Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Finland efter 1809 Historia kurs 4 2 Innehåll Här anges endast större helheter. Strukturerna ger även ändra delområden Riket splittras Borgå lantdag.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Finland efter 1809 Historia kurs 4 2 Innehåll Här anges endast större helheter. Strukturerna ger även ändra delområden Riket splittras Borgå lantdag."— Presentationens avskrift:

1

2 1 Finland efter 1809 Historia kurs 4

3 2 Innehåll Här anges endast större helheter. Strukturerna ger även ändra delområden Riket splittras Borgå lantdag och reaktionen Reformarbetet Författningskampen Finland lösgörs från Ryssland Finland i andra världskriget Efterkrigstiden

4 3 RIKET SPLITTRAS 1809 Riket sprängdes efter : Finska kriget Orsaker till kriget: Napoleons expansion kontinentalblockaden Gustav IV: s omedgörlighet Rysslands behov av hamnar och kust i väster Kriget misslyckades p.g.a.: svag ledning bedrövligt fälttåg

5 4 åldrande armé, gammal taktik Sveaborgs fall utebliven hjälp från Sverige defaitism Freden slöts i Fredrikshamn september 1809 Sverige avträdde : Finland Åland Gränsfloder: Torneå och Muonio Övrigt: religionen skulle bibehållas i Finland

6 5 Orsak till mild inställning: Alexander I ville prova med konstitutionellt styre lagarna RF 1772 och FSA 1789 gav regenten stark ställning rädsla för uppror i Finland om det blev krig med Napoleon Finland gavs en särställning AUTONOMI

7 6 De ryska tsarerna Alexander I erövraren Nikolaj I den skeptiske Alexander II den liberale, nydanaren Alexander III den omstridde Nikolaj II den reaktionäre, förryskaren

8 7 TIDSUPPDELNING 1. Autonoma tiden Byråkratins tidevarv Konstitutionella tiden Författningskampen ofärdsåren konstitutionella mallanspelet andra förryskningsperioden Kampen om statsskicket Självständighetstiden 1917

9 8 Borgå lantdag Hölls i mars 1809 ( obs! före fredsslutet) Kejsaren avgav regentförsäkran Lovade hålla: landets grundlagar (de svenska) religion privilegier Trohetsed avgavs av folket och lantdagen fick i uppgift att behandla: militärfrågan (upplöstes) skatter (skulle användas inom Fi.)

10 9 penningväsendet (daler vid sidan av rubel) 1811 tillkom Finland Bank som skulle svara för inväxling av dalern högsta styrelsen (hade blivit i Sverige) lantdagen anhöll även av tsaren att svenskan måtte bibehållas som förvaltningsspråk tsaren biföll anhållan

11 10 Ändringar Helsingfors görs till huvudstad 1812 Åbo påverkat från Sverige H:fors närmare Petersburg 1812 anslöts ”Gamla Finland” till Finland 1827 flyttas Åbo Akademi till Helsingfors Åbo brand justerades gränsen i nordost till Finlands förmån (bl.a. Sallapuckeln)

12 11 Reaktionen Återgång till ett auktoritärt system med tsaristiskt envälde Orsak: Wienkongressen och händelserna i Europa nationalism, liberalism kravet på stabil politisk situation Politiken fortsatte under Nikolaj I Effekter: ingen lantdag byråkratvälde (Lars G von Haartman)

13 12 utvecklingen avstannade då lagstiftning uteblev övervakning av undersåtar studentnationer bort 1840 rubeln allenarådande censurförordning 1850 kontroll, indragningar landsförvisningar Men även gott: ny länsuppdelning ny hovrätt 1839 (Viborg) dödsdomar verkställdes ej mer Internationell konflikt: Krim- kriget drabbade även oss 1854

14 13 Kännetecken för utvecklingen i Europa från talets slut Industrialismen inleddes i GB på sent 1700-tal Spreds över Europa via Belgien, Frankrike, Tyskland Befolkningen ökade, städer och industrier tillkom Nya uppfinningar som förenklade och förbilligade produktionen Nya tankeriktningar följde i spåren

15 14 nationalism liberalism Stor efterfrågan på vissa produkter som trä och järn Sverige tidigt med men Finland förblev isolerat p.g.a. Nikolaj II inställning. Orsaker: rädsla för nya idéer hotade existerande strukturer bristfällig och gammal lagstiftning ingen lantdag Finland helt utanför då Nikolaj dog Alex. II liberal och Finland med i utvecklingen

16 15 Reformarbetet Alexander II sammankallade Lantdagen 1863 för att påbörja reformpolitiken 1 Reformer i samhällssektorn LO 1869 Periodicitet infördes vart femte år, senare var tredje utvidgad representationsrätt nya yrkesgrupper och stadsbor med viss inkomst utvidgade befogenheter anvisning av medel kontroll över Finlands Bank motionsrätt 1886

17 16 Kyrkolagen 1869 Tidigare stat och kyrka ett. Nu separeras de: Stat och kommun svarade för: fattig- och sjukvård skolväsendet vägväsendet brandväsende allmänna uppgifter Kyrkan fick: Självstyrelse, kyrkomötet med lekmän beslöt handhade andliga uppgifter religionsfrihet i viss utsträckning 1889

18 17 Kommunernas styrelse 1865 Uppgifter: - fattigvård - sjukvård - gatu-, vägnät - allmänna ärenden Kostnader bestreds genom att kommunerna fick beskattningsrätt

19 18 Städernas styrelse

20 19 Rättsväsendet 1889 humaniserad strafflag: skamstraff bort dödsstraff bort strafformer = böter, fängelse möjlighet till bot senatens justitiedepartement prokuratorn hovrätterna i Vasa, Åbo Viborg lagmansrätterna (1867) häradsrätternarådstuvurätterna

21 20 Värnpliktslagen 1878 Gjordes egen för att undvika rysk värnpliktsålder 21 tid max. 3 år 5600 man ( 8 bataljoner + 1 dragonregemente) 32 reservkompanier 1/10 togs genom lottning övriga övade 3 x 30 dagar officerare finska kommandospråk ryska finska officerare kom att övergå i rysk tjänst (ex. Mannerheim) Språkreskriptet 1863 finska kunde brukas med myndigheter (20 års övergång)

22 21 2. Reformarbetet inom näringssektorn Näringslagstiftning ångsågar tilläts 1857 forststyrelse 1859 sågningen fri 1861 forstinstitut i Evois 1862 tullar slopades i handel inom landet handel och hantverk tilläts på landsbygden 1859 skråväsendet upphävdes 1868 stadsuppdelningen upphävdes 1868 (stapel-,uppstäder) näringsfrihet 1879 utvecklingen kunde börja

23 22 Företagslagstiftningen Bolagsbildningar krävdes för kapitalkrävande verksamhet aktiebolagslagen 1864 banklagen 1864 Föreningsbanken 1862 Nordiska aktiebanken 1872 KOP 1889 Postbanken 1886 Sparbankerna t. Andelskassorna 1902 Bankerna samlade upp överskottskapital och förmedlade det till företagen. P.g.a. fattigdomen spelade den utländska kreditmarknaden en stor roll

24 23 Pengarna Guldmynt- fot Silvermarken 1860 Mark & rubel Silverrubeln 1840 Finlands Bank 1811 Rubel & daler 1809

25 24 Kommunikationer A. Havssjöfarten skeppen ägdes av köpmän och handelsbolag järn- och ångfartyg krävde mer kapital och FÅA tillkom 1883 p.g.a. kostnaden övergick sjöfarten i utländska händer 1874 grundades Hangö för vintersjöfart 1833 första ångbåten Ilmarinen Express första isförstärkta ångfartyg Murtaja första isbrytaren

26 25 B. Insjöfarten Livlig i och med kanalsystemets tillkomst Insjösystemet förbands med kanaler Saima kanal 1856 förband insjösystemet med havet möjligt använda råvaror i det inre av Finland virkestransporter genom flottningsleder och forsrensningar c. Landsvägarna i skuggan av kanaler och järnvägar

27 26 sköttes av bönder tills kommunerna tog över 1863 ny väglag först 1918 då behovet blivit ett annat D. Postväsendet utbyggdes och utvecklades kraftigt under 1800-t. senare del 1856 frimärken 1860 telegrafen 1880-t telefon & elektricitet E. Järnvägarna bredspåriga inlandsbanor (krav) byggdes utan helhetsplan men fick stor betydelse snabba transporter nya områden i bruk

28 27 nya tätorter uppstod lättare placera industrin H:fors - Tavastehus 1862 Riihimäki Petersburg 1870 Längd: km km km

29 28 Industrin Träindustrin ( ) utgjordes av sågindustrin lokalisering: flodmynningar: Kymmene, Kumo, Kemi. Exp. industri Pappersindustri ( t) trämassa, cellulosa, papper behovet växte med tidningarnas expansion lokalisering: syd- och mellanfinland. Exp. industri Metallindustri brist på järnmalm

30 29 produktionen gick till hemmamarknaden svårigheter med utländsk konkurrens Verkstadsindustrin hemmamarknadsindustri produktion av maskiner jordbruksredskap och kommunikationsmedel Textilindustri produktion av textilier och tyger för hemmamarknaden

31 30 Landsbygdsbefolk- ningen I. Jordägande a) ståndspersoner adel godsägare ämbetsmän b) självägande bönder II. Icke jordägande a) arrendatorer lägenhetsarrendatorer landbönder torpare b) övriga legohjon backstugusittare inhysingar

32 31 Problem: ökad befolkning ökade de egendomslösas andel torparnas position osäker Lantbruket Ökad befolkning krävde ökad produktion svårt p.g.a. konservativt system nyodling gav ökningen storskiftet gav möjlighet till utveckling spannmålsproduktion dominerade fram till NÖDÅR

33 32 Produktionsändringar: inriktning på boskapsskötsel foderproduktion export av smör, ost import av billig spannmål Bättre metoder: spreds genom hushållningssällskap effektivare redskap dikning, forsrensningar sjöfällningar växtförädling,, gödsling nyskifte betalades med skogens högre pris

34 33 Samhällsföränd- ringar Flyttning inom landet till industriorter tillgång till arbete ur landet till Petersburg från 1880 till Amerika (finl.sv.) arbetsplatser förryskning Rörelser i tiden Partierna tillkom kvinnoemancipationen nykterhetsrörelsen ungdomsföreningarna folkhögskolorna

35 34 fackföreningsrörelsen biblioteksrörelsen idrottsrörelsen Partibildningen (språklig) Fennomaner byggde på Snellman konservativt (US) yksi mieli yksi kieli ledare Yrjö Koskinen Ungfinnar liberala (HS) Lauri Kivekäs

36 35 Svekomaner yksi mieli vaikkakin kaksi kieltä konservativa (HBL) von Born, Wrede vikingarna var ytterlighetsgrupp Liberala partiet frisinnade språket oväsentligt (HD) Leo Mechelin 1903 Socialdemokraterna arbetsfrågor: ny lantdag 8h dagar nytt skattesystem läroplikt etc.

37 36 Ekonomisk utveckling fram till I vk Näringar enligt BNP primär 6547 sekundär 1325 tertiär 2228 Arbetskraftens fördelning lantbruk 7866 industri 514 service 410 övrigt 1310

38 BNP upp 70% produktiviteten inom industri hög i jfr med lantbruket inkomsten tredubblades produktionen fördubblades trots det var vi ett agrarland 1917 med låg levnadsstandard Orsak: ojämn inkomstfördelning ökad befolkning ( %)

39 38 Författningskamp- ens tid Ofärdsåren Bakgrund Storpolitiska läget Tysklands hot randländernas opålitlighet Ryska läget Petersburgs öppna läge slavofila rörelsen, panslavismen avundsjuka Debatt om Finlands ställning: Finland Ryssland baserad på regentförsäkran välvilja

40 39 Alexander III tsar 1881 efter att fadern bombmördats. Förryskningsåtgärder: a) Inledning: Postmanifest nr strafflagens uppskjutning 1889 Nikolaj II tsar 1894 och utsåg 1898 Nikolaj Bobrikov till generalguvernör i Finland b) Fortsättning: Februarimanifestet 1899 (rikslagarna skulle stiftas av tsaren och ryska riksrådet) folkadressen, kulturadressen Postmanifest nr (helt ryskt)

41 40 språkmanifestet 1900; ryskan myndighetsspråk ryska infördes i skolorna värnpliktslag 1901; rysk värnplikt värnpliktsstrejken ekonomisk kompensation till R. Bobrikov fick diktatorisk makt 1903 att genomföra förryskningen censur begränsad mötesfrihet indragning av tidningar upplösning av föreningar landsförvisningar fängslanden

42 41 grundande av ryska tidningar ämbetsmän avskedades ryskt gendarmeriväsende (poliskår) Finsk reaktion: Undfallenhetsmän acceptera och rädda det som räddas kan (Yrjö-Koskinen) Konstitutionella passiva: olaga påbud skulle inte följas (Mechelin) aktiva: motåtgärder som pol. mord, kontakter till revolutionärer (Zilliacus) Bobrikov mördades av Eugen Schauman 1904

43 42 Rysk-japanska kriget ledde till våldsam reaktion storstrejk oro våldsamheter frivilliga ordningsgrupper Tsaren gav efter och i november- manifestet 1905 återtogs förryskningen Konstitutionella tiden LO 1906 enkammarlantdag allmän, lika rösträtt hemliga direkta & proportionella val 24 år rösträttsålder

44 43 tre års mandatperiod årliga sammankomster stora utskottet broms valmanskåren tiodubblades och ändringen gav upphov till vårt nuvarande partiväsende gammalfinska partiet ungfinska partiet svenska folkpartiet agrarförbundet socialdemokratiska partiet lag om tryckfrihet och förenings-, församlingsfrihet stadfästes även Förryskningen återupptogs 1908

45 44 Andra förryskningsperioden ryska ministerrådet rätt att granska finska ärenden 1910 bestämmelse om rikslagstiftning återinförs 1912 likställighetslagen 1913 ryssar till senaten 1914 krigstillstånd och fullständigt förryskningsprogram Annat: fängslanden förvisningar (PES) lotsväsendet ryskt ryska ämbetsspråk ryska i skolan

46 45 Motståndet lantdagen protesterade och upplöstes årligen ämbetsmän vägrade och avsattes, förvisades aktivisterna mål : lösgöra Finland från Ryssland medel: våld -militär utbildning erhölls i Tyskland (27 jägarbataljonen)

47 46 Finland lösgörs från Ryssland 1. Ryska revolutionen och Finland Problem: krigsmotgångar hungersnöd dödsoffer tsarens oförmåga revolution i mars 1917 Lvov och Kerenski till makten

48 47 försökte reformera avslutade inte kriget marsmanifestet 1917 (förryskningsåtgärderna återtogs) 1916 års lantdag inkallades (soc.dem. majoritet) i Finland 8-h lagen kommunallag ransonering julimaktlagen (tsarmakten i inrikesfrågor togs av lantdagen) Dispyt med Kerenski och lantdagen upplöstes med våld

49 48 Konflikter: Mars 1917 myteri gendarmkåren upplöstes livsmedelsbrist strejker arbetslöshet kravaller plundring våld och laglöshet frivilliga ordningsstyrkor Vita skyddskårer Röda garden (borgerliga) (socialister)

50 49 November 1917 ny revolution i Ryssland novembermaktlagen 1917 och Självständighetsförklaringen 6 december 1917 senaten fick i uppgift att återställa ordningen skyddskårerna förklarades vara regeringstrupper 25 jan. senaten flydde till Vasa 28 jan besatte röda gardet H:fors och ryssarna avväpnades i Ö:botten

51 50 Kampen om statsskicket a. Utgångspunkt röda bättre rustade, erhöll hjälp av ryska frivilliga vita bättre ledning speciellt efter jägarnas ankomst gräs uppkom enligt linjen B:borg - T:fors - Viborg b. Offensiven april inleddes vitas offensiv mot T:fors som togs april landsattes tyska Östersjödivisionen i Hangö & Lovisa röda regeringen flydde till Viborg och senare Petersburg 16 maj segerparad i H:fors

52 51 Republikens första tid Svinhufvud riksföreståndare monarki oktober - november 1918 kung Friedrich Karl av Hessen problem pga. tysk kung Mannerheim riksföreståndare 1919 ny regeringsform (RF) Finlands presidenter: Ståhlberg Relander Svinhufvud Kallio Ryti Mannerheim Paasikivi Kekkonen

53 52 Koivisto Ahtisaari Halonen Problem: förhållandet till Ryssland freden i Dorpat 1920 förhållandet till Sverige Ålandsfrågans lösning klyftan mellan segrare och besegrade amnesti soc. dem. tilläts Lex Kallio 1922 social- och arbetslagstiftning kvinnans ställning förbättrades skattereform 1922 Typiska drag i republiken: randstatspolitiken

54 53 frändefolksideologin försvarsplaner språkfrågan löstes med lagen om H:fors universitet förbudslagen upphävdes genom folkomröstning ytterlighetsrörelser Lapporörelsen IKL AKS 30-talet diverse oroligheter otrygghet och fattigdom hästupproret Loimijokiupproret diverse statliga skyddslagar moderna partiernas tillkomst

55 54 Finland i andra världskriget Allmänna orsaker (Europa): Versaillefreden tysk expansion västs svaghet rysk rädsla för Tyskland Speciella orsaker (Finland): Molotov-Ribbentropavtalet Leningrads säkerhet Finland avvisade Sovjets territoriella krav vilket fick till följd att Sovjet iscensatte ”Mainilaskotten”

56 55 Krigstiden Vinterkriget inleddes i november 1939 Davids kamp mot Goliat avslutades 13 mars 1940 (105d.) med Moskvafreden Fortsättningskriget inleddes efter midsommaren 1941 tre skeden anfallsskedet ställningskriget reträtten vapenstillestånd i Moskva 1944 bekräftat i Parisfreden 1947

57 56 Efterkrigstiden (andra republiken) Fredsvillkorens uppfyllande kontrollkomission övervakade SF Skadeståndet kontrollerades av Soteva ersättningar i metallprod. ex. kabel, fartyg, maskiner metallindustrin uppbyggdes yrkesskolor 1945 betalningstid 8 år höga böter vid förseningar 1952 efterskänktes resten 500 milj. hade betalats

58 57 Krigsansvarighetsprocessen Ryti och några ledande dömdes till fängelse som skyldiga till kriget (benådades senare) Återuppbyggnadsarbetet Krigsflyktingar och egendomslösa Jordanskaffningslagen -45 2,5 milj ha till karelare, änkor värnlösa småbrukarproblematiken Bostadsfrågan bostads- och hyresreglering Aravasystemet

59 58 Finansiering lån i huvudsak Sverige senare USA och finansmarknaden sedelfinansiering = inflation = oro importrestriktioner och reglering; kuponger bort -54 ekon. utveckling pga Koreakriget (skogsprodukter) Inrikespolitik 1944 tilläts FKP bildade DFFF med vänstersocialister

60 59 röd -grönt regeringsblock till 1948 Problem: krigsansvarighetsprocessen vapengömmorna Valpo fackföreningsrörelsen inflation strejker-demonstrationer DFFF ur reg till 1966 agrarer + soc. dem. i regeringarna Problem: ekonomi arbetslöshet avtal

61 60 lantbruket generalstrejk soc.dem utanför regeringen Honkaförbundet sprack som en följd av notkrisen 1962 från 1966 folkfrontsregeringar och stark splittring bland partierna från 70-talet oppositionspartier och center- vänsterregeringar 1987 höger-vänster kombinationer och samförståndspolitik dvs. vi har sedan dess långlivade regeringar

62 61 Utrikespolitiken Före kriget: legitim utgångspunkt självständig stat agerar enligt gottfinnande resultat: bekymmersam politisk situation och dåligt åt alla håll Efter kriget: realpolitisk utgångspunkt beakta grannens position och agera därefter utgångspunkt för utrikespolitiken är neutralitetspolitik och obundenhet detta kallas PK

63 62 PK-linjen rangordnade utrikespolitiska tyngdpunkter: förhållandet till Sovjet samarbete med Norden förhållandet till ekonomiska integrationen (EG; EFTA; SEV) internationella verksamheten via FN Sovjet Mål förtroendefulla relationer (Sov. skulle inte kunna uppleva Finland som ett hot) Hur?: fylla vapenstilleståndsvillkoren

64 63 avvisandet av Marshallhjälpen handelsavtal 1947 (senare 5- åriga) ingåendet av VSB-pakten 1948 tullavtal VTE-avtal avtal med SEV årigt ekonomiskt samarbetsavtal 1977 Resultat: 1952 efterskänktes resten av krigsskadeståndet 1955 lovades Porkkala tillbaka 1955 Finland med i Nordiska rådet Finland medlem i FN 1955 Problem i förhållandet till Sovjet: kritik av socialdemokraternas politik

65 nattfrosten sovjet missnöjda med socialdemokraterna ambassadören hem och handelsförhandlingar avbröts upplöstes då regeringen avskedades och ny tillsattes 1961 notkrisen riktat mot Honka-förbundet önskade konsultationer enligt vsb-pakten upplöstes då Honka avstod och Kekkonen återvaldes 1973 Finlands integrationssträvanden löstes med Sev-avtalet 1973 och Kevsos-avtalet 1975

66 65 Samarbetet i Norden Officiellt antog Finland en nordisk orientering 1937 Nordiska rådet upprättades 1952 samarbetsorgan mellan riksdagar och regeringar ger rekommendationer, riktlinjer nordisk arbetsmarknad 1954 fri rörlighet på arbetsmarknaden i Norden Finland med i Nordiska rådet 1955 Åland och Färöarna egen representation 1970 Nordiska ministerrådet 1971

67 66 organisera samarbetet mellan regeringarna nordiska kultursekretariatet 1972 ministerrådets sekretariat 1973 nordiska investeringsbanken 1976 beviljar lån till investeringar av nordiskt intresse Resultat av arbetet: passfrihet arbetsmarknad sociala förmåner tryggade examensgiltighet språkhjälp likhet i lagstiftning miljö & energisamarbete

68 67 kultursamarbete rösträtt i kommunalval gemensamt agerande internationellt i bl.a. FN Dock inte: tull- eller ekonomisk union (pga. Finland) behövs inte mera med beaktande av EU- medlemskapet

69 68 Finland och Europa OEEC OECD 1948 Finland med 1969 Finland med i GATT EEC de sex BENELUX, D, F, I Finland avtal SEV 1960 EFTA S, N, DK, A, GB. SCH, P, Finland avtal Sov Finland medlem EEC = EG DK, IRL, GB med 70-talet G, ESP, P med 80-talet 1992 EG = EU 1993 EES - avtalet 1995 FIN, S, A medlemmar

70 69 Finland och FN grundades 1946, Finland med 1955 Finland har med Norden stått utanför stormaktsblocken Finlamd har verkat mot våld och rasism och för mänskliga rättigheter Medel: trupper till FN (Suez, Cypern, Libanon etc…) med i viktiga organ Ecosoc Säkerhetsrådet experthjälp folk på viktiga poster

71 70 Näringslivet efter II vk Strukturer Stark och snabb förskjutning från lantbruket till förädling och service talet ökade stadsbefolkningen med pers. Flyttningsrörelser till södra Finland till tätorter utrikes till Sverige Följder centralortsproblematik bostäder skolor kommunikationer service

72 71 övrigt missanpassning ekonomi arbetsmarknad Jordbruket minskad areal + minskat antal sysselsatta ökad avkastning Hur? mekanisering andra växter vete oljeväxter sockerbetor gödsling foderproduktion (AIV)

73 72 Problem Jordägoförhållanden (småbruk) torparlagen Lex Kallio snabbkolonisationslagen Klimat kort växtperiod kallt jordkvalitet god kvalitet endast begränsat i Nyland Åtgärder jorddispositionslagen 1959 tilläggsjord lag om lantbruksinkomster reglering, bidrag subventioner exportpremier åkerpaketering & slakt 1969 Med EU nytt system


Ladda ner ppt "1 Finland efter 1809 Historia kurs 4 2 Innehåll Här anges endast större helheter. Strukturerna ger även ändra delområden Riket splittras Borgå lantdag."

Liknande presentationer


Google-annonser