Om utbildning och utvecklingsstörning

En presentation över ämnet: "Om utbildning och utvecklingsstörning"— Presentationens avskrift:

1 Om utbildning och utvecklingsstörning
FÖR OSS TILLSAMMANS Om utbildning och utvecklingsstörning SOU 2004:98 CARLBECK-KOMMITTÉN

2 CARLBECK-KOMMITTÉN 2004

3 CARLBECK-KOMMITTÉN 2004 Den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken 1999/2000 CARLBECK-KOMMITTÉN 2004

4 Högskoleförordningen
Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 1999/2000 Lpo 94, LPf 94, Lpfö 98 CARLBECK-KOMMITTÉN 2004 Skollagskommittén, 2002 LUK 1999, LUP 1999/2000 Högskoleförordningen Gymnasiekommittén, 2002 Gymnasieprop., 2004

5 Högskoleförordningen
Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 1999/2000 Lpo 94, LPf 94, Lpfö 98 CARLBECK-KOMMITTÉN 2004 Skollagskommittén, 2002 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, 2000 LUK 1999, LUP 1999/2000 Högskoleförordningen Folkbildning i brytningstid, 2004 SFI-utredningen, 2003 Gymnasiekommittén, 2002 Gymnasieprop., 2004

6 Sekretessutredningen, 2003 Högskoleförordningen
Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 1999/2000 Studiehjälps- och Sekretessutredningen, 2003 Lpo 94, LPf 94, Lpfö 98 CARLBECK-KOMMITTÉN 2004 LSS- och hjälpmedels- utredningen, 2004 Skollagskommittén, 2002 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, 2000 LUK 1999, LUP 1999/2000 Högskoleförordningen Folkbildning i brytningstid, 2004 SFI-utredningen, 2003 Gymnasiekommittén, 2002 Gymnasieprop., 2004

7 sekretessutredningen, 2003 Högskoleförordningen
PEDAGOGISK VERKSAMHET Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 1999/2000 Studiehjälps- och sekretessutredningen, 2003 Lpo 94, LPf 94, Lpfö 98 CARLBECK-KOMMITTÉN 2004 LSS- och hjälpmedels- utredningen, 2004 Skollagskommittén, 2002 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, 2000 LUK 1999, LUP 1999/2000, Högskoleförordningen FORSKNING Folkbildning i brytningstid, 2004 SFI-utredningen, 2003 Gymnasiekommittén, 2002, Gymnasieprop., 2004

8 sekretessutredningen, 2003 Högskoleförordningen
PEDAGOGISK VERKSAMHET Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 1999/2000 Studiehjälps- och sekretessutredningen, 2003 Lpo 94, LPf 94, Lpfö 98 CARLBECK-KOMMITTÉN 2004 DÅTID LSS- och hjälpmedels- utredningen, 2004 FRAMTID Skollagskommittén, 2002 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, 2000 LUK 1999, LUP 1999/2000, Högskoleförordningen FORSKNING Folkbildning i brytningstid, 2004 SFI-utredningen, 2003 Gymnasiekommittén, 2002, Gymnasieprop., 2004

9 VÅRA UTGÅNGSPUNKTER Kvaliteten i utbildningen ska höjas
Kontakterna och samverkan mellan elever/deltagare med och utan utvecklingsstörning ska öka CARLBECK-KOMMITTÉN

10 FÖRSLAG I SAMMANFATTNING
Bestämmelserna för de olika skolformerna ska i största möjliga utsträckning vara gemensamma eller utformas så likartat som möjligt Barn och unga med utvecklingsstörning ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra Likartade regelsystem ökar möjligheten till samverkan mellan skolformerna Attityder, värderingar och kunskaper är avgörande för samverkan och en inkluderande skola CARLBECK-KOMMITTÉN

11 FÖRSLAG I SAMMANFATTNING
Särskolan blir grundsär- och gymnasiesärskola och får varsitt kapitel i skollagen Utbildning för vuxna med utvecklingsstörning blir ett nytt kapitel i skollagen Skärpta regler för rätten till dessa skolformer CARLBECK-KOMMITTÉN

12 FÖRSLAG I SAMMANFATTNING
Kvaliteten i utbildningen höjs genom; - bättre planering och uppföljning - tydliga mål för undervisningen - variation i lärandet - flexibilitet och ökade valmöjligheter - användning av begåvningsstöd - samverkan mellan skolformerna - elevinflytande och en bra elevhälsa - personalens kompetens - en medveten resursfördelning CARLBECK-KOMMITTÉN

13 RÄTTEN TILL GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA
Barn och unga som har en utvecklingsstörning och bedöms ha behov av alternativa kunskapsmål ska tas emot i grund- och gymnasiesärskola Mottagandet ska föregås av en allsidig utredning Vårdnadshavaren ska ha insyn i utredningen och resultatet ska kommuniceras med vårdnadshavaren Utredningen ska kontinuerligt omprövas Vårdnadshavaren får rätt att välja skolform CARLBECK-KOMMITTÉN

14 KVALITET I UTBILDNINGEN
En nationell utvecklingsinsats ska genomföras och samverkans- och inkluderingsfrågor bör följas upp genom utvärderingsinsatser Utbildningen bör i högre utsträckning uppmärksammas i kommunal planering och redovisning Läroplanernas skrivningar ska ha ett tillägg angående samverkan och samarbetsformer Samverkan underlättas med en gemensam skolledning och arbetslag med lärare från båda skolformer CARLBECK-KOMMITTÉN

15 KVALITET I UTBILDNINGEN
Den pedagogiska verksamheten, liksom kunskapen om begåvningsstöd och dess funktion behöver utvecklas Elevhälsan ska omfatta omvårdnad samt medicinska, psykologiska, sociala och specialpedagogiska insatser Elevernas inflytande över sin utbildning ska öka Elever i grundsär- och gymnasiesärskolan ska ha en individuell utvecklingsplan som görs tillsammans med elev och vårdnadshavare CARLBECK-KOMMITTÉN

16 GRUNDSÄRSKOLAN Grundsärskolan blir ett nytt begrepp för den obligatoriska särskolan dvs. omfatta dagens grundsärskola och träningsskola Begreppet ämnesområde ersätts av kunskapsområde Ämnen och kunskapsområden i grundsärskolan ska kunna kombineras med ämnen i grundskolan Timplanen lyfts in i skollagen och ämnet teknik och svenska som andra språk tillkommer CARLBECK-KOMMITTÉN

17 GRUNDSÄRSKOLAN Grundsärskolan ska vara nioårig och omfatta timmar garanterad undervisningstid Eleverna ska ha rätt till ytterligare två år om minst 800 timmar Ett betygsdokument kan innehålla betyg från såväl grundsärskolan som grundskolan Betygsskalan ska omfatta också Mycket väl godkänt CARLBECK-KOMMITTÉN

18 GRUNDSÄRSKOLAN En kommun, som inte är elevens hemkommun, ska ha skyldighet att ta emot en elev om det finns särskilda skäl till detta En elev som tagits emot i en kommuns grundsärskola har rätt att gå kvar hela läsåret och om det återstår ytterligare en årskurs, gå kvar också denna En kommun ska kunna frångå vårdnadshavares önskemål om placering vid en viss skolenhet på vissa villkor CARLBECK-KOMMITTÉN

19 GYMNASIESÄRSKOLAN I gymnasiesärskolan ska finnas nationella,specialutformade och individuella program, utbildningen ska vara fyraårig Yrkesträning och verksamhetsträning försvinner som begrepp Begreppet ämnesområde ersätts av kunskapsområde Hemkommunen avgör efter samråd med elev och vårdnadshavare vilken form av program som är lämpligt Kommunen ska erbjuda ett så allsidigt urval av nationella program som möjligt CARLBECK-KOMMITTÉN

20 GYMNASIESÄRSKOLAN Elever från grundsärskolan ska efter bedömning kunna erbjudas att gå ett individuellt program i gymnasieskolan Kurser från gymnasiesärskolan ska kunna kombineras med kurser och ämnen från gymnasieskolan Historia införs som ett nytt kärnämne Elever ska kunna söka nationella program i annan kommun Landstingens rätt att anordna utbildning i gymnasiesärskolan ska omfatta även individuella program CARLBECK-KOMMITTÉN

21 GYMNASIESÄRSKOLAN Lokala kurser ska prövas och fastställas av Skolverket Kurserna på ett specialutformat program ska utgöras av nationella kurser Kursernas omfattning ska anges i gymnasiepoäng Eleverna ska kunna göra ett gymnasiearbete Begreppet arbetsplatsförlagt lärande (APL) ersätter arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Eleverna ska kunna få möjlighet till lärlingsutbildning CARLBECK-KOMMITTÉN

22 GYMNASIESÄRSKOLAN Samordning av det arbetsplatsförlagda lärandet bör ske Skolhuvudmännen bör öka möjligheterna för personalen att besöka elever och handledare på arbetsplatserna Betygsskalan ska innehålla även Mycket väl godkänt Ämnesbetyg ska sättas efter varje avslutad kurs CARLBECK-KOMMITTÉN

23 GYMNASIESÄRSKOLAN Den yrkesutbildningsdelegation som regeringen tillsatt för att underlätta övergången mellan gymnasieskola och arbetsliv ska också omfatta gymnasiesärskolan Samverkan mellan gymnasiesärskola, arbetsförmedling, arbetsmarknadens parter, LSS-enhet och försäkringskassa inom kommunen bör utvecklas CARLBECK-KOMMITTÉN

24 KOMPETENS OCH UTBILDNING
Specialpedagogiska perspektiv ska tydliggöras i den grundläggande utbildningen Den verksamhetsförlagda utbildningen inom det allmänna utbildningsområdet (AUO) ska omfatta särskolans verksamhetsområde Högskoleverket får i uppdrag att ta fram goda exempel på hur specialpedagogik belyses inom AUO Den statliga rektorsutbildningen ska stärkas med specialpedagogiska perspektiv CARLBECK-KOMMITTÉN

25 KOMPETENS OCH UTBILDNING
Lärarutbildningarna bör i samverkan utveckla specialiserings-kurser om flerfunktionshinder, kommunikation etc. Skolhuvudmännen bör erbjuda verksamma lärare som undervisar elever med utvecklingsstörning kompetensutveckling Skolhuvudmännen bör erbjuda utbildning för arbetslag med lärare från bägge skolformerna Skolhuvudmännen bör erbjuda elevassistenter en adekvat utbildning CARLBECK-KOMMITTÉN

26 VUXENUTBILDNING Utbildningen benämns Utbildning för vuxna med utvecklingsstörning Rätt till utbildning på grundläggande nivå Varje kommun ska erbjuda stöd till lärande på gymnasial nivå och påbyggnadsnivå Utbildningen ska utgå från den enskildes behov och förutsättningar Utbildningens inriktning ska formuleras i en individuell studieplan som beslutas av rektor CARLBECK-KOMMITTÉN

27 VUXENUTBILDNING Kommunen bör sträva efter en samverkan mellan annan vuxenutbildning, daglig verksamhet och arbetsmarknadsinsatser Huvudmännen bör sträva efter att göra tillräckligt stora undervisningsgrupper Huvudmännen bör uppmärksamma behovet av grundläggande vuxenutbildning hos vuxna med utvecklingsstörning och invandrarbakgrund Folkbildning utgör en viktig del i utbildningen Regeringen bör uppmärksamma frågorna om studiesocialt stöd CARLBECK-KOMMITTÉN

28 RESURSER OCH FÖRDELNING
Alltför stora skillnader i genomsnittliga elevkostnader Dålig överblick över hur olika organisationsmodeller påverkar kostnader Olika fördelningssystem kan främja respektive försvåra samverkan inom och mellan skolformer Fördelningen kan bli styrande för valet av skolform En bred nationell och kommunal diskussion om resurser och fördelning och dess styrande effekter i skolan måste komma till stånd CARLBECK-KOMMITTÉN

29 ”Det är variationen av människor som gör mänskligheten.”
(Fritt från Nietzsche) CARLBECK-KOMMITTÉN