Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sidansvarigutbildning, lu.se

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sidansvarigutbildning, lu.se"— Presentationens avskrift:

1 Sidansvarigutbildning, lu.se
23 januari 2012 Johanna Lindvall Petra Svensson Externwebbsprojektet Välkomna hit, till detta ”lilla rum”…i får göra vårt bästa för att fylla ut det…Presentation EF och JL Strax en kort presentationsrunda, men först en översikt över innehåll och hållpunkter under förmiddagen

2 Agenda Inledning Undersidornas utseende och komponenter
Praktiska skrivråd Stöd och uppföljning under arbetet Leverans av materialet FIKAPAUS ca kl 10.15 Petra – presentation av oss, samt presentationsrunda!

3 Externwebbsprojektets status
Förstudie slutförd Målgrupps- och användaranalys, inkl. effektkarta Kommunikativ plattform Utkast till informationsstruktur framtaget Principdesign framtagen Teknisk utveckling och detaljdesign pågår i Drupal Innehållsplanering och -produktion påbörjad Petra Nämna förnyad grafisk profil

4 Vägen mot bättre innehåll
Kvalitetshöjning genom: Tydligare mål för webbplatsen och för varje webbsida Prioriterade målgrupper Nya processer och arbetssätt: ny redaktionell organisation med tydligare ansvarsområden, webbkompetens ges ökad vikt bättre stöd och verktyg i arbetet, t.ex. sidspecifikation, checklistor, innehållsmanual fast arbetsgång för hantering av större ändringar, t.ex. när nya sidor läggs till eller byter namn i strukturen 1: presumtiva studenter 2: forskarvärlden och finansiärer

5 Syfte - vad ska webbplatsen bidra med?
”Webbplatsen ska underlätta för blivande studenter att göra välgrundade studieval och främja rekryteringen av kvalificerade medarbetare samt gynna ett utbyte mellan forskning och samhälle." Petra

6 Prioriteringsordning målgrupper
2 1 Presumtiva studenter Forskarvärlden Finansiärer 3 Media/journalister Presumtiva anställda Donatorer Petra ”(…) en modern webbplats med fokus på utvalda målgruppers behov och på innehållets kvalitet. Webbplatsen skall ge en enhetlig bild i Lunds universitets namn av den mångfacetterade och heterogena verksamhet som bedrivs inom Lunds universitet.” Dagens besökare är både vana och kräsna användare, de är vana vid enhetliga webbplatser från arbetsplatser, organisationer och publika webbplatser. En modern ledande webbplats med fokus på besökarnas behov! 4 Alumni Allmänheten/skolan Näringslivet/ beslutsfattare

7 Virtuell redaktionell webborganisation lu.se
WEBBPLATS-ÄGARE NIVÅER/ROLLER STARTSIDA LU.SE 0. Huvudredaktör STUDERA FORSKNING SAMVERKA OM LU Ingångs- ansvariga 2. Sidansvariga Välja studier Starka f-omr. Skolsamv. Fakta & Siffror Eva Program & kurser Sakkunniga INFORMATIONS-ÄGARE

8 Status, innehållsarbetet
Uppstartsmöte för webbpublicister 8 december Strategisk workshop för Studera-ingången 19 december Resterande ingångar hanteras i mindre sittningar dec/jan Sidansvarigutbildning i dag – produktionsstart!

9 Planering och produktion av sidinnehåll
Process inför lansering Planering och produktion av sidinnehåll dec/jan – 24 februari Inmatning 5 mars – 30 mars Kvalitetssäkring 10 april – 2 maj Lansering PREL. 9 maj Johanna

10 Processen inför lansering
1. Uppstartsmöte för webbpublicister 8 dec 2. Strategisk workshop för studeraingången 19 dec, enskilda möten för övriga ingångar dec/jan 3. Sidansvarigutbildning 23 jan: praktisk information inför innehållsarbetet 4. ”Grovplanering” av varje webbsidas innehåll – sidspecifikationer Deadline: 3 februari 5. Kolla dina nuvarande sidor på lu.se – hur mycket av innehållet kan återanvändas? 6. Ta fram texter och bilder till sidan/sidorna. Lämna till sakkunnig för granskning. 7. Produktionsstopp och leverans av texter och bilder Deadline: 24/2 8. Basutbildning i Drupal (halvdag i mars) 9. Bygge av webbsidorna i Drupal – ”inmatningsfas” 10. Kvalitetssäkring och korrektur av de färdiga webbsidorna 11. Innehållet ”fryses”. Tekniska tester 12. Lansering – Preliminärt datum: 9 maj

11 Undersidornas utseende och komponenter
Johanna!

12 Nya Johanna? Det nya utseendet inklusive den stora sidfoten – är inget som behöver synas, direkt på sidan, men besökare som ofta söker personer/enheter ska veta att de kan gå hit för att snabbt hitta rätt.

13 Undersida Johanna?

14 INNEHÅLLSYTA Sidrubrik Drupal: Title Underrubrik (valfri)
Drupal: Kicker Ingress (valfri) Drupal: Lead Innehåll Drupal: Body - Mellanrubrik Drupal: Heading (H2, H3) - Brödtext - Länkar - Bilder - Bildtext Sidinformation Drupal: Byline

15 HÖGERSPALT Kontaktinformation Drupal: Facts Relaterad information

16 Kontaktinformation Avdelningsnamnet i fet stil
Telefon standard: xxx-xxx xx xx Vi undviker förkortningar i möjligaste mån Rekommenderad ordningsföljd, men kan omprövas vid behov

17 Kontaktinformation – några exempel

18 Vad är nytt – lösningar för innehållet?
Ingångssidor har egen mall – större flexibilitet Möjlighet till underrubrik – ”Kicker” Ingresser Inga länkar öppnas i nytt fönster Inga länkikoner (undantag: puffar) Ni som redan skrivit för lu.se – vilka (om några) förändringar finns?? Egentligen inga större förändringar. En ny möjlighet till underrubrik – ”Kicker” Börjar använda ingresser Tänker oss också att börja tagga texter (exempel??) Inga länkar öppnas i nytt fönster inga länkikoner

19 Praktiska skrivråd Petra

20 Förutsättningarna – hur läser besökare på webben?
Besökare läser inte all information på en webbsida, de skumläser sidan och letar efter sina egna nyckelord Besökaren kommer till en webbplats med ett specifikt mål – de vill göra någonting Petra

21 Hur läser besökare på webben?
Den här bilden visar en eye-tracking mätning (ögonrörelse). Blickbeteendet har fotograferats med videokamera när försökspersonen har tittat på en bildskärm. Används bl a inom användarhetsstudier för test av gränssnitt. Bilden visar att ögat rör sig i en F-liknande rörelse. Det vanligaste är att svepa snabbt med blicken från vänster till höger två gånger och sedan kolla lite långsammare längs med den vänstra marginalen. Slutsats: 80% skumläser. Surfaren är på jakt efter något specifikt och skumläser otåligt tills han/hon hittar det som är intressant. Tester visar att den som är ute på nätet och letar info hittar I genomsnitt ngt intressant på var femte webbsida. Dvs 80% av de sidor man besöker är ointressanta – detta präglar dina läsares förväntningar: innan den ens sett din sida utgår de troligen från att den är ointressant. Man kan likna besökarens beteende som ett jaktbeteende. Och sökrutan (uppe i högra hörnet) är nödutgången. Det är alltså mycket lättare att förlora sina läsare på vägen – de har alltid en stor benägenhet att surfa vidare. Man talar ibland om ett “högre läsmotstånd”

22 Besökare på lu.se – vad vill de göra?
Utbildnings-/kurs- och program- information dominerar Övrigt: webbmail/webbkalender lediga tjänster genväg till bibliotek genväg till institutioner inloggning till StiL/LADOK söka kontaktinformation Utbildnings-/kurs- och programinformation dominerar, och man ser tydligt att besökaren vill lösa en uppgift, använda en tjänst studenterna stor målgrupp, men även andra döljer sig under rubrikerna; forskare, media, anställda mfl

23 Ge läsaren överblick – underlätta skumläsning!
Dispositionen – det viktigaste först Arbeta med sidans struktur och element: Rubrik Ingress Mellanrubrik Nya stycken Punktlistor Länkar Skriv kortfattat, men inte nödvändigtvis kort!

24 Disposition – inspireras av journalisten!
Den inverterade pyramiden Gå rakt på sak Disponera innehållet så att det i princip kan strykas bakifrån! sammanfattning detaljer Använd journalistens metod! Den inverterade pyramiden / Trattmodellen som innebär… - Gå rakt på sak – inga tjusiga inledningar, lärda citat eller mjukstarter Efterrätten först – om rubriken är din första chans att locka läsaren så kan man säga att ingressen är din bästa. I journalisten värld använder man trattmodellen/den inverterade pyramiden. Det viktigaste först!

25 Sidspecifikation Petra

26 SIDSPECIFIKATION Sidrubrik: Sen anmälan Målgrupp(er) för sidan: Blivande student som har missat att anmäla sig Sidans syfte (Vad ska sidan hjälpa besökaren göra?)  Att förstå hur man gör en sen anmälan  Att förstå hur antagningsprocessen för sen anmälan går till Att förstå hur han/hon hittar vilka utbildningar som är öppna för sen anmälan Nyckelord för sidan  (dvs nyckelord som besökarna använder för sidans innehåll) Sen anmälan Efteranmälan Sen ansökan Reserv Missat att söka Missat ansökningsdatum Innehåll på huvudytan  (i punktform med det viktigaste först, tänk mellanrubriker) Sen anmälan steg-för-steg Hitta utbildningar som är öppna för sen anmälan – Antagning.se Kolla befintligt innehåll på dagens sida – något vi glömt?? Länkar vidare från sidan  (vart vill besökaren/vad vill han/hon göra härnäst?) Antagning.se Kompletterande innehåll i högerspalten: Kontaktuppgifter: Studentreceptionen Sidansvarig: Stu-publicist Sakkunnig(a): Michael Olofsson Hur ofta bör sidinnehållet kontrolleras? två gånger per år Fast(a) revisionsdatum: 31 januari, 31 augusti

27 Rubriken – ska locka rätt läsare!
Ska ge sammanhang och tala om vad läsaren kan förvänta sig Ska innehålla nyckelord – läsarens sökord och fraser – om möjligt! Blir ofta länk till sidan – ställer krav på tydlighet! Ska vara specifika och konkreta - var inte för kortfattad Ska stå för sig själv och kunna förstås innan man har läst texten Hellre en tydlig än en rolig rubrik! Rubriken är en av de enskilt viktigaste texterna – den har tre funktioner: Locka till läsning Marknadsföra sitt innehåll – genom den förstår läsaren vad hon ska förvänta sig. Vi vill inte lura läsarna. På webben dessutom ytterligare en dimension: din rubrik blir ofta en länk till sidan (antingen som en puff fr en annan sida, eller som en rubrik i en nyhetslistning på förstasidan. De ord som en länktext innehåller är viktiga för sökmotorer. Google och andra sökmotorer tolkar länkens innehåll som en direkt beskrivning av innehållet på sidan som länken går till. Därför viktigt att rubriken innehåller de ord och begrepp som det är viktigt för dig att bli hittad på i sökmotorerna Rubriker ska vara konkreta, lagom långa (inte för kortfattad – ge sammanhang) – inte s k överskrifter/etiketter! , gärna uppmanande.

28 Vilken rubrik ger mest information?
”Rapport från studentkåren” ”Studentkåren kritiserar jämställdhetsarbetet vid Lunds universitet” ”Tre spännande KIA-kurser” ”Bli bättre webbskribent, projektledare eller lönehandläggare – höstens KIA-kurser är här” Märk väl att det ofta inte är den kortaste som funkar bäst. Rubriken ska ge svar på: Vad ger det mig att läsa detta?

29 Ny möjlighet: Underrubrik – ”kicker”

30 Ingress Gärna ingress som sammanfattar sidans innehåll
Ta med de viktigaste upplysningarna från texten De flesta texter mår bra av en inledande sammanfattning. Undantaget är texter som är mycket korta (färre än fem meningar är ett bra riktmärke). I ingressen tar man med de viktigaste upplysningarna från resten av texten, av två orsaker: dels för att surfarna ska få veta något bara genom att läsa ingressen, dels för att visa vad som beskrivs utförligare för den som läser vidare. Ingressen är en sammanfattning som gör det lättare att få en överblick över textens innehåll.

31 Strukturera för skumläsaren
Nya stycken – ofta! (ca 3-5 rader i ett stycke) Mellanrubriker Punktlistor Undvik: Understrykning – ser ut som länkar och lurar användaren Kursiv text – svårläst på bildskärm Förkortningar SKRIK INTE!!

32 Mellanrubriker – för att underlätta skumläsning
ska ge en överblick över innehållet bör innehålla en upplysning, inte en fråga ska ge information som någon letar efter ska ligga precis före det stycke i texten där du hittar mer information ska inte användas som utsmyckning – du måste inte ha mellanrubriker med ett visst intervall! Mellanrubrik Nar du redigerar en text for att den ska bli lättare att skumläsa är det bra att peka på en mellanrubrik och fråga ”vem letar efter den upplysningen?”. Om det inte finns något svar på den frågan är det nästan säkert inte en bra mellanrubrik. Tro inte att mellanrubriker bara är en sorts utsmyckning, eller att man måste ha en mellanrubrik för vartannat stycke (eller vart tredje). Om en mellanrubrik inte lyfter fram viktig information behövs den inte. Detta innebär att mellanrubrikerna ska vara väl placerade. Lägg dem just före det ställe i texten där man hittar mer information om samma sak, och ingen annanstans. Mellanrubriker kan du skriva utan att behöva ändra texten i övrigt. Mellanrubriker bor innehålla en upplysning, inte en fråga. Många läser bara mellanrubrikerna och du bör se till att även de får veta något.

33 Punktlistor Håll listan kort – helst inte fler än sju punkter
Bygg listan med samma typ av språkliga element Låt inte en mening som börjare före punktlistan fortsätta efteråt Om punktlistan är fortsättning på en fras, testa att alla punkter fungerar med den inledande meningen Undvik punktlistor i flera nivåer (underpunktlistor) Håll listan kort. Runt sju punkter som max kan vara en riktlinje. Om listan är längre kan läsaren förlora överblicken. Gör punktsatserna symmetriska, det vill säga låt dem vara uppbyggda av samma typer av språkliga element. Låt inte en punktsats ha ett verb som huvudord och en annan ha ett substantiv som huvudord. ska innehålla led som är likformiga. Det betyder att alla punkter ska ha samma språkliga karaktär. Låt inte en mening som börjar före punktlistan fortsätta även efteråt. Undvik punktlistor i flera nivåer (”underpunktlista” i punktlistan). De gör texten svårare att läsa. Om punktlistan är en fortsättning på en fras, läs den inledande frasen tillsammans med varje punktsats för att kontrollera att resultatet blir fullständiga meningar Hur ska punktlistan se ut? Det finns tre huvudtyper av punktlistor. Välj den som passar bäst i sammanhanget. Punktlista 1 Punktsatserna i listan utgör en fortsättning på den inledande frasen föregås inte av något kolon börjar med liten bokstav avslutas inte med punkt, utom den sista punktsatsen. Punktlista 2 Punktlistan har följande kännetecken: punktsatser som är fristående från inledningsfrasen kolon efter inledningsfrasen inledande liten bokstav i punktsatserna avslutande punkt endast i den sista punktsatsen. Punktlista 3 Punktsatserna i listan har följande kännetecken: De utgör fullständiga meningar. De föregås av ett kolon. De börjar med stor bokstav. Alla punktsatser avslutas med punkt. Källa:

34 Kortfattat, men inte alltid kort!
Undvik ”pratiga” texter – gå rakt på det viktiga! Korta meningar – ca ord Var utförlig om det behövs Intresserade besökare scrollar och klickar vidare! Skriv det viktigaste först, ha en objektiv ton och variera längden på texterna. En bra webbplats har både korta, inledande texter för den som snabbt vill hitta det viktigaste, och utförligare texter för den som vill ha detaljerna. Man ändrar sitt beteende efter vad man hittar. Om man hittar ngt man gillar stannar man och fördjupar sig. Tom mer än i tryckta medier, visar undersökningar. Och det påverkar också vad du letar vidare efter. Där det finns anledning att gå på detaljnivå – var inte rädd för att göra det

35 Länkar Ny princip: alla länkar öppnas i samma fönster
Gör länktexten innehållsrik – de viktigaste orden ska vara med. Gärna 7-12 ord! Tillgängliga länkar – står för sig själva, anger länkens typ och storlek ”Program för Skriva för webben-kurs (PDF 96kB)” Uppmana till handling: ”Anmäl dig till Skriva för webben-kursen!” Inte: ”klicka här”, ”läs mer” Länka e-post- och www-adresser Skriv ut epost-adresser när länken går dit:

36 Länkar direkt efter textstycket!
Ny bild!

37 Bilder på webben Ingen blir så trött på din webbplats som du!
• bild är sällan ett ”måste” • välj bilder som samspelar med innehållet för ökad förståelse - meningsbärande undvik illustrationer eller s.k. Clip-Art • mänsklig blick fungerar som attraktionspunkt • alt-text – alltid • bildtext – vid behov Johanna! BILDER PÅ WEBBEN (tänk på att INGEN BLIR SÅ TRÖTT PÅ DIN SAJT SOM DU • bilder som ska samspela med formen (nåt som visar "en trevlig miljö" på sidan tillför sällan nåt. ) • bilder som ska samspela med förståelsen, fungerar ofta Alt-text - i stället för bilden – göra webbsidan tillgänglig för personer med funktionshinder (talande webb) eller om bilden av ngn anledning inte syns Bildtext - tillsammans med bilden (kompletterar) Man måste inte använda bilder för att inte bli tråkig, men använd gärna om de hjälper förståelsen Tänk på att mänsklig blick funkar som attraktionspunkt, visar eyetrackingstudier Ingen blir så trött på din webbplats som du!

38 Bilder, Lunds universitet
LUs nya bildmanér: soldisighet och värme dokumentär känsla kort skärpedjup detaljminimering variation och dynamik Vilka bilder gäller det för? I första hand nivå 1 och 2, dvs startsida och ingångssidor

39 Bilder, nya lu.se Fast bredd: 432 pixlar, fri höjd Filformat:
JPG, 72 dpi

40 Bilder, nya lu.se Fast bredd: 224 pixlar, fri höjd

41 Bilder – var hittar du bilder?
Universitetets bildbank: https://bildweb.srv.lu.se/login/ Inloggning med LUCAT-id Ca 8000 bilder – fylls på kontinuerligt Nytagna bilder finns i kategorin: Hösten 2011 I Drupal finns ett bildbibliotek där alla bilder samlas. Alla kommer alltså kunna återanvända allas bilder.

42 Ton och stil – hur vill vi framstå?
Vi vill att besökarna på lu.se ska känna att Lunds universitet: ” …utstrålar seriositet och kvalitet” ” …ger mig en trygg och ljus framtid” ” …känns innovativt” ” …känns avspänt” ”… känns öppet” ” …får mig att känna mig välkommen” ” …känns väldigt levande – som en enda stor akademisk och social smältdegel” ” …är kul” ” …har humor”

43 Skriv konkret och enkelt!
Använd ord och begrepp som läsaren förstår! Anpassa detaljnivån utifrån målgruppen! Undvik interna begrepp, fackutryck, förkortningar! Sammanfattningsvis: Använd samma uttryck som dina läsare. Det hjälper inte om ni kallar tjänsten för kompetensutveckling när läsaren kanske söker efter ”kurser”. Eller att man skriver räddningstjänst för att det heter så i Räddningstjänstlagen – de flesta säger brandkår. Kaffe?

44 Exempel, skriv konkret och enkelt
”Nytt resebokningssystem och nya resebokningsrutiner” Hellre: ”Boka resor själv – lär dig de nya, enkla rutinerna” Beskriv inte egenskaperna: ”bättre system” Beskriv nyttan: ”enklare att boka resor” Ett av de vanligaste misstagen som publicist är att vi fokuserar på vad avsändaren gör. Det som intresserar läsaren/besökaren är söklart vad hon kan göra. Därför beskriv hellre nyttan än egenskaperna. What is in it for me?

45 Skriv personligt och relationsskapande!
Skriv du till din läsare! Inte “Du” eller “ni”! Skriv “vi” (“vår, “våra”) i stället för “Lunds universitet” där det framgår vem som avses Är språket personligt och relationsskapande? Ett viktigt steg mot ett personligt språk är att skriva ”vi” om sin organisation och ett annat är att vända sig direkt till läsaren. På det sättet blir texten både mänskligare och konkretare.

46 Exempel, skriv personligt
”Forskningsservice ger forskare kostnadsfri hjälp och rådgivning i anslutning till ansökningar om anslag och under pågående projekt” ”Forskningsservice ger kostnadsfri rådgivning till dig som forskare. Vi hjälper dig med ansökningar om anslag och med dina pågående projekt.” Prata med din läsare direkt och personligt! Skriv ”du”! Din läsare har aktivt valt att komma till dig – vill bli tilltalad som en individ, inte som en grupp! Använd entydiga ord, och ord som du vet att läsaren förstår! De allra flesta människor föredrar ett enkelt språk, inte minst när texten handlar om svåra saker. Kolla ifall det ord du har valt kan bytas till en enklare synonym – gör det i så fall! Om du använder facktermer, förklara gärna orden. Undantaget är om du har en mycket tydligt definierad målgrupp där du kan vara säker på att de är införstådda Det direkta tilltalet blir viktigare och viktigare. Webben blir mer och mer en miljö inriktad på samtal – kommentarer, forum, möjlighet att ställa frågor.

47 Checklista: Är texten skriven för din målgrupp?
Besvaras frågor som målgruppen har om ämnet? Vad är viktigt för målgruppen – har jag lyft fram detta? Använder jag ord och begrepp som min målgrupp använder/förstår? Är den språkliga nivån vald utifrån målgruppen? Om texten vänder sig till en avgränsad målgrupp – berätta det! Efter att man har tagit fram en persona och skrivit texten för denna kan man gå tillbaka och kolla mot en checklista liknande denna. KAFFE/BENSTRÄCKARE?

48 Sökoptimering – en definition
”…förbättra en webbplats rankning i sökmotorerna, vid sökningar som är relevanta för webbplatsens innehåll” 1. Ranka högt 2. Få trafik, dvs folk klickar 3. Få effekt SEO= Search Engine Optimization Sökoptimering innehåller tre steg: (1,2,3) En förstaplats på träfflistan i Google är oerhört mycket värd – 40% klickar på den första länken, mot 12% på den andra. Det är bara någon procent som fortsätter till sid 2 av träfflistan. Metodiskt arbete" ska vara integrerat i det dagliga arbetet - inte bara ett projekt. "Förbättra": vi ska ständigt arbeta med förbättringar, men kan inte förvänta oss att alltid komma först för det. Exempelvis kommer Lunds universitet som organisation alltid högt i google, det behöver ingen webbredaktör hjälpa till med, däremot när det gäller vad vi erbjuder i form av produkter/tjänster (utbildning/forskning etc) är det viktigt att tagga innehållet rätt. SEO – search engine optimization, fast egentligen är det ju inte för sökmotorn vi optimerar, utan för användaren….

49 Checklista för sökoptimering
Använd så långt möjligt de sökord – nyckelord – besökarna använder Använd exakta sökordsfraser (jfr utbildningskatalog/er) Lägg nyckelord i titeltaggen (störst effekt!) rubriker och mellanrubriker ingresser och tidigt i texten metadata och taggar (”dolda” sökord) • Förse alltid bilder med alt-text så de blir sökbara

50 Titeltaggen – viktigast!
Det enskilt viktigaste stället att ha de ord vi vill bli sökta/hittade på Innan vi sökoptimerade denna sida var titeltaggen densamma som sidtiteln (i cms-et), i det här fallet Utbildningskataloger (som också är rubrik)

51 Titeln i Google Titeltaggen som den visas i google

52 Stöd och uppföljning under arbetet
Petra

53 Stöd under arbetet Använd Wordmall - kommer att mejlas ut Webbstugor
Enskild rådgivning Innehållsmanualen Wiki: Stöd inför lansering av nya lu.se Testa i Drupal-mallen Petra

54 Webbstugor Tisdag 31 januari kl 13-16, Byrålogen 327
Tisdag 7 februari kl 13-16, Byrålogen 327 Måndag 13 februari kl 13-16, Byrålogen 327 Tisdag 21 februari kl 13-16, Byrålogen 327

55 Informationsmöte om Drupalmall och former för leverans
31 januari kl (i samband med första webbstugan) Vi visar projektplatsen för leverans av material (Sharepoint) Principer för namngivning av filer och dokument Genomgång av Drupalmallen

56 Kontaktuppgifter Petra Svensson, ansvarig för innehållsspåret, Externwebbprojektet tel: Johanna Lindvall, ansvarig för grafisk form i projektet Gruppledare, Kommunikationsavdelningens webbgrupp tel: Eva Fredenholm, webbredaktör övergripande lu.se Kommunikationsavdelningens webbgrupp tel:


Ladda ner ppt "Sidansvarigutbildning, lu.se"

Liknande presentationer


Google-annonser