Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ett utvidgat ekonomiskt perspektiv Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 11 2014-04-11 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ett utvidgat ekonomiskt perspektiv Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 11 2014-04-11 1."— Presentationens avskrift:

1 Ett utvidgat ekonomiskt perspektiv Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning

2 Ett utvidgat ekonomiskt perspektiv Mats Persson – Vad har vi för glädje av den nationalekonomiska vetenskapen? Tore Ellingsen – Normer, känslor och ekonomisk vetenskap Olof Johansson-Stenman – Om nationalekonomisk imperialism och idéutveckling 2

3 Vad har vi för glädje av den nationalekonomiska vetenskapen? Ambitionen/syftet: förbättra människans villkor Nationalekonomi = en samhällsvetenskap som studerar interaktionen mellan människor Mänsklig interaktion är strategisk och varierar mellan situationer  Svårt att utföra kontrollerade, opåverkade experiment Istället: observationer under slumpmässiga störningar som leder till svag eller ingen signifikans  kan inte dra generella slutsatser om observationerna 3

4 Vad har vi för glädje av den nationalekonomiska vetenskapen? Bristen på generella slutsatser  Svårt att bevisa och motbevisa teorier  Teorier kommer att vila på subjektiva grunder Starka politiska implikationer när man uttalar sig om människor och samhället  Samhällsvetenskaperna blir lättare föremål för påtryckningar från politiker och media Public choice och medias roll i opinionsbildningen... 4

5 Vad har vi för glädje av den nationalekonomiska vetenskapen? Flera tankeriktningar och teoribildningar kan existera samtidigt; Keynesianism och monetarism Kapitalism och socialism  Retorik viktigt för att få genomslag för en teori Tre problem med samhällets sätt att se på vetenskaplig forskning 1)Ideologi – forskare ”ska” stå över personliga åsikter och värderingar. Blir svårt när teorin inbegriper ”mjuka” data som är svåra att kvantifiera 2)Nationalekonomer är en heterogen och ej väldefinierad grupp som ska övertygas – olika referensramar 3)Alla kan visa sig ha fel trots att de är överens 5

6 Vad har vi för glädje av den nationalekonomiska vetenskapen? Problematiskt att betrakta vetenskaplig kunskap som en väldefinierad, kvantifierbar, opartisk och bestående sanning Men nationalekonomin kan spela en roll inom empirisk forskning – påståenden bör vara underbyggda av seriösa och kvalificerade empiriska studier  vetenskapen blir inte godtycklig Svårigheten att bli tagen på allvar ökar när nationalekonomin undermineras av förenklade och onyanserade versioner i den mediala samhällsekonomiska debatten  Beslutsfattarna får snedvridna budskap från media och särintressen 6

7 Vad har vi för glädje av den nationalekonomiska vetenskapen? Omöjligt att uttala sig om exakta kvantitativa samband mellan politisk-ekonomiska åtgärder och dess utfall, men: Kvalitativa insikter som ger förståelse för samhällsekonomin och som är en förutsättning för beslutsfattande som är förenligt med samhällsekonomisk effektivitet. 1)Knapphetsproblemet 2)Marginalism 3)Allmän jämvikt 7

8 Normer, känslor och ekonomisk vetenskap Varför ge dricks när man åker taxi? Varför bry sig om man ger för lite dricks? Standardantagandet inom nationalekonomi: strikt rationella människor: egennyttiga och nyttomaximerande  Inte rationellt att vilja betala dricks? Så varför gör folk det? Sociala normer 8

9 Normer, känslor och ekonomisk vetenskap Sociala normer: Informella institutioner = implicita ramverk som utgör spelregler för beteenden Förändrar incitament  gör det ”rationellt” eller egennyttigt att avstå från att bete sig egoistiskt Löften eller hot om konsekvenser av ett visst beteende som gör de icke-monetära kostnaderna av att avvika från normen större än nyttan man uppnår av det Vidga den nationalekonomiska teoriramen för att fånga in sociala normer  integration av ekonomi, psykologi, sociologi och stadsvetenskap 9

10 Normer, känslor och ekonomisk vetenskap Sociala normer påverkar t ex Hur hårt vi jobbar Hur väl vi följer lagar trots att vi kan komma undan Vad man räknar som ”för sjuk för att jobba” Hur sanningsenliga och generösa vi är mot varandra Prisbildning och lönebildning Formaliserade modeller som utesluter okvantifierbara värden som sociala normer kommer att misslyckas med att förutsäga människors beteenden 10

11 Normer, känslor och ekonomisk vetenskap Spelteori: Hur människors beteenden och beslutsfattande ter sig i samspelet med andra Långsiktigt lönsamt att samarbeta vid upprepade interaktioner Men: varför samarbeta även vid engångsinteraktioner? Vi internaliserar effekter som vårt beteende har för andra genom att känna skam eller skuld Beteendeekonomi: konstruera en nyttofunktion som kan förklara lydighet gentemot sociala normer 11

12 Normer, känslor och ekonomisk vetenskap Oftast: inte altruism utan egennyttighet – det straffar sig att avvika Skam vs. skuld: Diktatorspelet Olika utfall beroende på om man kallade spelet ”givarspelet eller tagarspelet”  skam vägde tyngre än skuld Skuld som begrepp observeras oftast i moderna samhällen där basbehoven redan är uppfyllda Skam en grundläggande känsla som återfinns i (alla) kulturer En social konstruktion som är till för att alla ska samarbeta och överleva bättre – möjlighet till tillit trots egennyttighet 12

13 Normer, känslor och ekonomisk vetenskap Materiella belöningar för ”goda” gärningar  förringar signaleringen om att man är prisvärdig  färre goda gärningar Blodgivare Bötesstraff för ”icke goda” handlingar  accepterat att avvika från normen då man kan betala sig ur sin skam Barnhämtning på dagis Men: att vi söker gott anseende = nyttomaximering Sociala normer specificerar vad som ger upphov till socialt anseende – förklarar incitamentsstrukturen i samhället Problemet: när normer inte förmår ändra folks beteenden till det mest samhällsekonomiskt optimala 13

14 Om nationalekonomisk imperialism och idéutveckling Ämnesimperialism Att forskare inom en vetenskap använder inomvetenskapliga analysmetoder för att studera problem som traditionellt sett ligger utanför deras område Exempel inom nationalekonomin Hälsoekonomi Beteendeekonomi Institutionell teori/spelteori Public choice Konkret: abortlagstiftningens effekter på brottslighet, hur man bör uppfostra sina barn, varför människor missbrukar droger 14

15 Om nationalekonomisk imperialism och idéutveckling Lämpligt att analysera sådana frågor ur ett nationalekonomiskt perspektiv? Handlar det om nationalekonomi? Ja – nationalekonomi = ”vetenskapen som studerar mänskligt beteende som en relation mellan mål och knappa resurser med alternativ användning” Analysera systematiska avvikelser från antagen jämvikt  Studera ”viktiga” problem och kunna ge substantiella bidrag till att lösa dem 15

16 Om nationalekonomisk imperialism och idéutveckling Vi måste förstå dimensionerna av mänskligt beteende för att förstå avvikelser från strikt rationalitet och allmän jämvikt  Ämnesimperialismen inte en fråga om huruvida den ska existera eller ej, utan hur den bedrivs – anser man sin vetenskap vara självtillräcklig eller ser man en styrka i tvärvetenskapliga studier? 16

17 Om nationalekonomisk imperialism och idéutveckling Hinder för tvärvetenskaplighet Arrogans och självtillräcklighet Formaliseringar och matematiska modeller som inte tillåter hänsyn till svårkvantifierbara värden Aspekter att ta hänsyn till Etiska krafter Självkontrollsproblem – människor diskonterar framtida nyttor – kortsiktighet Betydelsen av relativ inkomst och status 17

18 Om nationalekonomisk imperialism och idéutveckling Idag: ”beteendeekonomisk revolution” där de grundläggande mikroekonomiska fundamentet – rationalitet och egennytta – granskas och omdefinieras för att återspegla den komplexa verkligheten  Omvänd ämnesimperialism/tvärtvetenskaplighet Fenomen som byggs in i det nationalekonomiska resonemanget: Institutioner, entreprenörskap, tillit, sociala normer, upplevd rättvisa  Nationalekonomi en stabil och formaliserad teori som blir alltmer metodologiskt öppen för andra vetenskaper  Förklara samhällsekonomiska fenomen på ett mer pricksäkert och nyanserat sätt 18

19 19 Ett utvidgat ekonomiskt perspektiv Keynes kravspecifikation för en god ekonom: ”He must be a mathematician, historian, statesman, philosopher… He must understand symbols and speak in words. He must comtemplate the particular in terms of the general, and touch abstract and concrete in the same flight of thought. He must study the present in the light of the past for the purpose of the future. No part of (hu)man’s nature or his institutions must lie entirely outside his regard.” Om vi inte är supermänniskor – varför inte ta hjälp av varandra?

20 Ett utvidgat ekonomiskt perspektiv 20 NEK Institutionell teori Beteendeekonomi Public choice Stadsvetenskap Sociologi/psykologi


Ladda ner ppt "Ett utvidgat ekonomiskt perspektiv Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 11 2014-04-11 1."

Liknande presentationer


Google-annonser