Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Återkoppling. I en tid när verksamheten ställs inför delvis nya krav, vad behöver vi då lära mer om för att på bästa sätt bidra till barns och ungdomars.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Återkoppling. I en tid när verksamheten ställs inför delvis nya krav, vad behöver vi då lära mer om för att på bästa sätt bidra till barns och ungdomars."— Presentationens avskrift:

1 Återkoppling

2 I en tid när verksamheten ställs inför delvis nya krav, vad behöver vi då lära mer om för att på bästa sätt bidra till barns och ungdomars lärande?

3 Eftersom återkoppling är en viktig dimension, är hur, på vilket sätt och varför vi återkopplar angeläget att lära mer om.

4 En och samma återkoppling kan nämligen få återverkningar på tre olika nivåer; lärandet motivationen självkänslan. Hur och på vilket sätt återkopplingen sker är i ett samspel mellan dessa tre nivåer.

5 Tankar om återkoppling och inre driv.. Tratten och sången… Medarbetare som säger… Orka gå emot… ”Jag läge”

6 Prata två och två Tankar om återkoppling för mig? Prata två och två

7 Fördjupad förståelse av problemets natur Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Nytt uppdrag….hur blir det då?

8 Hur? Förhållningssätt Jag sätter mig över dig Det var roligt för dig! Tredje variant interaktion  vad glad jag blev  det väckte nya tankar hos mig  så här kom jag vidare när jag lyssnade till dig  uppmaning till ett varv till genom att berätta mera hur tänker du när du hör mig säga uppmana till dubbelloop

9 ”Den yttre motivationen gör oss sårbara eftersom vi hela tiden är beroende av omständigheter utanför oss själva.” Den inre motivationen ökar sannolikheten för att vi mår bättre och når långsiktigt bättre resultat.”

10 Lärare och föräldrar frågar för sällan Lärare och föräldrar frågar sällan efter hur eleverna uppfattar skolan och målet med skolarbetet – eller för den delen vilket syfte eleverna har med de kunskaper, färdigheter och kompetenser. Giota (2002)

11 Dweck (1999) Elevers prestationsmål handlar om att få positiv återkoppling på och beröm för goda prestationer och att undvika negativa omdömen medan mål för lärande handlar om en önskan om att erövra eller tillägna sig nya förmågor, kunna hantera nya uppgifter och att förstå nya saker.

12 Marton Två olika förhållningssätt till lärprocessen –Ytlärande: Komma ihåg vad som skrevs i texten –Djuplärande: Försökte förstå andemeningen genom att ställa sig själv ett antal förståelsefördjupande frågor när de läste.

13 Lärandets tre dimensioner SAM SPEL INNEHÅLL DRIVKRAFT SAMHÄLLE Meningbalans/obalans Socialitet

14 Lärare bör då tänka på att få till ”djuplärande”, dvs. skapa lärandemål och långsiktiga mål för att eleven skall hitta nyttan av att gå i skolan. Giota, J. (2002) Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteratur översikt. Pedagogisk forskning I Sverige Årg.7 Nr 4 Göteborgs universitet

15 Syftet med den individuella utvecklingsplanen Eleven Stärka uppföljning för den enskilde eleven i skolan och bidra till att fler utvecklas i riktning mot de nationella målen. Ökat elevinflytande och ansvar över sitt lärande. Skolan Konkret beskriva vilka insatser skolan ska göra. Skriftliga omdömen ska skrivas in i IUP:n för att eleven ska nå målen Det är upp till rektor att besluta hur de skriftliga omdömena utformas, men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar

16 Knud Illeris författare till boken Lärande ”I bästa fall gör återkopplingen ingen skada!”

17 Vilka förmågor som arbetslivet efterfrågar

18 Individuella utvecklingsplanen Varje elev i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och utgöra ett aktivt verktyg i elevens lärande process och den ska utgå från elevens; Förmågor Intressen Starka sidor

19 Intellektuella kvalifikationer. Systematiskt och analytiskt tänkande, problemlösningsförmåga, perspektivskifte, planeringsförmåga. Fokus ligger på den enskildes förmåga till rationellt beteende.

20 Perceptionskvalifikationer. Exakt och skarp uppfattningsförmåga, iakttagelser och avläsning av stämningar.

21 Självbehärskningskvalifikationer. Ansvarskänsla, pålitlighet, uthållighet, noggrannhet, koncentrationsförmåga, kvalitets- och servicemedvetenhet.

22 Individualitetskvalifikationer. Självständighet, självförtroende och kreativitet.

23 Sociala kvalifikationer. Samarbets- och kommunikationsförmåga, anpassningsförmåga och social kompetens.

24 Motivationskvalifikationer. Initiativ förmåga, handlingskraft, öppenhet, lust att lära, omställningsförmåga Flexibilitet.

25 Tankar om… återkoppling

26 Ytlärande Djuplärande Åter- kopplin g Vad i vardagen är det som främjar ytlärande respektive djuplärande Reflektion om återkopplingens olika dimensioner

27 Vilka tankar om… återkoppling

28 PBS forskning har undersökt gymnasieelevers uppfattningar om hur en bra skola ska vara. Deras uppfattningar skiljer sig åt beroende på vad de är vana vid.

29 På en skola ville eleverna att skolan skulle vara fylld av instuderingsfrågor och lärares genomgångar. Man ville även ha nivågruppering tillsammans med läxhjälp och regelbundna prov samt klara deklarationer av vad proven ska innehålla.

30 På en annan skola önskade eleverna ställas inför riktiga problem som motiverar dem att lära oavsett vilket ämne som det har att göra med. Man önskade arbeta i en basgrupp där man tillsammans söker den information som man behöver ha för att attackera problemet. Man vill arbeta i grupp för att det ska bli nödvändigt att man förklarar för andra hur man tänker och så att det blir naturligt att byta tankar emellan varandra. På den här skolan betonar man att man vill samarbeta med lärarna i problemlösningen, inte bara lyssna på vad de redan kan.

31 Knud Illeris forts Lärande s 119 Att medvetet hela tiden förhålla sig till deltagarna som jämbördiga och likvärdiga personer, vare sig de är vuxna, unga eller barn. Låter kanske enkelt. Men i praktiken visar det sig att så inte är fallet. I gengäld visar praktiken att när vi lyckas åstadkomma detta så är det verkligen möjligt att i samspels situationen bidra till att den inre motivationen ökar. Återkoppling

32 Att ge återkoppling Hämtat ur Lärande och skolutveckling Ledarskap för demokrati och meningsskapande Underlag för högre seminarium den 7/ Hans-Åke Scherp Gun-Britt Scherp Att ge återkoppling på elevernas arbetsinsatser är en av de tre viktigaste eller åtminstone en av de mest frekventa lärdomarna när lärare beskriver sina lärdomar om hur de på bästa sätt kan bidra till elevernas lärande och utveckling. Att få återkoppling på sina egna arbetsinsatser från skolledningen förekommer även relativt ofta i lärarnas utsagor om hur skolledare kan bidra till skolutveckling.

33 Återkoppling

34 1 okt Rektors dilemma lönesättande samtalet Yta – djup- Hur gör jag som rektor för att djupet utveckling det är en gemensam angelägen het att få till skolutvecklingen Jämbördigt möte trots lönesättning Frö till frukt återkopplingen präglas från förskola till …….Vanan av att föra dessa samtal Konflikt hantering -egen reflektionens vikt och tiden för detta

35 Återkoppling 2 okt Bra fint! jf med Vad har du ritat? Här är Sverige här är Thailand. Hit ska vi åka Viktigt att se det kompetenta barnet. Barnet kan själv sätta ord på. Vuxenstöd. Barnet håller i sitt utvecklingssamtal. Hur förs samtal om det som är skrivet? Återkoppla – alltid lite till, en utmaning till- känna nöjdhet att hitta min egen inre nöjdhet – men jag behöver också utmaning.


Ladda ner ppt "Återkoppling. I en tid när verksamheten ställs inför delvis nya krav, vad behöver vi då lära mer om för att på bästa sätt bidra till barns och ungdomars."

Liknande presentationer


Google-annonser