Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utvärderingen av Hälsokommunikatörer i Stockholms Län 2010-2011 Slutkonferens14 december 2011 Ulrika Baker, Leg läkare/MSc Public Health Peter Allebeck,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utvärderingen av Hälsokommunikatörer i Stockholms Län 2010-2011 Slutkonferens14 december 2011 Ulrika Baker, Leg läkare/MSc Public Health Peter Allebeck,"— Presentationens avskrift:

1 Utvärderingen av Hälsokommunikatörer i Stockholms Län Slutkonferens14 december 2011 Ulrika Baker, Leg läkare/MSc Public Health Peter Allebeck, Överläkare/Professor Samhällsmedicinska Kliniken, SLL/Avd. för Socialmedicin, KI

2 “De har visat oss vägen till en bra hälsa…” 2

3  Bakgrund  Modell för utvärderingen  Material och metoder  Fynd  Slutsatser 3

4 Bakgrund Utvärderingens syfte:  Att från ett externt perspektiv beskriva och bedöma hur projektet fungerat  Att besvara följande övergripande frågeställningar:  Hur har målgruppen uppfattat insatsen av hälsokommunikatörer?  Vad har effekten av interventionen blivit för målgruppen?  Hur har etableringen av hälsokommunikatörer i SLL uppfattats av berörda aktörer? 4

5 Modell för utvärderingen 5 Struktur - Syfte - Organisation - Aktörer - Målgruppens behov Process - Arbetet med målgruppen - Arbetet som hälso- kommunikatör Resultat - Målgruppens upplevelse av insatsen: tillfredsställelse, ny kunskap och användning

6 MetodVem?Antal Individuella intervjuer Samarbetspartners (2 kommuner, 2 SFI skolor, 1 jobbtorg) 6 personer Styrgruppsmedlemmar11 personer Hälsokommunikatörer7 personer Grupp- intervjuer Nyanlända flyktingar36 personer (6 grupper) Hälsokommunikatörer6 personer (1 grupp) Samarbetspartners på kommuner och arenor 3 personer (1 grupp) Möten & deltagande i seminarier Hälsokommunikatörer, projektledare, lokal samverkansgrupp, dialogmöten, IMHAd, m.fl. 18 tillfällen 6

7 Intervjuguider Samarbetspartners o Tydlig roll för HK o Målgruppens behov Styrgrupp o Struktur och organisation o Uppfattning om syfte och mål Hälsokommunikatörer o Syn på uppdraget o Erfarenheter av metoden Målgruppen: nyanlända flyktingar o Ny kunskap o Användning av kunskapen 7

8 Analys  Ljudinspelning  Genomlyssning och nedtecknande  Kodning: teman och kategorier  Sammanställning  Genomgång övrig dokumentation 8

9 Projektets syfte “att främja hälsa och förebygga ohälsa i samband med migration, för asylsökande och kommunmottagna flyktingar och skyddsbehövande personer, genom att förstärka de hälsofrämjande och förebyggande åtgärderna inom primärvården med språkkunniga hälsokommunikatörer som kan nå en grupp som primärvården vanligen inte når” (Projektplan för Hälsokommunikatörer i Stockholms Län augusti 2010) 9 Struktur

10 10 Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten HSF Projektägare Projektledning Arbetsgrupp Migrationsverket Huddinge kommun Stockholms stad Södertälje kommun Lokal samverkans grupp Projektorganisation, Aktörer och samverkan Struktur Styrgrupp Arbetsförmedlingen KSL Länsstyrelsen

11 11 Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten Målgruppen Nyanlända flyktingar Projektorganisation, Aktörer och samverkan Persiska Tigrinja Arabiska Somaliska Asylsökande Persiska Tigrinja Struktur Arenor

12 Målgruppen: hälsokommunikatörers och samarbetspartners erfarenheter  Heterogen grupp  Uppfattningar om behov: 12 TemanKategorier Stress/mental ohälsa vanligt  oro  sömnbesvär  vilsenhet  press  trötthet Okunskap om värdet av fysisk aktivitet  rädsla  okunskap om sambandet med vikt  ovilja gå ut i kall väderlek  förändrade rutiner Okunskap om egenvård  frekventa läkarbesök  oförmåga hantera stress  undervärderar sömn Struktur

13 Okunskap, lågt förtroende och misstro gentemot den svenska sjukvården  upplevelse av att inte bli hjälpt  rädsla att bli tvingade till kejsarsnitt  oförståelse över bristen på receptförskrivning  okunskap om hur svenska systemet fungerar Socio-ekonomiska problem  splittrade familjer  bostadsproblem, trångboddhet  ekonomiska bekymmer Okunskap om kost  hög sockerkonsumtion  okunskap om sambandet med vikt  oregelbundet mat-intag Familjehälsa/barnuppfostran  svårigheter att förstå hur man ska uppfostra barnen i ett nytt samhälle 13

14 Värden Frågorna kring målgruppens behov lyfts – ökad medvetenhet Skapat samarbete och dialog Ny dimension av landstingets verksamhet Seriös satsning Begränsningar Syfte och mål inte tillräckligt konkret Målgruppens definition EU rigid bidragsgivare Ansvarsfördelning och samverkan en utmaning Delat ansvar HSF / TKC Kännedom om projektet lägre än förväntat 14 Struktur Styrgruppens perspektiv

15 Tydligare mål för verksamheten Arbetsledning och personalansvar inom samma organisation Ökat samarbete med aktörer inom flyktingmottagandet och etableringsreformen Bredda målgruppen, inte särskilja flyktingar/invandrare Fler språkgrupper, flexibilitet inför skiftande flyktingströmmar 15 Styrgruppens förslag till utveckling av projektets struktur Struktur

16 Arbetet med målgruppen Nyanlända flyktingarAsylsökande MålgruppFrån PUT tom ca 3 år 4 språk Asyltiden 2 språk MetodGruppträffar 6-12 tillfällen Dialog och diskussion Gruppträffar 1 tillfälle Information InnehållFlertal moduler: sjukvårdsorientering, kost, egenvård, fysisk aktivitet etc. Information och motivation till hälsoundersökning ArenaSFI, Jobbtorg, Arbetsförmedling, IVIK, kommunala introduktionsprogram, MVC Migrationsverket 16 Process

17 Hälsokommunikatörernas erfarenheter av arbetet 17 o Bra sätt att nå målgruppen o Gruppstorlek: 15 personer optimalt o Antal tillfällen: bra, gärna en hel termin o Ett ämne får gärna diskuteras vid flera tillfällen o Praktiska övningar behövs Process

18 o Varierande syn på behov och grad av anpassning av metoden för olika grupper o Behov att utveckla ämnena psykosocial och sexuell hälsa o Flexibilitet gentemot grupper och önskemål från samarbetspartners viktigt o Uppföljning skulle ha ett värde o Arbetskapacitet: 4 grupper per HK och vecka 18 Process

19 Hälsokommunikatörernas erfarenheter av rollen Syn på uppdraget: Att ge information och vägledning i dialogform Att låta dialogen utgå ifrån människors behov Att vara en förebild för sina landsmän Att verka som en ”coach”, att väcka intresse och öka motivation Tillräckligt konkreta riktlinjer för arbetet har saknats 19 Process

20 Att hantera målgruppens förväntningar:  Rolldefiniering  Gränsdragning "Vart ska man sätta gränsen när det enda som gruppen vill prata om är arbete och bostad?" "Du kan tänka dig målgruppen: man ser en landsman som talar samma språk och som kommer och vill informera, då kan olika individer eller gruppen ha en uppfattning om vad man kan få". 20 Ofta felaktiga förväntningar från målgruppen Process

21 Hälsokommunikatörernas perspektiv på arbetet Värden Mötet med målgruppen Att kunna hjälpa och se förändring Professionell utveckling Utmaningar Att hantera en grupp Att hålla fokus på projektets mål Att sätta gränser gentemot individer Att vara pionjärer som HK i Stockholm Samarbetet inom projektgruppen 21 Process

22 22 Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten Målgruppen Nyanlända flyktingar Arenor Migrationsverket Arbetsförmedlingen Kommunala introduktionsprogram SFI skolor Jobbtorg Primärvården IVIK gymnasium Samarbete med arenor Persiska Tigrinja Arabiska Somaliska Asylsökande Persiska Tigrinja Process

23 Värden Dialog på modersmål Utrymme för diskussion HK förtroendeingivande HK mycket engagerade Begränsningar Samordning/organisation ibland varit bristande Vissa aktörer upplevt det svårt att påverka innehållet Gruppträffar för teoretiska, avsaknad av praktiska övningar 2 timmar ofta för långa pass 23 Process Samarbetspartners perspektiv

24 Individuella handlingsplaner för deltagare Fokusera på beteendeförändring Uppföljning av deltagare Samarbete med handläggare Praktiska övningar Större utrymme för diskussion Utforska samarbete med nya arenor: föreningar, skolor Ge samarbetspartners/uppdragsgivare inflytande över innehåll 24 Förslag till utveckling av verksamheten Process

25 Gruppintervjuer med deltagare ur målgruppen nyanlända flyktingar 25 Resultat

26 Majoriteten mycket positiv Variation i upplevelse mellan språkgrupper och hur länge man vistats i Sverige Vad var bra? Intressanta ämnen Möjlighet att påverka ämnesval Undervisning på modersmål Upplevelse av nytta Upplevelse av ökad motivation 26 Hur har målgruppen nyanlända flyktingar upplevt insatsen? Resultat

27 "Den [informationen] påverkade oss så bra att vi tog med oss hem och vi försökte påverka familjerna att de ska också följa upp den. Tex rökning och tom hur man reglerar livet här i Sverige. Det var jättefint.” 27

28 Vad var mindre bra? Otillräckligt med tid för diskussion Några träffat HK efter lång tid i Sverige Otillfredsställande uppdelning av grupper Enskilda samtal ej möjligt Socio-ekonomiska problem för många viktigare än hälsoproblem 28 Resultat

29 Vad har ni lärt er som var nytt? TemaAntal deltagare Kategorier Egenvård/stress13 o Vikten av sömn o Fysiska symptom på stress o Planering av vardagen o Egenvård vid olika besvär o Tandhygien Barnuppfostran9 o Vikten av att lyssna på barn o Att skapa band o Barnaga Könsstympning9 (64% av somaliska deltagare) o Förståelse för komplikationer Kost7 o Socker o Kaffe o Fett o Salt 29 Resultat

30 30 "Jag har lärt mig tex att gammal medicin ska man lämna till apoteket och inte spola i toaletten. Sen har vi lärt oss att det är väldigt viktigt att röra på sig och träna. Och att man inte ska äta tung mat innan man ska gå och lägga sig. Och sen har vi lärt oss också att man ska planera saker och ting så att man slipper att bli stressad, man förbereder. Om man inte förbereder och inte planerar är det lätt att man blir stressad. Om man stressar för mycket kan man bli sjuk…

31 31 …Om läkaren skriver recept på medicin, att man följer det som läkaren skrivit. Och sen är det viktigt att man låter barn prata, att man inte säger tyst för då utvecklas de inte. Att det måste finnas kärlek mellan föräldrar och barn. Att man måste skapa rutiner för barn: när de ska lägga sig, när de får vara ute, när de ska äta! Cigaretter är inte bra för hälsan, samma sak med snus. Man kan bli riktigt sjuk om man använder tobak. Det är så mycket som v i har lärt oss!” (60-årig Somalisk kvinna)

32 Hur har ni använt er av kunskapen? (Rapporterade förändringar) TemaAntal deltagare Kategorier Kosthållning16 o Minskad sockerkonsumtion o Minskad kaffe/te konsumtion o Reducerat fett i matlagning o Ökat intag av grönsaker o Mindre portioner o Regelbundna måltider o Dricka mer vatten Egenvård/stress/ sömn 11 o Prioritera sömn o Råd på apoteket o Planering o Reducera stress Fysisk aktivitet10 o Mer promenader o Hantera kall väderlek o Börjat träna 32 Resultat

33 TemaAntal deltagare Kategorier Könsstympning9 (64% av somaliska deltagare) o Ändrat inställning o Beslut att avstå 33 Resultat "Jag har fem flickor och jag tänker inte låta omskära dem!“

34 Reflektioner kring resultat o Vi kan inte veta om beteendeförändringar genomförts Men… o En stor andel av målgruppen 1.kommer ihåg diskussioner med HK 2.upplever att de fått ny kunskap från HK 3.rapporterar användning av kunskapen de fått o Resultaten talar för att insatsen når fram 34 Resultat

35 "Jag har gjort ett experiment på min son, han var 98 kg, när jag lärde mig vad som är rätta vägen så att man kan äta på rätt sätt, så han gick ner 20 kg i vikt!" ”Jag brukade inte röra på mig men nu promenerar jag till Rinkeby, till Tensta. Jag mår mycket bättre nu.” 35

36 "Jag brukade gå och lägga mig kl. 01 förut och bara sova tre timmar, men nu går jag och lägger mig tidigare. ”Och om stress, förut visste jag inte vad det var, men nu vet jag att man kan få huvudvärk och bli spänd i nacke och axlarna.” "Jag tänker helt annorlunda än jag gjorde tidigare. Jag såg det som att allt skulle bli tungt och svårt här i Sverige men nu när jag har fått förklarat saker och ting så känns det inte så.” 36

37 Slutsatser projektets struktur  Gemensam bild av övergripande syfte men mål inte tillräckligt tydliga  Samarbete mellan olika aktörer varit värdefullt men utmanande  Målgruppsdefinitionen varit en begränsning  Fler språkgrupper behövs 37

38 Slutsatser projektets processer  Arbetsmetoderna varierat mellan HK  Förtydligande av HKs roll efterfrågas  Bibehållen flexibilitet viktigt gentemot målgrupp och samarbetspartners  Praktiska moment efterfrågas av samtliga aktörer  SFI varit den bäst fungerande arenan

39 Slutsatser projektets resultat  Majoriteten av målgruppen nyanlända flyktingar… 1.har träffat HK >4 tillfällen 2.upplever insatsen som positiv 3.uppger att de fått ny kunskap 4.rapporterar användning av kunskapen  1/3 av deltagare uppger att de fått ny kunskap som hjälpt dem när det gäller egenvård och stress 39

40 Slutsatser projektets resultat (forts.)  De som träffat HK i ett tidigt skede efter ankomsten till Sverige är generellt mer nöjda  De som träffat HK vid enstaka tillfälle är generellt mindre nöjda  Det är stora skillnader mellan språkgrupperna när det gäller vilken information man tar till sig 40

41 Observationer & jämförelse med IMHAds resultat & slutsatser Gemensamma fynd o Hälsokommunikatörernas arbete generellt mycket uppskattat av målgrupp och samarbetspartners o Förtydligande av verksamhetens ramar, målsättning och strategi efterfrågas o Otydlig roll och identitet för Hälsokommunikatörer o Praktiska övningar en nyckelfråga 41

42 IMHAd o Ofta bara en session med HK o Rekommendationer: Teman utifrån gruppens behov Organisera hälsokommunikation i en serie möten o Kvantitativ enkätmätning inte kunnat visa resultat Utvärdering av HK I SLL 42 o I Sthlm träffar majoriteten HK >4 tillfällen Detta görs redan i Sthlm! o Direktkontakt med målgruppen gett viktig information

43 TACK! FRÅGOR? Kontakt: 43


Ladda ner ppt "Utvärderingen av Hälsokommunikatörer i Stockholms Län 2010-2011 Slutkonferens14 december 2011 Ulrika Baker, Leg läkare/MSc Public Health Peter Allebeck,"

Liknande presentationer


Google-annonser