Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1. 2 Samverkan i missbrukar- och beroendevården Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar-

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1. 2 Samverkan i missbrukar- och beroendevården Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar-"— Presentationens avskrift:

1 1

2 2 Samverkan i missbrukar- och beroendevården Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar- och beroendevården i länet. Policyn ska ligga till grund för både övergripande och lokal samverkan och för lokala överenskommelser mellan kommuner och sjukvårdsområden. Syftet är att forma och förstärka konkret samverkan på lokal nivå med särskild inriktning på de tyngre missbrukarna. Från KSL Policydokument

3 Narkotikarelaterad dödlighet, Förändring ( ) jämfört med ( ) i procent 3

4 Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin och primärvården Olika behandlingstraditioner och ofta personberoende Sjukvård – socialtjänst på olika håll Tillnyktring – avgiftning – behandling – uppföljning – olika vårdverksamheter i olika enheter och organisationer Ca ¾ av resurserna i beroendevården utgjordes av slutenvård Flera utredningar genomfördes under 1990-talet för att se över effekterna av tidigare insatser Självlärda profession Hög andel vakanser fra utbildningsnivån och forskningsaktivitet lägre än allmänpsykiatrikern hos läkare Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 4

5 Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård Av patienterna inom den specialiserade beroendevården i Stockholm 2001 var 30 % även vårdade inom psykiatrin samma år och 50 % under de senaste 5 åren. 5

6 Inventering av 6000 missbrukare i Stockholms socialtjänst 1999 Ca 35 % hemlösa 30 % ”psykiskt störda” (13 % både/och) Hos narkomaner, metadonpatienter, alkoholister på Behandlingshem har man funnit psykisk störning vid inventeringar hos ca 60 % 6

7 Förekomst av psykiatrisk problematik bland missbrukare. Från en kartläggning av socialtjänstens klientel: Behov av psykiatrisk omvårdnad och/eller behandling32 % Behov av ytterligare psykiatrisk utredning19 % Behov av neuropsykiatrisk utredning15 % Medicinering med någon typ av psykofarmaka28 % 7

8 Typ av hjälp som patienter/klienter vill ha, % fördelning inom respektive grupp Total Samtalsbehandling vid exempelvis relationsproblem, aggressionsträning m.m. 64 Samtalsbehandling med inriktning på alkohol/drogproblem63 Praktisk hjälp/stöd – boende, ekonomi59 Metadon underhållsbehandling12 Andra mediciner38 Avgiftning32 Behandling för kroppsproblem31 Andel som tror att de ska få den hjälp de vill ha70 Några resultat från undersökningen ” Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling ” från Robin Room m.fl n=1865 varav 942 från sjukvårdens beroendevård i Stockholm och 837 från Socialtjänstens missbrukarvård. 8

9 Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård Primärvård Allmän psykiatriRättspsykiatri Specialiserad beroendevård Socialtjänst HVB SIS Polis 9

10 Lokala avtal Lokala avtal bör upprättas mellan respektive kommun, sjukvårdsstyrelse och beroendecentrum. I förekommande fall ingår också lokal psykiatri och primärvård i avtalet. Varje kommun och sjukvårdsområde planerar gemensamt med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar och inrättar därefter lokala integrerade enheter. Kommunen ska svara för socialtjänstens kostnader och sjukvårdsområdet för hälso- och sjukvårdens andel. De gemensamma kostnaderna - lokaler, administration etc - fördelas efter överenskommelse. Verksamheten ska ledas gemensamt. Från KSL Policydokument 10

11 5 – sjukvårdsområden 26 kommuner stadsdelar Frivårdsområden Polisdistrikt 11

12 Organisation Ett huvudalternativ är att landstingets beroendecentra och Kommunal missbrukarvård organiserar sig tillsammans. Andra alternativ kan vara att kommunal missbrukarvård och lokal psykiatri eller primärvård organiserar en eller flera enheter tillsammans. Oavsett i vilken form man organiserar de lokala mottagningarna ska den specialiserade beroendevården tillgodose mottagningarna den kompetens som de tunga missbrukarna behöver. Från KSL Policydokument 12

13 Lokal integrerad mottagning Kvalificerad resurs för en eller flera kommuner eller stadsdelar för alkohol-, tablett- och narkotikamissbrukare Samlokalisering med lokal socialtjänst eftersträvas Bjuda in Psykiatri, Rättspsykiatri, Kriminalvård och Primärvård 13

14 Organisatoriska principer Vård i samverkan Lätt att få kvalificerad vård – ta bort ?? Minskad kostnad 14

15 Olika behovsgrupper utifrån patienterna inom Beroendecentrum Stockholm Alkohol2/3Narkotika1/3Läkemedel 3 % Kriminalvård/rättspsykiatri 4 % Metadon/Subutex 8 % Dubbeldiagnoser % PersonlighetsstörningarNeuropsykiatri Affektiva diagnoser Psykosdiagnoser Unga Komplexa vårdbehov 0,8 % av befolkningen Hemlösa ~ 4 % Kvinnor 1/3 GravidaPsykoterapi 2 % 15

16 Dimensioner i behandling och organisation 16 Specialiserad kompetens Isolerade insatser Hög personlig funktionsnivå Generell kompetens Integrerade insatser Låg personlig funktionsnivå

17 Behandling och omvårdnad på olika psykosociala funktionsnivåer Primärvård Bio feedback Kort samtal Specialiserad beroendevård/psykiatri Psykosocialt behandlingsarbete Integrerade behandlingsinsatser Isolerade insatser Riskbruk Komplexa vårdbehov 17

18 Kostnader för beroendevården SLL 1998 Unika pat Kostnad/UP tkr 33,90 18

19 19

20 20

21 Akutmottagningarna i Stockholm BAS och MBAB 52 % lever ensamma 22 % hemlösa 44 % arbetslösa/pensionerade 61 % sjukhusvård sista året minst 1 gång 42 % sjukhusvård sista året 2 gånger 15 % sjukhusvårdade inom beroende/missbruk 9 % inom psykiatrisk vård Ett mycket litet antal tar en stor del av resurserna 21

22 Beroendevård i Stockholms län Akutslutenvården – TNE – akutmottagning/intag - akutmottagning och lokala öppenvården i samma beslutsorganisation Några högspecialiserade program: LARO TUB Kvinnor – gravida Maria ungdom Frivård – ITOK Rättspsykiatrisk öppenvård Utvecklingsprogram 22

23 Personal Specialistläkare i beroendevård/psykiatri – behärskar hela vårdkedjan kompetensmässigt och delegering Sjuksköterska med vidareutbildning i beroendevård/psykiatri Casemanager (mentalskötare, socionom eller motsvarande med terapiutbildning och CM-utbildning) Psykologtillgång för utredning/diagnostik Psykoterapeuter 23

24 Beroendevård i Stockholms län Egen utbildning och kompetensstöd för öppen- och slutenvård, högspecialiserad vård och lokal vård OBS! Det saknas fortfarande en samhällsbaserad utbildningsstruktur för beroende- och beroendevården i Sverige 24

25 Andel utskrivna från Beroendecentrum Stockholms akut och avdelningar som besökt öppenvårdsmottagning i beroendevården inom 5 dagar efter någon utskrivning ÅrProcent till öppenvård inom 5 dagar

26 26 Längre behandling i öppen vård minskar risken för svåra återfall bland svårt alkoholberoende patienter Längd av behandling i öppenvård efter avgiftning på sjukhus > 6 Andel i % med svåra återfall inom 1 år efter avslutad behandling Veckor

27 Svåra alkoholneurologiska komplikationer minskar när lokal beroendesjukvård samlokaliseras med socialtjänstens missbruksverksamhet Andel patienter som återintas med delirium, alkoholpsykos och epilepsi inom 90 dagar efter avgiftning (1997) Typ av mottagning som patienten hänvisades till samlokaliserad med socialtjänst 3,3 % ej samlokaliserad 10,4 % 27

28 Narkotikarelaterade dödsfall enligt Narkotikaindex från DOR, per inv. 15+, Sthlms län jfr med hela riket Minskad spridning över tid 28

29 Alkoholrelaterade dödsfall enligt Alkoholindex från DOR , per inv. 15+ Sthlms län jfr med hela riket

30 Kostnader för beroendevården SLL Unika pat Kostnad/UP tkr 33,9030,3530,4430,11 30

31 Nya policyprogrammet 31


Ladda ner ppt "1. 2 Samverkan i missbrukar- och beroendevården Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar-"

Liknande presentationer


Google-annonser