Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Trygghetslarm/trygghetstjänster 1. Inledning, bakgrund och syfte – beslut 2. Trygghetstjänster – trender 3. Trygghetslarm – nationellt arbete/vägledning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Trygghetslarm/trygghetstjänster 1. Inledning, bakgrund och syfte – beslut 2. Trygghetstjänster – trender 3. Trygghetslarm – nationellt arbete/vägledning."— Presentationens avskrift:

1 Trygghetslarm/trygghetstjänster 1. Inledning, bakgrund och syfte – beslut 2. Trygghetstjänster – trender 3. Trygghetslarm – nationellt arbete/vägledning 4. Kommunpresentationer (5-8 min per kommun) 5. Gemensam diskussion, fortsatt process och samverkan MALL

2 Trygghetslarm i Halland - inventering i Halland

3 Inledning och bakgrund Ett område inom ramen för den nationella eHälsosatsningen är ”övergång från analoga till digitala larm”. Det nationella övergripande målet lyder enligt följande; ”andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen beviljat ska öka”. Det regionala målet som är beslutat av de halländska kommunerna är att ”andelen digitala trygghetslarm ska öka med minst 5% under 2014” (se mål- och handlingsplan, 2014). Syfte Inom ramen för halländsk samverkan och för att nå det regionala målet genomförs en inventering av kommunernas tekniska- och verksamhetsmässiga vägval. Inventering påbörjades som ett förarbete inför eHälsodagen 4 juni och dialogmöte med SKL. Inventeringen är inte fullständig utan kommer att färdigställas inom ramen för det fortsatta regionala samverkansarbetet. Inventering ska ge en god överblick över och kunskap om de vägval respektive kommun gjort och utge underlag för fortsatt analys och överväganden om Halländsk samverkan inom området (exempelvis gemensamma upphandlingar, gemensam larmmottagning mm). Ansvar och Metod Regional eHälsosamordnare och Regional projektledare för trygghetslarm ansvarar för inventeringsprocessen. Uppgiftsinsamlandet sker genom möten, insamling av faktauppgifter och genom dialogmöte med start 4 juni där drifts- och utvecklingsansvariga, IT-chefer/strateger och andra specialistfunktioner deltar. I dokumentet ges en överskådlig bild av vad respektive kommun valt för teknisk lösning från att brukaren trycker på larmet till att larmsignalen når larmmottagningen. För respektive kommun ges även verksamhetsfakta om avtal med leverantörer, avtalstider, antal beviljade larm, antal larmtryckningar, antal larmutryckningar mm. Den här inventeringen är en förinventering. En fördjupade inventering kommer genomföras där mer detaljerad information presenteras. Det är svårt i nuläget att samla in och jämföra kostnader då kommunernas larmanterings- process bedrivs väldigt olika.

4 Syfte Inventering ska ge en god överblick över och kunskap om de vägval respektive kommun gjort och utge underlag för fortsatt analys och överväganden om Halländsk samverkan inom området. Kunskapsökning, status i Halland - Påverka sina beslut om vägval - Påverka överväganden om samverkan (ex. upphandling, larmmottagning mm) - Påverka regionala och lokala beslut om vägval kring trygghetstjänster - Påverka andra beslut om vägval kring larm och trygghetstjänstprocesserna i stort (översyn av biståndbedömning, utförande…….mm)

5 Kommentarer till de olika kommunerna Installation och service (1) -Hårdvara hemma hos kund -Nivå av digitalisering i % (apparat hemma hos kund). -Ingår arbete för installation, support, service och nyckelhantering? -Biståndshanteringsprocess. Larmbesvarande (2) -Ingår kostnader för teknik och mjukvara? -Ingår kostnader för larmbesvarande? Larmåtgärdande (3) -Vem åtgärdar larmen? Hemtjänst/patruller. Ingår detta i kostnaden? -Vem åtgärdar larmen nattetid? Ingår detta i kostnaden? -Hur ser larmorganisationen ut utanför SÄBO?

6 X kommun Brukare Telenätet Larm- central Larmet rings över – samtal föregås av toner (larm) innan kopplas upp med brukaren Analog fast traditionell telefoni Normalflöden - 4 val idag Brukare Telenätet GSM ISDN alt. analogt Larm- central Larmet sänds över GSM via fasta telenätet – toner över digitalt nät Alt 1 Alt 2 Brukare Telenätet GSM ISDN Larm- central IP-larm Tal IP Internet Larmet sänds som IP i GPRS-kanal över Internet alt som sms – samtal över GSM Alt 1 Larmet sänds som SMS Alt 2 Larmet sänds som GPRS = IP

7 X kommun Avtal med leverantör av larm/utrustning samt kostnad: Larmmottagning, avtalstid och kostnad: Övrig drift och support: Antal brukare med beslut om larm: Antal larmtryckningar per år: Antal larmutryckningar per år: Fortsatt planering, annat av vikt: Normalflöde: Ca 85% alternativ 1 och resterande alternativ 2, 3 och 4 (där det inte finns kopparledning). Reservflöde: Vid avbrott (driftstörning dator/tfn) – sekundärmottagning till Malmö stads larmcentral. Kommunens nät Brukar-admin Internet Stadsnät Brukare 1 IP-nät Byanät Brukare 2 IP-larm IP TV/telefoni- tjänster eHälsa Larm- central IP Fiber Anslutning till larmcentral via Internet: 1.Direkt via egen operatör 2.Via byanät eller stadsnät IP TV

8 Kommentarer till X kommun -Ca 25 % digitalisering. (1) -X installerar, servar och sköter nyckelhantering. Ca 1,5 ÅA som jobbar med detta. (1) -Allt ingår i kostnaden. (2) -X sköter patrull centrum. Hemtjänsten sköter landsbygen nattpatrull hos X. Kostnaden är prestationsbaserat på larm. Allt detta är utanför SÄBO. (3) -Totalt budget X milj. och allt är inräknas för larmverksamheten.

9 Sammanfattning KungsbackaVarbergFalkenbergHalmstadLaholmHylteTotalt Leverantör larm, utrustning, Avtalstid och Kostnad Larmmottagn., Avtalstid och Kostnad Total kostnad per år Antal beviljade larm Antal larm- tryckningar Antal utryckningar Kommentar

10 Slutsatser – fortsatt analys Exempel på analys och fördjupningsarbete – likheter/skillnader, vad kan vi lära av varandra och eventuellt samverka kring?  Analys av hela larmprocessen – kan vi göra annorlunda?  Biståndsbedömningsprocessen.  Bedömning- och hantering vid mottagna larm.  Samlad kostnad för hela larmprocessen, utryckningsverksamheten (personal – mottagning och utryckning, fordon, dokumentation, utryckning som leder till andra kostnader, övrig administration mm)?  Definition av larmprocessen (vad ingår)?  Statistik och jämförelser  Antal beviljade larm i jmf. med antal kommuninvånare, alla 80+, alla med biståndsinsats, andra kommuner  Antal larmtryckningar i förhållande till beviljade larm mm.  Antal larmutryckningar i förhållande till antalet larmtryckningar (gör vi olika bedömningar)?  Kostnad per larm  Teknik och digitalisering (vägval? Rakel?)


Ladda ner ppt "Trygghetslarm/trygghetstjänster 1. Inledning, bakgrund och syfte – beslut 2. Trygghetstjänster – trender 3. Trygghetslarm – nationellt arbete/vägledning."

Liknande presentationer


Google-annonser