, räntepunkter Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders statsskuldväxel. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

47 Lån till fast ränta löper ut Källa: Riksbanken Miljarder SEK

48 Monetär bas Miljarder kronor Källa: Riksbanken

49 Utlåningen = inlåningen Miljarder SEK Källa: Riksbanken Anm. Avser transaktioner till och med

50 Massiva och ovanliga myndighetsåtgärder Kraftigt ökad utlåning från centralbanker längre löptider, andra säkerheter Särskilt likviditetsstöd till enskilda institut Avtal om lån i valuta mellan länder Utvidgad insättningsgaranti Program för garantier och kapitalinjektioner Kraftigt sänkta styrräntor

51 Styrräntor Procent Källa: Reuters EcoWin

52


Ladda ner ppt "Vad gör Riksbanken?. Centralbankens uppgift Upprätthålla värdet på pengar ( fiat money ) Pengars funktioner: Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel Varupengar."

Liknande presentationer


Google-annonser