Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Matkonsumtionens resursanspråk - räcker det åt alla? Susanne Johansson, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet Människan och naturen,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Matkonsumtionens resursanspråk - räcker det åt alla? Susanne Johansson, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet Människan och naturen,"— Presentationens avskrift:

1 1 Matkonsumtionens resursanspråk - räcker det åt alla? Susanne Johansson, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet Människan och naturen, CEMUS, 23 oktober 2006

2 2 Varför matkonsumtion och inte matproduktion?  Viktigt att man beaktar HELA SYSTEMET från jord till bord?

3 3 Matkonsumtion  Människan har alltid ätit - och kommer troligtvis alltid att behöva äta för sin överlevnad.  Men VAD vi äter och HUR maten kommer till oss skiljer sig åt över tiden och geografiskt.  En del slåss för sin överlevnad. Andra äter ihjäl sig (diabetes, hjärtinfarkt)  Menzel & D’Aluisio, 2005. Hungry Planet: What the World Eats. Ten Speed Press.

4 4 USA by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com

5 5 Ecuador by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com

6 6 Tyskland (Menzel & D’Aluisio, 2005. Hungry Planet: What the World Eats. Ten Speed Press.)

7 7 Matmarknad i USA by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com

8 8 Matmarknad i Ecuador by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com

9 9 Resursanvändning i livsmedelssystemet  Att analysera och jämföra resursanvändning och ekosystemtjänster är ett bättre mått på rättvis resursfördelning än att jämföra kaloriintag.  Medelnordamerikanen hade 1995 ett 50% högre kaloriintag än medelafrikanen. Men det ekologiska fotavtrycket för mat var 175% (!) större 1.

10 10 Sveriges livsmedelssystem Resursanvändningen är störst i förädling och handel 2 hushållKONSUMTION TJÄNSTER 3% Diagram med resursflöden (procent av totala emergiflödet i livsmedelssystemet) 2

11 11 USA EcuadorSverigeTyskland  Kalorier/dag: 3 6992 6793 1943 382  Spannmål till djuruppfödning: 68%38%75%60%  Skördar kg/ha 5 3521 7464 7076 366  Arbetskraft i jordbruket: 2%26%3%3%  Användning av bekämpningsmed./gödselmedel kg per ha: 1 599/1511 696/48500/1132 085/250 (Millstone & Lang, 2003. The Atlas of Food: Who eats what, where and why. Earthscan.

12 12 ”Natural resources" (concentrated) ”waste" (degraded) Human activities ”natures work” Konceptuel bild av människans användning av naturens arbete och resurser. 3

13 13 “Naturresurser” såsom bördiga jordar, fossila energier, rent vatten, fosfor, etc ”Avfall” såsom organiskt avfall, CO 2, förorenad luft, förorenat vatten, eutrofiering, etc Matkonsumtion ”naturens arbete” Konceptuel bild av människans användning av naturens arbete och resurser. 3

14 14 Global landareal 93% av maten 7% av maten (+vatten) (Källa: www.FAO.org; Buringh, 1989 4 )www.FAO.org Odlingsbar mark + betesmark = jordbruksmark

15 15 Global fördelning av odlingsbar mark (www.earthtrends.wri.org)

16 16 What is Peak Oil? "The term Peak Oil refers the maximum rate of the production of oil in any area under consideration, recognising that it is a finite natural resource, subject to depletion.” (www.peakoil.net) Oil discovery and production - the growing gap

17 17 Where is the oil? Global Oil Reserves-to-Production Ratios, 2004 (Source: www.earthtrends.wri.org)

18 18 Fosfor Fosformineralen är en ändlig resurs. Den beräknas räcka i 200 och 1 200 år 5 Användningen av fosforgödselmedel har stadigt minskat från 19 000 ton/år 1995 till 13 000 ton/år 2005 (www.scb.se).www.scb.se >20 000 ton fosfor per år tillförs via stallgödsel (www.scb.se).www.scb.se Mycket av den fosforn som hamnar i livsmedelssystemet hamnar sedan i det organiska avfallet (rötslam, hushållskompost, livsmedelsindustiavfall, etc), ca 10 000 ton org P - möjligheter till återföring av humanavfall 6

19 19 (www.siwi.org) Vattnet är en resurs som minskar

20 20 EKOSYSTEMTJÄNSTER = de förtjänser som människan får från ekosystemen (www.maweb.org)

21 21 ServiceStatus Foodcrops  livestock  capture fisheries  aquaculture  wild foods  Fibertimber +/– cotton, silk +/– wood fuel  Genetic resources  Biochemicals, medicines  Fresh water  Status of Provisioning Services (www.maweb.org)

22 22 Faktorer som påverkar framtida tillgångar på naturresurser för vår matkonsumtion. 8 1.Ekosystemens förmåga att generera resurser och buffra för störningar m.m. 2.Klimatförändringar (ökad temperatur?) 3.Förändringar i konsumtionsmönstren (mer resurskrävande) 4.Befolkningsökning (globatl +, Sverige+/-?) 5.Nya tekniker (resursbesparande?, Men kan dom stödjas av minskade fossila tillgångar?) 6.Globalisering (ökad handel, politiska förändringar och påtryckningar, global säkerhet?) (S. Johansson. CUL, SLU)

23 23 Globala landarealer 8 (S. Johansson. CUL, SLU)

24 24 Livsmedelskonsumtionen i Sverige 1950 - 2002 (www.sjv.se)

25 25 Water requirement equivalent of main food products ProductUnitEquivalent water in m 3 per unit Cattlehead4000 Sheep and goatshead500 Fresh beefkg15 Fresh lambkg10 Fresh poultrykg6 Cerealskg1.5 Citrus fruitskg1 Palm oilkg2 Puls, roots and tubers kg1 This table gives examples of water required per unit of major food products, including livestock, which consume the most water per unit. Cereals, oil crops, and pulses, roots and tubers consume far less water. Depending on diet, each person is responsible for the conversion of 2 000 to 5 000 litres of water to vapour each day. (www.unesco.org)

26 26 matavtryck = inhemsk + importerad - exporterad 8 importerad inhemsk exporterad matavtryck FOODPRINT (S. Johansson. CUL, SLU)

27 27 Vårt direkta matavtryck 97-00 8 (S. Johansson. CUL, SLU)

28 28 Markanvändning 8 ha/capita Tillgänglig jordbruksmark i Sverige idag 0.27 Tillgänglig jordbruksmark i Sverige 1927 (toppåret) 0.55 Jordbruksmark tagen i anspråk för den mat vi konsumerar i Sverige idag (ej inkl bioenergi) 0.41 Jordbruksmark tagen i anspråk för den mat vi konsumerar 1962 i Sverige 0.62 Globalt tillgänglig odlingsbar mark idag 0.26 (S. Johansson. CUL, SLU)

29 29 Hög anv. av externa insatsmedel stor SKÖRD liten SKÖRD Mindre behov av jordbuksmark Större behov av jordbruksmark land Låg anv. av externa insatsmedel (S. Johansson. CUL, SLU)

30 30 Hög anv. av externa insatsmedel stor SKÖRD liten SKÖRD Mindre behov av jordbuksmark Stort omvärldsberoende Låg anv. av externa insatsmedel Större behov av jordbruksmark land Mindre omvärldsberoende (S. Johansson. CUL, SLU)

31 31 Matkonsumtion Kommer vi att kunna fortsätta att ersätta naturens arbete (ekosystemtjänster) med fossila bränslen och externa insatsmedel?

32 32 KUBA - 50% av oljan på 1 år Hur har matkonsumtionen förändrats efter ”oljetoppen”?  Från industrijordbruk till ekologiskt jordbruk  Från traktorer till oxar som draghjälp  Fler människor jobbar i jordbruket  90 % av den forna matproduktionen idag  Köttkonsumtion från 2 gånger om dagen till 2 gånger i veckan.  Odling av ”stadsträdgårdar”  2 480 kcal/ dag; 0% spannmål till djur; skörd 1 973 kg/ha; 99 taktorer/1 000 inv; -/52 kg bekm./konstgöd per ha; 15% arbetskraften i jordbruket 7 (www.communitysolutions.com)

33 33 Ekolo- giskt fotav- tryck av svensk matkon- sumtion 8 (S. Johansson. CUL, SLU)

34 34 Fotavtryck av mat 8 Direkt areal –Jordbruksareal area3.7 milj ha Indirekt areal –EF 7.4-14.5 milj ha –emergifotavtryck147 milj ha = 3.6 x Sveriges landyta Jmfr. Jägar- och samlarsamhälle 710 milj ha (S. Johansson. CUL, SLU)

35 35 Kommer det att räcka åt alla?  Nej!  Inte om vi inte;  ändrar våra konsumtionsmönster,  tar ansvar för var vår mat kommer ifrån och hur den kommer till oss.

36 36 “Before you’ve finished your breakfast this morning you’ll have relied on half the world.” - Martin Luther King Jr. TACK!

37 37 Rekommenderad läsning & referenser: The Atlas of Food - Who eats what, where and why (Earthscan) Erik Millstone & Tim Lang, 2003 The Swedish Foodprint - An Agroecological Study of Food Consumption (avhandling pdf www.slu.se) Susanne Johansson, 2005www.slu.se Hungry Planet: What the World Eats. (Ten Speed Press) Peter Menzel & FaithD’Aluisio, 2005. www.communitysolutions.org www.earthtrends.wri.org www.fao.org www.ifpri.org www.maweb.org www.menzelphoto.com www.peakoil.net www.scb.se www.siwi.org www.sjv.se www.undp.org www.unesco.org

38 38 Referenser: 1.White, T. 2000. Diet and the distribution of environmental impact. Ecological Economics 34(1): 145-153. 2.Johansson, S. et.al. 2000. Sweden Food Sysem Analysis. In: Emergy Synthesis: Theory and Applications of the Emergy Methodology. First Biennial Emergy Analysis Research Conferrence. University of Florida. Gainesville, USA. 3.Efter: Daly, H. E. 1994. Operationalizing sustainable development by investing in natural capital. Chapter 2 in: Investing in Natural Capital – The Ecological Economics Approach to Sustainability. Island Press, Washington, D.C. pp 22-37. (Bild framtagen av Lennart Salomonsson, CUL, SLU.) 4.Buringh, P. 1989. Availability of Agricultural Land for Crop and Livestock Production. In: Food and Natural Resources. D. Pimentel and C.W. Hall. London, Academic Press Limited: 69-83. 5.Louis, P.L. 1993. Availability of Fertiliser Raw Materials. Proceeding 336. The International Fertiliser Society, Peterborough, England. 6.Naturvårdsverket. SNV Rapport nr 4611. 7.Millstone & Lang, 2003. The Atlas of Food - Who eats what, where and why. Earthscan 8.Johansson, S. 2005. The Swedish Foodprint - An Agroecological Study of Food Consumption (avhandling pdf www.slu.se)www.slu.se


Ladda ner ppt "1 Matkonsumtionens resursanspråk - räcker det åt alla? Susanne Johansson, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet Människan och naturen,"

Liknande presentationer


Google-annonser