Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet."— Presentationens avskrift:

1 Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet

2

3

4 Varför så länge upp och sen så länge bakåt? Tillväxtfasen : Fred efter 1809, nyodling, tjära, sågverk, massa, papper, malm, metaller, vattenkraft och för detta en nödvändig offentlig sektor (som blev stor). De internationella marknaderna lyfte Norrland i 150 år! Sedan två ”storsmällar” På 1960-tal Inlandet; från timmersvans via motorsågen till lastbilar och avverkningsmaskiner. På 1970-t Industriorterna; Snabbt hårdnande konkurrens. Malm från Brasilien /Australien, stål från Japan/Korea, koppar från Chile, massa/papper från Nord- och Sydamerika! Bilar från Japan/Korea Globala ekonomin avfolkar nu Norrland.

5

6 SKOGSSKÖRDARE Källa : NG Lundgren

7

8 Internationella sjötransportkostnader

9

10 Slutrapporten från projektet "Norrlänkgionstudie 2008"

11 Medborgare i Norr 4000 enkäter ut i de fyra norrlänen hösten Representativt urval, kön, ålder, stora orter, mindre orter osv svarade alltså 64,1% Svaren: Lite för mycket kvinnor 53,2% (49,8%) För få unga (5-8%). I övrigt hög grad av representativitet. För få för att säga någonting på kommunnivå, men om län och ortstyper.

12 Globalt verkande krafter styr och avgör i allt väsentligt hur Norrland förändras Den fråga jag haft att besvara: I vilken omfattning och på vilket sätt möter och värderar medborgarna i Norrland Globaliseringen /Internationaliseringen idag? Hur ser den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegativa norrlänningen ut? Den politiska frågan; Hur ska vi hantera globaliseringen?

13 Vad är/betyder globalisering då? Enkel definition. Rörlighet övernationsgränser av; - Varor - Tjänster - Kapital - Människor

14

15

16

17 Om avgörande vändning på t.ex. arbetsmarknaden? Finns människorna/arbetskraften? Jo, men inte i Norrland eller ens i Sverige som nation. Sanningen! Mellan år 2000 och 2009 netto – flyttningsförlust söderut från de fyra norrlandslänen på personer. Då fantastiskt bra att dessa län samtidigt haft en Nettoinvandring på personer. Norrlands tillbakagång kunde alltså varit mycket, mycket värre!

18 I folkomröstningen om EU-medlemskap år 1994 vanligen 70% (+-10%) NEJ i Norrland, men nått sker vanligen 70% (+-10%) NEJ

19 Just nu en ny globaliseringsvåg som Norrland verkar ha (svårt??) att möta! Vad är det som händer? Vet Norrlänningen och i så fall vad?

20 Prel. index BRP löpande pris

21 Mest bra Varken eller Mest dåligt Vet ej Procent balans Internationellt polissamarbete ökar Ny teknik /kunskap snabbt hit Vissa varor billigare Nya varor och butiker Ny mat och nya restauranger TV kanaler från hela världen Oftare möta andra kulturer och religioner Utländska grannar Elitidrotten blir mer internationell Fler i den egna kommunen med rötter utomlands Sverige blir mer konkurrensutsatt Gränskontroller avskaffas eller blir färre Svenska politikers handlingsfrihet begränsas Vissa arbetsplatser konkurreras ut Tabell 8Din värdering av följande tänkbara effekter av Globaliseringen?

22 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Flera gånger i veckan Flera gånger i månaden Flera gånger per år Mer sällan Aldrig Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Flera gånger i veckan Flera gånger i månaden Flera gånger per år Mer sällan Aldrig Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer fr å n andra l ä nder? (N=1374, procentf ö rdelning)

23 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Norge Finland Övriga Europa Västeuropa Sydeuropa Ryssland Östeuropa Asien/Afrika Nord/Sydamerika Om du i ditt arbete har kontakt med personer fr å n andra l ä nder, varifr å n kommer dessa?

24 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Ja Aldrig Vart reste du då? Norge Finland Övriga Europa Ryssland/Östeuropa Asien/Afrika Nord/Sydamerika Har du under de senaste 12 m å naderna rest utanf ö r Sverige i ditt arbete? (N=1366, procentf ö rdelning)

25 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtlan d Totalt Nej18 17 Ja82 83 Vart reste du då? Annat län i norr Övriga Sverige Norge Finland Övriga Europa Utanför Europa Totalt utlandet Hur ofta har du under de senaste 12 m å naderna rest utanf ö r ditt heml ä n p å din fritid? (N=1366, procentf ö rdelning)

26 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Dagligen Flera gånger i veckan Flera gånger per år Mer sällan Aldrig Hur ofta anv ä nder du n å got annat spr å k ä n svenska i ditt arbete eller studier? (N=2001, procentf ö rdelning)

27 Yrkesgrupp Utlands - kontakt i arbetet Rest utomlands i arbetet Använder annat språk än svenska N Högutbildade med specialistkompetens Tekniker och andra med kort högsk.utbildning Ledningsarbete Process- och maskinoperatör, transportarbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Kontors- och kundservicearbetet Hantverks-, bygg- och tillverkningsarbete Yrken utan särskilda utbildningskrav Olika yrkesgruppers internationaliseringsgrad i Norrland N=1390, procent)

28 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämt- land Totalt Dagligen Flera gånger i veckan77757 Flera gånger per år86768 Mer sällan Aldrig Hur ofta anv ä nder du n å got annat spr å k ä n svenska i ditt hem? (N=2001)

29 Det multikulturella Norra Sverige, men hur mångkulturellt ”egentligen”? Sverige har officiellt erkänt fem nationella minoritetsgrupper; Samer, Tornedalingar, Finländare, Romer och Judar KÄNNER DU PERSONLIGEN NÅGON ANKNYTNING TILL NÅGON AV DESSA GRUPPER? Svarsalternativ; 1= INGEN ANKNYTNING ALLS. Därefter en skala 2-7 där 7 = STARK ANKNYTNING Borde frågan varit binär alltså ”ÄR DU EN……?”

30 Norrbotten Västerb. Västern.Jämtland SAMER (783st) Ingen anknytning62.3% 64.0%74.0%54.9% Viss (2-4) 22.1% 24.9%18.9%25.6% Relativt stark (5-6)10.2% 9.0% 5.2%15.1% Stark anknytning(7) 4.4% 2.1% 1.8% 3.8% TORNEDALINGAR (649st) Ingen anknytning43.0%76.6%83.7%84.6% Viss (2-4)20.2%17.3%11.5%25.6% Relativt stark (5-6)17.6% 4.9% 3.8%11.7% Stark anknytning (7)19.1% 1.3% 1.0% 0.3% FINLÄNDARE (721st) Ingen anknytning54.9%70.9%69.6%75.5% Viss (2-4)24.4%18.5%18.5%16.3% Relativt stark (5-6)14.6% 7.2% 7.1%18.0% Stark anknytning (7) 8.6% 4.6% 4.8% 3.5%

31 Norrbotten Västerb. Västern. Jämtland ROMER (144st) Ingen anknytning94.5% 92.0% 93.9% 92.6% Viss (2-4) 4.4% 6.9% 5.8% 7.1% Relativt stark (5-6) 1.1.% 1.0% 0.0% 0.3% Stark anknytning (7) 0.4% 0.2% 0.3% 0.0% JUDAR (218st) Ingen anknytning92.4%89.5%88.4%88.3% Viss (2-4) 6.7% 8.3% 9.7% 9.9% Relativt stark (5-6) 0.9% 1.8% 1.2% 1.5% Stark anknytning (7) 0.2% 0.5% 0.7% 0.3%

32 ”NORMEN?”-”MAJORITETSBEFOLKNINGEN?” Andel av befolkningen i de fyra nordligaste svenska länen som INTE har någon personlig anknytning till någon av de fem nationella minoriteterna och som INTE heller själva har, ELLER har någon förälder som, invandrat till Sverige Västernorrland34,0 % Västerbotten31,3 % Norrbotten18.8 % Jämtland15.9 % Självklar slutsats; Det ”normala” för främst Norrbotten, men också för Västerbotten och Jämtland är den mångkulturella karaktären sedan mycket lång tid tillbaka i historien. De etniska identiteterna verkar inte heller avta med ”moderniseringen”, snarast tvärtom. Minoritetsspråklagarna i Norrbotten/Västerbotten dvs. rätt att använda nordsamiska, meänkieli och finska i kontakter med myndigheter lagstiftat sedan år 2000 (de som anger en ”minoritetsanknytning” avviker ej, dvs. är t.ex. inte genomsnittligt äldre)

33 Uppfattning Norrbotten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt I huvudsak bra för Sverige I huvudsak bra för Norrland Varken eller för Sverige Varken eller för Norrland I huvudsak dålig för Sverige I huvudsak dålig för Norrland Vet ej för Sveriges del Vet ej för Norrlands del Tabell 9Är globaliseringen i huvudsak bra eller dålig för Sverige och Norrland?

34 Mest bra Varken eller Mest dåligt Vet ej Hela populationens fördelning (procent) Effekter av: Kön Kvinna Man Ålder år år år 65-w år Utbildning Grund-/folkskola Gymnasial utbildning Högskola/universitet Hushållsinkomst w – w Organisationsanställd Politiskt intresse Politiskt intresserad Politiskt ointresserad Judisk anknytning Kommuntyp Inlands- eller fjällkommun Kustkommun Den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegative norrlänningen?

35 Hur ser en globaliseringspositiv respektive negativ norrlänning ut? OM en norrlänning; ---finns i ett hushåll med över i årsinkomst, har universitetsutbildning, är politiskt intresserad, är man i åldern år (och har en judisk identitet), då över 90% uttalat globaliseringspositiva! ---finns i ett hushåll med under kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är kvinna, saknar intresse för politik, är över 65 år och arbetat åt en intresseorganisation då knappt 10% globaliseringspositiva! ---finns i hushåll med under kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är man och arbetar åt en intresseorganisation då drygt 50 procent angett MEST DÅLIGT med globaliseringen Alltså resurstarka ”elitgrupper” ser möjligheter och fördelar, medan resurssvagare ser problem, nackdelar och osäkerheter. Internationalisering, EU-politk (storregion?) m.m. uppenbart ett ”elitprojekt”

36 Några generella slutsatser från ”Meborgare i Norr-studien” Skepsis/negativ opinion till storregion. Starkast längst i norr, mindre i söder. Norrlänningen FINNS! Läns-, svensk- och norrlandsidentiteterna lika starka. De starka identiteterna dock främst lokala, grupp- eller individrelaterade. Norrlänningen är påtagligt nöjd med den välfärd kommuner, landsting och stat levererar! Det missnöje som finns rör främst kommunikationer, dvs. vägar och kollektivtrafik (och i någon mån vårdcentraler i fjällkommuner). Norrlänningen vill att beslut ska fattas så decentraliserat som möjligt men Samtidigt att skillnader i livsvillkor inte får bli stora mellan olika individer och delar av Norrland! Norrlänningen är nöjd med demokratin, främst på kommunal och nationell nivå, mindre på EU- och landstingsnivån. Inga egentliga skillnader mellan fjäll- skogs eller kustbygd, större städer eller små orter. Dessutom; Starkt förtroende och många med starkt ”Socialt kapital”

37 Inställning till serviceskillnader och politiskt beslutsfattande

38 Blir man lycklig av mera pengar, ekonomisk tillväxt? ”The American way of Life”?? Den som har mest grejer då han dör har vunnit! (Berglund Christer, pitbo som då var doktorand i nationalekonomi på LTU, men för tillfället tillbringade en termin på Texas A&M för att gå doktorandkurser. Är nu energimarknadsanalytiker åt Vattenfall men veckopendlar Piteå-Råckstad Och Norrlänningen?

39 Innebär höga BRP-siffror, höga nettoexportkvoter och mångmiljardinvesteringar att norrlänningen därmed automatiskt har det/mår bra? Norrlandstaktiken/strategin sedan länge. Se så stora värden Sverige tillförs p.g.a. Norrlands export- och energiföretag, dvs. försöka motivera olika typer av omfördelningar och investering i Infrastruktur En hållbar strategi? Njaeä ytterst ”bökig” omfördelningsdebatt. Vad vi alla som norrlänningar (nog) gjort, mer eller mindre, inte i alla fall fått bort, en stämpel som bidragsberoende landsdel där livsvillkoren i grunden inte är bra. Folk flyttar ju! Nytt politiskt landskap i Sverige, nu mer än 50% i storstadsregionerna! Hur Norrland bli RIKTIGT attraktivt !? Där människor vill bo och dit många vill flytta? NY NORRLANDSBILD?! Av vem?

40 NORRLAND & KOSTNADS- UTJÄMNING

41 Norrlands kommuner är självförsörjande i kostnadsutjämningen. AC, BD och Västernorrland betalar nettoavgift, medan Jämtland erhåller bidrag. AC, BD och Västernorrland täcker dock Jämtlands underskott, samt ytterligare 150 miljoner kronor i övriga landet. Om man räknar på det hela kan sägas att Norrlands överskott täcker underskotten i Örebro och Södermanlands län, samt en mindre del av underskotten i några Stockholmskommuner (Stockholms län erhåller mest kostnadsutjämningsbidrag i riket). I Inkomstutjämningssystemet betalar några höginkomstkommuner i Stockholm och region Skåne avgifter till låginkomstkommuner i deras egna arbetsmarknadsområden? (resten är statligt finansierat)

42 Vad är viktigt i livet för en Norrlänning? Procentbalans Fast arbete78 Det jag nu gör på min fritid74 Ha kvar mina vänner73 Omväxling i livet66 Nära till vänner56 Förverkliga mina ideér55 Att bo där jag nu bor38 Att ha nära till släkt30 Att göra karriär 7 Källa: Westin K (2009)

43

44

45

46

47 Att mäta lycka/nöjdhet med livet bland norrlänningar? Den personliga hälsan antas vara en viktig ingrediens i ett lyckligt liv. En standardfråga i folkhälsoforskningen är frågan; ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”, där svarsalternativen är från 0, då ”mycket dåligt” till värdet 10 för ”mycket gott”. De som angett värdena från 8 till 10 har här fått värdet 1 medan de som angett värden från 7 och nedåt fått värdet 0. Som ett annat mått på ”välbefinnande” har det förtroende för andra människor som en individ uttrycker använts. Det gäller såväl mänskligheten generellt som de personer som finns i den omedelbara omgivningen. På frågan ”Enligt din mening, går det att lita på människor i allmänhet?” utgörs svarsalternativen av en elvagradig skala från ”Inte alls” med värdet 0 till värdet 10 för ”Det går att lita på andra människor”. Här har endast de som angett höga värden dvs getts värdet 1, medan 7 och lägre fått värdet 0. En sammantagen värdering av livsvillkoren där man bor ingår också i vårt ”lyckoindex”. På frågan; Vad anser du om livsvillkoren på den ort där du bor, har de som svarat ”Mycket bra” fått värdet 1, medan de som svarat ”ganska bra”, ”ganska dåligt” och ”mycket dåligt” fått värdet 0. Att inte känna sig utanför det sammanhang i vilket man lever torde också, på goda grunder antas vara en viktig del av välbefinnandet. För att fånga en sådan individuell inställning har de som angett ”Stor samhörighet i det dagliga livet med andra på den ort där jag bor” fått värdet 1 och alla andra på en 7 gradig skala fått värdet 0. Att känna trygghet på den ort där man bor kan också antas vara ett viktigt inslag i tillfredställelsen med livet. På frågan ”Känner du dig trygg på den ort där du bor”, har det som angett ”Mycket trygg” fått värdet 1

48

49

50 Andel av befolkningen som angett en låg, viss samt hög grad av lycka relaterat till län, kommuntyp samt kommunens folkmängd (procent) Låg lycka 0-1 Viss lycka 2-3 Hög lycka 4-6 N Norrbotten27,345,027,7660 Västerbotten29,542,328,2698 Västernorrland35,841,522,7656 Jämtland31,046,023,0378 Kustkommun22,262,914,91421 Inlandskommun20,468,311,3612 Fjällkommun18,969,112, invånare20,868,310, invånare19,968,311, invånare22,766,910, w invånare21,163,315,61343

51 Andel av befolkningen som angett en låg, viss och hög grad av lycka fördelad på inkomst och utbildning Låg lycka 0-1 Viss lycka 2-3 Hög lycka 4-6 N w kr28,762,48, kr20,767,811, kr18,766,115, w kr16,063,130,9363 Grundläggande utbildning24,865,010,2646 Gymnasium20,965,213,9798 Universitet/högskola18,066,016,0911

52 Hur förhåller sig den internationella lyckoforskningens resultat till Norrland? Människor i olika livssituation i olika delar av Norrland Högre lycka får man av högre inkomst och utbildning, att vara religiös, optimist och kvinna samt att ha god hälsa Olycklig är man om låga inkomster, kort utbildning, är arbetslös, invandrare och tillhör en nationell minoritet Finns geografisk, inomregionala skillnader? Finns grund för två vanligen hävdade regionalpolitiska ”teman/fördomar ”. Kultur är viktigt för livskvalitén och norrlänningen trivs bäst i ett liv som löntagare (ej stark entreprenörskultur i norr/i svenska småorter)

53 Variabel BStd errorBetaTSign Konstant Utbildning o ,002 Inkomst (relativ) Optimist ooo Religiös Kultur viktigt Arbetslös Sjukpensionär o.o Flyttplaner o Löntagare Företagare Klassresa upp Klassresa ner , Same Tornedaling Svenskfinländare Rom Jude Invandrare (nysvensk) Ålder Östersund Sundsvall Umeå Skellefteå Piteå Luleå Fjällkommun Kvinna-,007,077-,002-,090,928

54 Högre inkomster höjer lyckan, men lika stark effekt av att vara optimist, något lägre av att vara religiös, att värdera ett rikt kulturliv högt, att ha en lång utbildning och att vara löntagare. Tornedalingar, samer, skellefte- (+22) och pitbo (+28%) är också, allt annat lika, mer till freds med livet. Inte lyckligare ”bara” av att bo i orter som växer Umeå, Luleå, Östersund eller Sundsvall!

55


Ladda ner ppt "Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser