Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

C – cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "C – cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster."— Presentationens avskrift:

1 C – cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster

2 C – cirkulation och blödning Kärlsystemet är vägnätet de röda blodkropparna cirkulerar i och som transporterar syre till våra organ. Det är ett slutet vätskesystem(kärl som är fyllda med 5L vätska som bl a innehåller röda blodkroppar) med en pump (hjärtat) och med ett syreupptagande filter(lungan). Om transporten av syre störs eller upphör går vi in i chock och om orsaken inte åtgärdas dör vi Transporten kan störas av att pumpen slutar fungera, om vi förlorar röda blodkroppar via blödning eller om syreupptagningsfiltret skadas – därför hjälper vi till att hålla fri luftväg, kollar pulsen, misstänker blödning, startar HLR vid hjärtstopp och stoppar yttre blödningar

3 C – Cirkulation och Blödning Kärlsystemet Kärlsystemet utgörs av blodkärl som går från hjärtat (röda) – pulsådror och blodkärl som går till hjärtat (blåa) - blodådror

4 C-cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och Hjärtstopp Hjärtat slutar att fungera effektivt om hjärtmuskeln inte får syre och om det elektriska systemet i hjärtat kortsluts. Den vanligaste anledningen är en propp i någon av hjärtats kranskärl Personen anger detta som bröstsmärtor eller får ett hjärtstopp och blir medvetslös, andnings- och pulslös. Betrakta alltid bröstsmärtor som en hjärtinfarkt Personen kan ange kramande smärta vänster till i bröstet, smärtor från en eller båda armar, ryggen, käkarna eller övre delen av magen eller andnöd, illamående, yrsel och ångest Smärtan/obehaget blir värre i fysisk aktivitet och lindras av vila Huden är ofta blek och känns kall och svettig

5 C – Cirkulation och Blödning Hjärtinfarkt Det klassiska tecknet på hjärtinfarkt är att personen tar sig för bröstet Ring 112 inom 5 min Om du har hjärtstartare - hämta den och bered dig på att påbörja HLR

6 C – Cirkulation och Blödning Yttre Blödningar Yttre blödningar ska alltid stoppas Blodåderblödningar läggs om med ett uppsugande förband och kroppsdelen hålls högt Pulsåderblödningar läggs om med ett tryckförband och kroppsdelen hålls högt. Du kan öka trycket med en handsbeklädd hand utanpå förbandet

7 C – cirkulation och blödning Inre Blödningar Inre blödningar är förlust av röda blodkroppar och vätskan de cirkulerar i via sår inne i kroppen och kan inte ses bara misstänkas Buken har 4 blodrika organ (levern, mjälten och njurarna), stora kroppspulsådern och bäckenet som vid skada snabbt kan orsaka blödningschock, lungorna är också kärlfyllda organ som tillsammans rymmer hela vår blodvolym Benbrott blöder – stor blodförlust: -en överarm blöder 500ml -ett lårben blöder 1000ml -bäckenet blöder tills det inte finns något blod kvar Inre blödningar måste alltid åtgärdas på sjukhus och är alltid ett livshotande tillstånd

8 C – cirkulation och blödning Vätskeförluster Via våldsamma kräkningar, stora urinmängder eller svettningar förloras den vätska de röda blodkropparna cirkulerar i men de röda blodkropparna finns kvar. Hjärtat kommer då inte ha något att pumpa runt Denna vätska kan också omfördelas ut från kärlsystemet till andra vävnader och orsaka en mindre cirkulerande volym i kärlsystemet, som precis som ovan resulterar i en för liten volym att pumpa runt. Detta uppstår vid: -immunsystemets aktivering vid livshotande allergisk reaktion -gifter från bakterier vid blodförgiftning -skador på ryggmärgen vid olyckor

9 C – Cirkulation och Blödning Vad är det vi kan se, höra och känna?

10 C – cirkulation och blödning Vad är det vi kan se, höra och känna? Skadeplatsen ger oss information om vilken typ av olycka som skett Vi kan höra om andningen inte fungerar och se hur bröstkorgen rör på sig Vi kan se yttre blödningar, blåmärken och felställda brutna armar och ben Vi kan se hur huden ser ut och hur den känns Vi kan känna om det finns puls på handledsnivå Vi kan se om personen är vaken och rör på alla sina kroppsdelar spontant och höra om de kan prata med oss Om personen är vaken kan du få information var det finns smärta Alla dessa saker tillsammans hjälper oss i att ta reda på vilka skador som uppstått och hur allvarligt hotad cirkulationen är

11 C – cirkulation Skadeplatsen/Skademekanism Fall över 5 meter? Underlag? Detta medför ofta stora skador på bröstkorg, rygg, bäcken och stora rörben vilka blöder mycket T-olycka? Hastighet? Frontalkrock? Bälte? Ger information om vilka krafter som påverkat kroppens organ Klämskada? Slitskada? Stickskada? Magen? Lår? Bröstkorg? Här finns alla de stora pulsådrorna och ger snabbt livshotande blödningar El-olycka? Ligger personen långt från kraftledningen? El stör hjärtrytmen och kan också orsaka att personen kastas långt ifrån el- ledningen och ådra sig stora benbrott Fallit ihop utan anledning? Har personen slagit i något vid fallet? Medvetande påverkan utan föregående olycka är oftast sjukdomsorsakad

12 C – cirkulation och blödning Andning Skador på bröstkorgen kan också vara skador på lungan som är ett blodriktorgan Hög andningsfrekvens är ett av de tidigaste tecknen på chock fr a hos barn

13 C – cirkulation och blödning Yttre blödning, blåmärken och benbrott Skrapsår? Var? Kan dölja underliggande skador på skelettet Djupa skärsår? I magen kan de blodrika organen blivit skadade, på armar och ben kan kärlen blivit skadade Krossår? Kan dölja skelett, muskel och nervskador Pulserande sår? Innebär alltid att en pulsåder är skadad Blåmärken på bröstkorg, buken, ländryggen, låren? Kan dölja allvarliga skador på lungorna, de blodrika organen i magen och stora benbrott Smärtor vid djupandning? Smärtor i magen? Mjälten, njurarna och levern är stora blodrika organ Sneda armar eller ben? Sticker ben ut genom huden? Kall arm eller fot samma sida som benbrottet? Vassa benbrott i nedre delen av överarmen, i knä och på underbensnivå kan skära av stora kärl och orsaka betydande blödning

14 C – cirkulation Hud Blek? Kalla händer och fötter? Svettig? Vaxartad? Blå? Huden blir blek vid blödning av två anledningar, det saknas röda blodkroppar som färgar vit hud och slemhinnor rosa, samt att vid chock drar de yttre blodkärlen ihop sig i armar och ben för att bevara hjärtats och hjärnans cirkulation Huden blir kall för att det cirkulerar lite blod i händer och fötter Huden på öronsnibbar, läppar och naglar blir blå när vi har för lite cirkulerande syre i blodet

15 C – cirkulation Pulsen Pulsen är ett bra mått på hur mycket syre vi behöver i en given sekund. När vi är skadade behöver vi mer syre, då pumpar hjärtat runt blodkropparna oftare till våra vävnader för att möta syrgasbehovet. Vi märker det på att pulsen ökar. Detta är ett av de viktigaste måtten på om cirkulationen är hotad. Pulsen påverkas dock av läkemedel, ålder och hur vältränade vi är Känns pulsen i handleden? På halsen hos medvetslös patient? Undvik att känna i ljumske. Är pulsen regelbunden? Går den jättelångsamt eller fort? Om hjärtat är sjukt och den elektriska aktiviteten är är störd påverkas också pulsen I de nya HLR-riktlinjerna är pulskontroll inte längre avgörande för startande av HLR utan det görs vid medvetslöshet i kombination med andningsstopp.

16 C – cirkulation Är personen vaken och kan prata med oss? Pratar personen spontant och har öppna ögon? Då har personen för tillfället tillräcklig cirkulation till hjärnan Om du måste väcka personen, han/hon bara reagerar på smärta eller inte alls reagerar ska du utgå ifrån att personen blöder och är i chock vid olyckor Om personen är aggressiv eller förvirrad ska du utgå ifrån att personen blöder och är på väg in i chock vid olyckor Om personen är medvetslös och saknar puls påbörja hjärtkompressioner

17 C – cirkulation Inre Blödningar Den inre blödningen kan du inte se, men du kan se blåmärken, sår och svullnader på mage, bröstkorg, ländrygg, armar och ben som är indirekta tecken på inre skador på antingen kärl eller blodrika organ som lunga, hjärta, lever, mjälte, bäcken eller pulsådror i armar och ben. Hög andningsfrekvens, snabb puls, kall, blek hud och påverkat medvetande stödjer att skadorna är allvarliga HÖG MISSTÄNKSAMHET RÄDDAR LIV

18 C – Cirkulation och Blödning A – Fri luftväg? Annars hjälp till att hålla fri luftväg B – Hög andningsfrekvens och skador på bröstkorgen? Ring 112 C – Puls? Snabb puls? Personens cirkulation är hotad - ring 112. Synliga yttre blödningar? Förbind dem. Blåmärken, smärta i och svullnader på magen? Misstänk inre blödning - ring 112. Är huden blek och kall? Misstänk blödning vid olycka och sjukdom med hotad cirkulation om ingen olycka D – Medvetandegrad? Misstänk blödning i första hand vid olycka och skallskada i andra hand vid påverkat medvetande. Om inte olycka och personen har puls kolla efter stickmärken efter insulininjektioner i magen. Luktar personen sprit? Smärtor i nacke och rygg? Domningar eller svaghet? Om olycka misstänk skada på nacke och rygg och låt personen ligga kvar om platsen är säker och ring 112. Om inte olycka misstänk stroke – ring 112 inom 5 min. Smärtor från armar och ben? Svullnad? Felställningar? Stabilisera och hjälp personen till sjukhus om A-C är normala. Stabilisering minskar blödning och smärta. E – skydda personen från nedkylning av vind och regn/snö

19 C – Cirkulation och Blödning CHOCK Vid trauma uppstår chock nästan alltid som ett resultat av blödning Chock är ett reslutat av att kroppens vävnader och organ inte får tillräckligt med syre och vilket gör att de tillslut en efter en slutar att fungera med döden som sista anhalt. Skadade som avlider direkt på olycksplatsen ( 50%) dör av totalskada av inre organ till följd av blödningar och kan inte räddas trots snabb hjälp Men många dör inte av blödningarna på olycksplatsen – dessa kan räddas! Vad du gör på olycksplatsen spelar stor roll för resultatet veckor senare – DU ÄR VIKTIG!

20 D – Medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Inledning, medvetandegradsbedömning, medvetslöshet, orsaker till plötslig eller gradvis påkommen medvetslöshet

21 D – Medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Vår medvetandegrad påverkas snabbt av brist på syre och socker. Hjärnan tar skada redan efter 4-6 min utan syre Medvetandegraden beskriver inte bara om personen är vaken eller inte utan beskriver också om de är annorlunda i sitt beteende, t ex aggressivitet, sluddrande tal, talar rappakalja, är vakna men kräver att du stimulerar dem för att få en reaktion Medvetandegraden bedöms enligt AVPU A – Alert, vaken person som spontant rör ögonen och talar med dig V – Verbal, personen öppnar ögonen och pratar med dig endast om du pratar me dem P – Pain, personen reagerar bara om du smärtstimulerar personen genom att trycka i käkvinklarna U – Unresponsive, personen reagerar varken på verbal stimulering eller smärtstimulering = medvetslös

22 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Medvetslöshet – personen reagerar varken på verbalt stimuli eller smärtstimuli Medvetslöshet kan uppstå plötsligt eller gradvis och luftvägen är alltid hotad hos medvetslösa personer De viktigaste anledningarna till plötslig medvetslöshet är: Hjärtstillestånd Skallskador Krampanfall Svimning De viktigaste anledningarna till gradvis påkommen medvetslöshet är: - Syrebrist och blödningschock - Stroke - Överdosering av alkohol och droger - Blodsockerrubbningar hos diabetiker Medvetslöshet

23 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Plötsligt påkommen medvetslöshet SKALLSKADOR Skallskador är den vanligaste orsaken till dödsfall i trafiken pga medvetslöshet som orsakar en ofri luftväg Vid skador i skalpen eller i ansiktet misstänk skall- och nackskada och stabilisera manuellt Skallskador som kan bli farliga har nästan alltid varit förenade med någon påverkan på medvetandet någon gång i förloppet – kan vara yrsel, omtöckning, minnesluckor, kramper och medvetslöshet någon sekund till längre perioder Hjärnskakningar med medvetande påverkan ska alltid bedömas av läkare

24 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Plötsligt påkommen medvetslöshet KRAMPANFALL Krampanfall är ett uttryck för att den elektriska aktiviteten i hjärnan är kaotisk De flesta anfall går över av sig själv på 5 minuter Luftvägen är hotad och personen riskerar att slå sig när de faller ihop och på föremål runtomkring dem som de kan slå i pga av de okontrollerbara muskelryckningarna Orsakerna kan vara syrebrist, skallskador, stroke, svimning, epilepsi eller feber De vanligaste kännetecknen är: Oregelbunden andning Dreglande Ögon som rullar uppåt Stelhet i kroppen Plötsliga, okontrollerbara muskelryckningar Tarm- och blåstömning

25 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Plötsligt påkommen medvetslöshet SVIMNING Svimning är en snabbt, spontant övergående medvetslöshet med total förlust av muskelkontrollen, vilket kan medföra att personen faller och slår sig illa Vanligaste orsaken är blodtrycksfall vid stående position eller vid uppresning från liggandes eller sittandes Observandum är alltid: Svimning i sittandes – alltid ett tecken på farlig hjärtsjukdom Svimning i kombination med plötslig buksmärta hos personer äldre än 65 år – dessa ska alltid betraktas som att de har en brusten kroppspulsålder

26 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Gradvis påkommen medvetslöshet SYREBRIST OCH BLÖDNING En orolig, aggressiv person på en skadeplats har syrebrist till motsatsen är bevisad. Denna kan orsakas av att andningsvägarna inte fungerar men utgå att ifrån att de beror på blödningschock vid olyckor Dessa personer behöver syrgas snabbt.

27 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Gradvis påkommen medvetslöshet STROKE Stroke är upphörd cirkulation i en del av hjärnan orsakat av en blodpropp Tecknen på stroke är: Plötslig ensidig domning eller svaghet i ansikte, arm eller ben Plötslig förvirring, svårigheter att tala eller förstå Plötsligt svårt att se på ett eller båda ögonen Plötsliga gångsvårigheter, balanssvårigheter, yrsel eller koordinationssvårigheter Plötslig svår huvudvärk av okänd anledning

28 D – Medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga FAST - test F – Be personen le – är det snett? A – Be personen lyfta upp båda sina armar – trillar en arm ner? S – Be personen upprepa en mening – sluddrar personen?

29 D – Medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Gradvis påkommen medvetslöshet ÖVERDOSERING AV ALKOHOL ELLER DROGER Överdosering av alkohol eller droger är orsaken till många personskador Påverkade personer kan vara allt ifrån glada, aggressiva eller helt medvetslösa Skallskador och skador på nacke och rygg är svårbedömda hos påverkade personer, varför men ska vara extra noggrann med dessa personer Kräkningar är vanliga och riskerar att blockera luftvägen Morfinpåverkade personer har låg andningsförmåga och är ofta djupt medvetslösa vilket gör att de inte kan hålla en fri luftväg

30 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Gradvis påkommen medvetslöshet DIABETES Diabetes eller sockersjuka orsakas av för högt blodsocker pga av brist på ett ämne i kroppen som heter insulin Använder personen insulin i sprutor finns alltid risken att dosen blir för hög av insulin och blodsockernivån för låg. Först blir personen kallsvettig och darrig, sedan lättirriterad, därefter bete sig underligt och slutligen medvetslös. Detta sker under någon timme. Om personen har för höga blodsockernivåer kan personen tillslut drabbas av stora vätskeförluster via urinen och störningar av blodsalterna. Detta tillstånd tar flera dagar till veckor att utveckla men kräver sjukhusvård

31 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Under D ska även nack- och ryggskador samt skador på armar och ben bedömas Nack- och ryggskador uppstår vid kraftigt våld mot huvud och kotpelaren som vid skallskador, fallolyckor och trafikolyckor Äldres skelett drabbas lättare av dessa skador varför varje skallskada eller fallolycka ska betraktas som en potentiell nack- eller ryggskada även vid lindrigt våld Medvetslösa eller berusade personer med sår i ansiktet ska också betraktas som att de har en nackskada Personer med nack- eller ryggsmärtor och svaghet eller domningar i hand, arm, ben eller fot efter en olycka ska betraktas som en allvarlig nack- och ryggskada Personer med stora andra skador ska också förutsättas ha en samtidig nack – och ryggskada

32 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga Skador på armar eller ben Blåmärken, sår, svullnad, smärta och tydligt sneda armar, ben eller leder efter en skada kan dölja benbrott Vassa benändar kan slita sönder blodkärl och nerver vid benbrott. Är handen eller foten bortom skadan känsellös och kall är det troligt att dessa strukturer skadats Benbrott gör alltid ont oavsett ålder och personen anger smärta vid rörelse av den skadade kroppsdelen Får de ett enkelt stöd för den skadade kroppsdelen minskar smärtan dramatiskt och blödningen minskar

33 D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga A – Fri luftväg? Skapa fri luftväg annars B – Ingen andning? Starta HLR om medvetslös person. Oregelbunden andning? Misstänk skallskada vid olycka och stroke om ingen olycka – Ring 112 Svag andning? Misstänk morfin överdos – starta inblåsningar och Ring 112 Snabb andning? Misstänk blödning vid olycka och syrebrist pga av sjukom om ingen olycka – Ring 112 C – Puls? Om ingen puls och medvetslös – starta HLR och ring 112 Snabb puls? Misstänk blödning vid olycka och sjukdom som hotar cirkulationen om ingen olycka – Ring 112 Långsam puls? Misstänk hjärtsjukdom – Ring 112 Synliga blödningar? Lägg om dem. D – AVPU? FAST-test? Smärtor från nacke och rygg? Domningar och svaghet i ansikte, arm eller ben? Vid olycka misstänk skallskada och samtidig nack- och ryggskada – låt personen ligga kvar på platsen, stabilisera nacken manuellt om platsen är säker och ring 112. Misstänk stroke om inte olycka Blåmärken, svullnad, smärta, felställningar på armar och ben? Stabilisera och hjälp personen till sjukhus om A-D i övrigt är normalt E – skydda mot nedkylning


Ladda ner ppt "C – cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster."

Liknande presentationer


Google-annonser