Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus, BeBo N&R.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus, BeBo N&R."— Presentationens avskrift:

1 Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus, BeBo N&R

2 Att Demo-projekten är väl förankrade i ledningen? Att 50 % målet är förankrat? Kan 50 % målet vara i kollision med ekonomin och möjliga tekniska lösningar? Kan projekten finansieras? Finns budget i företagen? Kan projektledare (BeBo) hos företagen ta utrymme i organisation för delaktighet? Tidplan. Hur väl följer projekten etappmålen, i de tecknade avtalen för Etapp 1? N&R - förutsättningar

3 Vi förutsätter att uppföljning av såväl teknik som ekonomi ska följas upp i respektive projekt, vilket kräver planering redan i inledningsskedet med såväl mätteknik som ekonomisk transparens.

4 Vidingehem Svenska Bostäder Sigtunahem Kungsbacka- bostäder 2 huskroppar, 27 lgh Byggår 1962? Atemp 1145/1391 m 2 BU 107 kWh/m 2 BF 146 kWh/m 2 Självdrag 2 huskroppar, 24 lgh Byggår 1972 Atemp 1005/1113m 2 BU 163 kWh/m 2 BF 176 kWh/m 2 F-vent Loftgångshus 1 huskropp, 73 lgh Byggår 1978 Atemp 8330 m 2 BU 122 kWh/m 2 BF - kWh/m 2 F-vent 1 huskropp, 70 lgh Byggår 1964 Atemp 7305 m 2 BU 122 kWh/m 2 BF - kWh/m 2 F-vent N&R - demoprojekt

5 Etapp 1SigtunahemVidingehemSvenska BostäderKungsbackahem Beskrivning av objektxxxx Checklistaxx prel 26 nov -08 x Uppstartmötexxxx Energibalansx(x) Luftflödesmätning BeställdBeställd? Termografering BeställdBeställd? Täthetsprovning BeställdBeställd? Åtgärdslistax Marginalkostnadsberäkning (Ber åtgärdskost per delobjekt) Tidplanx kv 1 -09? Platsbesökxxx Resurspoolenx(x) Ev. fuktanalysx Kompl. av energistatistikx Verifikationsplan Etapp 2 17 nov -08 & 1 mars -09 Fuktmätningnär/var/hur N&R - dagsläget

6 LCC - De viktigaste komponenterna De viktigaste komponenterna vid beräkning av en åtgärds LCC är: Energikostnader under åtgärdens livslängd. Investeringskostnader för åtgärden (merkostnad per åtgärd). Underhållskostnader för åtgärden under dess livslängd.

7 Strategiska frågor för användning Frågor som kan minska intresset för LCC: ”Rådighetstiden” Ansvarsbilden för drift och underhåll enligt hyresavtal Bristfälligt underlag för underhållskostnader Korta avtalstider ”Modeväxlingar”.

8 Förändrat synsätt LCC-beräkningen skall vara en del av den kreativa processen med syftet att generera alternativ att välja mellan och skapa beslutsunderlag. ”Har man inga alternativ finns inget att besluta om”.

9 Bestäm ambitionsnivå!  Noggrannheten är i allmänhet inte kritisk.  Metoden hjälper själv till att peka ut de delar och indata som kan vara något mera kritiska vad avser noggrannhet. Det är i allmänhet (alltid?) mycket bättre att genomföra en analys med bristfälliga och uppskattade data än att vänta på att bättre underbyggda data skall komma fram. Ett speciellt problem i detta sammanhang utgör noggrannheten. Vilken precision kräver vi av beräkningarna?

10 Begränsningar/krav m m Förutom målet är begränsningar/krav och förutsättningar viktiga randvillkor för LCC-analysen. De viktigaste förutsättningarna är:  Ekonomiska förutsättningar som kalkylränta, kalkylperiod, inflation och livslängd  Underhållskoncept (preliminär underhållslösning)  Driftprofil och principer för värdering av driftsäkerhet  Regler för utvärdering och rangordning av alternativ.

11 Underhållskoncept Serviceavtal eller underhålla själv? Centraliserad eller decentraliserad uh-organisation? Det kan vara svårt att ta fram aktuella kostnadsdata, t ex kostnader för underhåll, särskilt för nya produkter. En väsentlig förutsättning för tidiga LCC-analyser är att man tänker sig in i hur underhållet kan bedrivas. I tidiga projektfaser bör man nöja sig med att ge riktlinjer för underhållet, ett underhållskoncept och basera LCC-analysen på detta.

12 En LCC-modell = ett antal ekvationer som beskriver hur den aktuella LCC-n beräknas.  Modellen skall användas till att kommunicera resultat med andra personer.  Håll modellen så enkel som möjligt.  Viktigare att modellen är enkel än att alla kostnadselementen blir helt korrekt beräknade! Ta fram LCC-modell

13 Generera indata!  Brist på indata - ett argument mot LCC-analyser.  Dåliga indata är inte bra, men efterhand får man en bra känsla för rimliga indata.  Vid val av alternativ behövs stora ändringar i indata för att rangordningen ska ändras.  LCC pekar genom känslighetsanalysen ut de mest kritiska dataelementen.  Man behöver bara granska ett litet fåtal element vad avser dess noggrannhet. Slutsats: Det är mycket viktigare att komma igång och få fram resultat än att få helt korrekta data!

14  Alternativgenereringen = en kreativ fas i LCC- analysen  LCC-analysen kan resultera i ett stort antal alternativ  Problemet är snarare att effektivt gallra och att administrera alla resultaten. Generera alternativ!

15  Känslighetsanalys ett bra hjälpmedel. I allmänhet kommer en stor del av kostnaden från ett litet antal element (80-20-regeln)  Känslighetsanalysen kan vara mycket arbetsam beroende på mängden indata. En ändring i indata medför en ny kalkyl.  Vissa indata kan vara kopplade! Gör beräkningar!

16 Lönsamhetsberäkningar Energibesparing – årlig besparing enligt energiberäkning Teknisk livslängd – bedömning om reinvesteringar behövs under kalkylperioden Åtgärdskostnad – relaterad enbart till merkostnad för energisparåtgärd Underhållskostnad – kan följa inflationen Ekonomisk modell – vanligen nuvärdesmetod Ekonomiska indata – kalkylförutsättningar Verktyg – Edkalkyl, BeBos Excelblad Redovisning och rapportering

17 Kalkylförutsättningar Förslag (som Belok): Kalkylränta utöver inflationr = 5% Årlig värmeprisökn. utöver KPIq värme = 1% Årlig elprisökning utöver KPI q el = 2% Installationsåtgärder15 år Byggnadstekniska åtgärder40 år SABO har riktvärden för olika riskklasser.


Ladda ner ppt "Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus, BeBo N&R."

Liknande presentationer


Google-annonser