Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Medicinsk Diagnostik Kameran Daham Karolinska Universitetssjukhuset.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Medicinsk Diagnostik Kameran Daham Karolinska Universitetssjukhuset."— Presentationens avskrift:

1 Medicinsk Diagnostik Kameran Daham Karolinska Universitetssjukhuset

2 Rätt diagnos kräver - Kvalificerad anamnes - Noggrann underökning

3 De Fem T TID TRO på patienten TRO på sig själv TÄNKA TRÄNING

4 Status tips Du ska leda undersökningen Tänk på klädsel och hygien Parfym och rökfri sjukvård Tänk på dina känslouttryck Förklara dina åtgärder och fynd Patienten lagom ”avklädd”

5 Status, ytterligare tips Ostört rum God belysning Fristående brits Kontrollera undersökningsbrickan Arbeta systematiskt Använd checklista Anteckna omedelbart

6 Allmäntillstånd (AT) Vid svårt påverkad AT: Viktigt med diagnostisk & terapeutisk procedur inriktad på livsuppehållande funktioner. Vid opåverkat AT Gör mer omfattande undersökningar i lugn och ro

7 Påverkan Vakenhetsgrad Orientering Tal Minnesförmåga Mentalt tillstånd Sensoritet, smärtpåverkan Motilitet Andning Cirkulatoriskt Hud Temp

8 Vakenhetsgrad, Mentalt tillstånd, Sensoriet Vakenhetsgrad: Alert? Somnolent? Stupor? Coma? Mentalt tillstånd: Orienterad till tid. person och rum? Sensoritet: Matt? Smärtpåverkad?

9 Glasgo Coma Scale (15) Ögonöppning: - Ögonen hålls spontant öppna4 - Ögonen öppnas vid tilltal3 - Ögonen öppnas efter smärtstimulering2 - Ingen ögonöppning vid smärtstimulering1 Svar på tilltal: - Fullt orienterad5 - Desorienterad/konfusionell4 - Reagerar på tilltal med enstaka ord3 - Reagerar på tilltal med oartikulerat ljud2 - Ingen reaktion på tilltal1 Motorisk reaktion - Vid tal åtlyder uppmaning adekvat6 - Vid smärtstimulering: - Reagerar ” lokaliserande ” vid smärtstimulering5 - Undandragande rörelser vid smärtstimulering4 - Flekterande rörelser vid smärtstimulering3 - Extenderande rörelser vid smärtstimulering2 - Ingen reaktion vid smärtstimulering1

10 Observera! Diskrepans mellan pat:s uppgifter & verklighet Simulera eller dissimulera!! Räkna med att pat hör allt även om hon/han är bortom all kontakt.

11 Andning Andningsfrekvens, normalt 12-16/min. Dyspné, graden av dyspné Dyspné utan hypoxemi Hypoxemi utan att uppleva andnöd Andningsrörelser (regenbundna, dåliga, ytliga) Andningsmönster (takypné, ortopné, hyperventilation)

12 Ortopné Andfåddhet i liggande Vid vä-sidig hjärtsvikt och pga ökat återflöde från splanchnicusområdet till lungorna Vid KOL/astma förbättras ventilationen rent mekaniskt pga att thoraxrörelserna underlättas.

13 Andning Kussmaul andning = hyperapné; djup, flåsande, snabb regelbunden andning ex-vis koma, acidos Ytlig andning vid smärta Bradypné vid ↑↑ intrakraniellt tryck, morfin Biots andning (djup, långsam och oregelbunden)

14 Hyperventilation Takypné + djupa andetag Kan orskas av ångest, metabol acidos (diabetes ketoacidos, ASA-förgiftning, uremi).

15 Cheyne-Stokes Oregelbunden andning Hyperventilation åtföljd av apne´perioder Under apné perioder stiger CO 2 -halten, denna stimulerar andningscentrum och hyperventilering åtföljer, när CO 2 åter följer en apné period Ses ibl hos äldre friska personer, vid hjärnskador, hjärtsvikt och uremi.

16 Andningsljud Pipande och forcerad utandning vid astma Väsande inandning vid högt sittande hinder Bublande ljud av fulminant lungödem

17 Cyanos - Varierande grad av blå-blåröd miss-färgning av hud och slemhinnor –Central –Perifer

18 Central Cyanos Iakttas lättast i munnens slemhinnor Kan vara svårt att bedöma hos färgade

19 Perifer cyanos Förträdesvis perifert Extremiteter, örsnibbar, näsa

20

21 Ödem Svullnad av vävnader pga ansamling av vätska i det intersitiella rummet. –Lokalt –Generellt

22 Lokalt ödem Venös stas Lymfatisk stas Inflammatorisk Allergisk

23

24 Generellt ödem Hjärtsjukdom Leversjukdom Njursjukdom Svält och malnutrition Tarmsjukdomar Brännskador Långvariga blödningar där E-konc givits utan att ersätta plasmaförlusten

25 Dehydrering Minskad turgor (om man lyfter ett veck kvarstår detta onormalt länge) Torr & skrynkig hud Torra slemhinnor, torr tunga Mjuka ögonbulbar Snabb tunn puls, sjunkande BT

26 Nutrition och Hydrering Nutritionstillstånd Vikt, längd, fett, muskulatur, ålder? Hydrering Turgor, ögonbulber

27 Dehydrering orsaker Bristande vätskaintag Varm väderlek, feber, svettningar Hyperkalcemi Diabetes ketoacidos Addisson Diabetes insipidus Diarré/kräkningar

28 Ofrivilliga rörelser Fin tremor vid tyreotoxikos, alkoholabsytinenes, eller pga läkemedel Grövre tremor vid Mb Parkinsons sjukdom Flapping-fenomen: ofrivillig flaxande sporadisk rörelse, i handleder och fingrar främst vid hepatisk encefalopati

29 Kroppsbyggnad, vikt och fettfördelning Vid Cushings sjukdom uttallad bukfetma, smala extremiteter & sk buffalo hump Kroppshållning: kotkompression vid osteoporos, orörlighet vid Bechtrews sjukdom

30 Gynekomasti Förstoring av bröstkörteln/körtlarna hos män Ses normalt hos pojkar under puberteten Vid prolaktinom då ev även galaktorré Läkemedel som östrogen, spironolakton, digitalis

31 Behåring Total förlust av könsbehåring vid hypofysinsuff Om håret är vårdat kan ge viss uppfattning om pat:s psykiska och somatiska tillstånd Tunn pubisbehåring normal hos äldre ex 65 år, bör utredas hos yngre

32 Temperatur Mun/axill-temp ligger 0.5 grader lägre än den rektala Vistelsen i kall omgivning Hyper- hypotyreos Infektion Inflammatoriska tillstånd Tumör

33 Hudförändringar Erytem = rodnad av varierande utbredning Makulös erytem i nivå med omgivande yta Papel = upphöjd jmf med omgivande hud Hudutslag kan vara fjällande Vesikel = blåsbildning Pustler = pus-innehållande vesikler Ulceration = sårbildning Krusta = sårskorpa Fissur = springa, spricka Fistel = en onormal förbindelse mellan två hålrum, eller ett hålrum och huden.

34 Hudförändringar Striae = lineära ärrliknande förändringar när huden töjts ut snabbt som vid snabb viktökning, graviditet och Cushings syndrom. –Färska striae = ljusröd –Äldre striae = vitaktig genomskinlig –Vid Cushing = blåröd

35 Sår- rivmårken, klåda Rivsår ofta på ödematösa ben, ingångs-port för infektion? Ex rosfeber Klådrelateterade hål ffa på överkroppen, nervositet, psykiskt betingat? Generella rivmärken, vid ex uremi och då ofta en gulgrå hudfärg, leukemi/lymfom Ikteriska patienter Dermatologiska sjukdomar

36 Hudblödningar Spontana eller som följd av trauma Purpura = ytliga hudblödningar Ekkymoser = subkutana blödningar Petikier = små ytliga blödningar c:a 1-2 mm i diameter, oftast på underbenen, konjuktiva och slemhinnan

37 Vaskulit En form av palpabel purpura, ofta ganska liten och avgränsad som ibl kan ulcerera Beror på kärlskada pga ett stort antal sjukdomar med immunologisk bakgrund.

38

39 Kärlförändringar i huden Telangiektasier = dilaterade småvener ses vid: –Exponering för väder och vind –Alkoholism –Strålbehandling Spiders, levercirros? kan förekomma hos friska gravida. Spiders = kärlspindlar, en arteriol i centrum med utlöpare mot periferin, pressa en genomskinlig linjal mot, den bleknar men återkommer när du lättar på trycket.

40

41 Stickmärken Misstänk missbruk vid medvetandesänkning/påverkad andning Stickmärken +sänkt medvetande + små pupiller = opiat- missbruk? Stickmärken + upprymd/hyperaktiv = amfetamin? Stickmärken, risk för blodsmitta?

42 Hyperpigmentering Generell hyperpigmentering, Addisson, hemokromatos, läkemedel, amiodarone, guld, amitryptyline, fentiazin, sendoxan (lågvarigt bruk) Fråga om solexponering, solarium? Malignt melanom, om hyperpigmenterade födelsmärken ändrat sig på senare tid

43 Depigmentring Generell vid långvarig hypofysinsuff, uttallat blek pat Vitiligo = depigmenterade hudområden oftast på händer och ansikte.

44 Anemi Blek hud och slemhinnor Ikterus vid hemolytisk anemi Nagel-förändringar vid Fe-brist anemi Koilonyki

45 Ikterus Gulaktig missfärgning av huden och sklera Ljusgul färgton + normal urin färg troligen okonjugerat bilirubin. Hemolys? Gilberts syndrom? Mörkare färgton + mörk urin + avfärgad avföring leverskada? Gallstas?

46 Ikterus Exempel Ikterus + rikliga stickmärken + icke palpabel lever eller mjälte, misstänk i.v missbrum med virushepatit > 60 år + alkohol-lukt+ ikterus + spiders + hård knölig lever, misstänk levercirros eller lever-malignitet.

47 Händerna Handen kall och fuktig, sympatikus-påverkan pga ångest? Cor- inkomp? Varmt och fuktigt, hypertyreos? Kalla och cyanotiska händer vid kallt klimat, Raynauds fenomen?

48 Naglar Koilonyki = skedformiga naglar vid järnbristanemi Trumpinnefingrar = förtjockad nagelbädd, ger fingrets ytre del en uppdriven och förtjockad karaktär. Kupig profil (urglasnaglar) Psoriasis kan ge missfärgade gropiga naglar Nedsatt cirkulation kan ge förtjockade fåriga naglar

49 Mun och svalg Läppar (sår, ragader, tumörer) Munslemhinna (färg, pigmentering, sår xerostomi, afte, svamp, leukoplakier) Tänder, tandkött (karies, protes, hyperplasi) Tunga (storlek, färg, beläggning) Gombågar, tonsiller (rodnad, svullnad, membraner) Spottkörtlar (inflammation, sten, tumör, systemsjukdomar)

50

51 Lymfkörtlar

52 Storlek Lokalisation Förskjutbarhet Konsistens Ömhet Yta

53 Supra/infraklavikulära

54 Lymfkörtlar

55 Axillära

56

57

58

59

60

61

62 Tyreoidea Inspektion Palpation Auskultation Funktionsstatus

63 Inspektion Om möjligt i sittande Förse pat med ett glas vatten Inspektera halsen framifrån och från sidorna Op-ärr, fixerad hud, storlek, ev noduli (storlek,lokalisation, rörelse vid sväljning) Inspektionen omfattar även motorik, kroppsbyggnad, muskulatur mm.

64 Palpation Bäst att stå bakom den sittande patienten, undersök med händernas fingertoppar Först lokalisera sköldbrosket, nedanför det ligger isthmuspartiet som känns som ett band som korsar trachea Man fixerar trachea med ett lätt tryck från ena sidan och försöker avgränsa den andra loben genom att be pat svälja.

65 Palpationsfynd Ömhet Lobens storlek, form, konsistens, ev noduli eller ojämnheter samt rörelser i förhållande till hud och underlag Graves tyreotoxikos mjukare och lymfocytär tyreoidit fastare konsistens Palpera alltid regionala lymfkörtlar

66 Auskultation Blåsljud över thyreoidea talar för tyreotoxikos Hjärtauskultation måste ingå då hjärtat påverkas av ändrad metabolism

67 Funktionsstatus Bedömning av de organ/organsystem som påverkas vid hypo- och hyperfunktion Hudens konsistens, temp & förändringar Hjärtstatus inklusive pulsar Motorik, tremor Ögonstatus: exoftalmus, periorbital svullnad, konjuktival injektion, svullnad av bindehinnan (kemos), vidgad rima, bedömning av ögonrörelser

68 Exoftalmus Exoftalmus definieras ofta som att ögats främre yta når minst 3 mm längre fram än övre normalvärdet Normalvärdet varierar mellan olika etniska grupper och ofta anges en övre normalgräns för vita till 20 mm, för svarta amerikaner till 22 mm och för japaner till 18 mm

69

70

71

72 BT:s-mätning Vid 1:a tillfället alltid hö & vä arm Vanligen är skillnaden mellan hö och vä mindre än 10 mm Hg Vid upprepade kontroller sker mätningen alltid i hö arm Såvida sidoskillnaden inte är betydande ska BT mätas i den arm som har högst BT

73

74 Praktiskt utförande Vitrockshypertoni Manscheten anbringas fast kring överarmen Ej hårt eller löst Manschetens nedre del c:a 2 cm ovan armvecket Normalt mäts BT i liggande eller sittande efter 5 minuters avspänd vila Hos pat med BT:s-sänkande och äldre mäts BT även efter 1 min i stående

75 Viktigt att tänka på!! I liggande skall manscheten vara i hjärthöjd, dvs inte vila på britsen. En speciell stödkudde, HELP-kudden (Heart Level Pillow)

76 Själva utförandet Pumpa snabbt till c:a mmHg över det förväntade systoliska artärtrycket Stetoskopets klock- eller membrandel ska vara anlagd över a. brachialis i höjd med armvecket Trycket i manscheten minskas långsamt c:a 2 mm per sekund samtidigt som blodtrycksmätarens utslag följs

77 BT Pulssynkrona ljud uppträder när det systoliska BT nås Ljuden försvinner vid det diastoliska BT Minst 2 mätningar skall utföras i direkt följd Medelvärdet beräknas

78 Gränsvärden för BT SystolisktDiastoliskt Normalt 90 Hypertoni Mild Måttlig Svår180110

79 BT:smätning Felkällor Apparatrelaterade Felaktig manschettbredd (40-50% av armomkretsen) Felaktigt kalibrerad mätare Patientrelaterade Icke komprimerbart kärl, atheroscleros Arytmi Hög slagvolym Stress, kaffe, tobak

80 Undersökarberoende Felaktigt armläge, 14 cm för lågt ger 10 mmHg för högt BT För snabbt tömd manschett För hårt stetoskoptryck Dålig hörsel

81 Perifer cirkulation anamnes Smärta Perifer kyla Blekhet Kroniska sår –Bakomliggande sjukdomar –Risk faktorer

82 Hud-färg och temp Hudfärg (onormal blekhet kan tala för grav artär-insuff) Hud-temp (lägg dorsalsidan av handen mot olika delar av extremiteten Färg & temp bör tolkas med försiktighet Kalla fötter kan bero på vasokonstriktion och är vanligt hos kärlfriska

83 Cirkulation Sår distalt, på tår eller fingrar Vid betydande venös insuff ses eksem-liknande förtjockad hud typiskt belägna ovan mediala malleolen Ytliga åderbråck, sligriga vidgade vener Trycksår på t.ex hälarna hos långvarigt liggande patienter

84 Palpation av perifera pulsar I ljumsken a. femoralis I knävecket a. poplitea På foten a. tibialis posterior och dorsalis pedis Bedömningen görs utifrån nivån där pulsationen är nedsatt.

85

86 Auskultation, Perifer BT och Doppler Auskultation. Blåsljud, ett stenoserat område? Det systoliska BT i nedre extremiteterna kan bekräfta/avfärda misstanken Dopplerflödesmätare kan användas för att detektera pulsationerna

87 Ankeltryck Akeltrycket skall vara minst lika högt som armtryck Vid ankeltryck < 50 mmHg i kombination med sår eller vilosmärtor föreligger kritisk ischemi Som mått på perifer cirkulationsrubbning används ofta ankel-index, normalt ≥ 1 Ankel-index = systoliskt ankeltryck/systoliskt armtryck

88 Exempel formulering AT AT: Vaken och orienterad till tid, rum och person. Överviktig, ffa bukfetma (BMI 31 kg/m 2 ). Opåverkad i vila men dyspné vid avklädning och gång, går fö obehindrat med käpp. Pittingödem till halva underbenen bilateralt. Ingen cyanos eller ökad halsvensstas. Afebril.

89 Ex formulering MoS, Lgll, Thyr MoS: Egna sanerade tänder, retningsfria slemhinnor. Lymfknutor: Inga palpabla i huvudhalsregion, fossae supraclav, axiller eller ljumskar. Thyreoidea: Hö lob inspekteras och palperas större än vä, fast oöm och utan resistenser. Följer väl vid sväljning.

90 Frågor!


Ladda ner ppt "Medicinsk Diagnostik Kameran Daham Karolinska Universitetssjukhuset."

Liknande presentationer


Google-annonser