Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Samhällsbaserat stöd för personer med psykiskt funktionshinder Lars Hansson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Samhällsbaserat stöd för personer med psykiskt funktionshinder Lars Hansson."— Presentationens avskrift:

1 Samhällsbaserat stöd för personer med psykiskt funktionshinder Lars Hansson

2 Den psykiatriska vårdens utveckling Dårkistor, fattighus Mentalsjukhusen /60 Kritik mot vården på mentalsjukhus –Torftiga miljöer: hospitalisering o stigmatisering –Etik - förhindrar normalisering o integrering USA: Mental Health Care Act 1963 Italien Lag : Inläggningar på mentalsjukhus förbjöds

3

4

5 Lugn manlig avd Säters sjukhus

6 Utveckling av slutenvårdsplatser i psykiatrin

7 Nyckelbegrepp i policydokument kring samhällsbaserad psykiatri Normalisering - medborgare Integration i samhället Behovsstyrda psykiatriska verksamheter Brukarinflytande Förbättra –Livskvalitet –Materiell välfärd –Anhörigas situation

8 Avinstitutionaliseringen av den psykiatriska vården Sektorisering o inriktning mot öppenvård (1980-talet) Psykiatriska kliniker med: –Avgränsat geografiskt upptagningsområde –Befolkningsansvar –Ansvar för alla vårdnivåer –Öppenvård i tvärdisciplinära team –Förebyggande arbete

9 Psykiskt funktionshinder En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid Delaktighetsbegränsning (t. ex. boende, arbete) Aktivitetsinskränkning (sköta hygien, bostad) Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk ohälsa

10 Allvarligt psykiskt funktionshindrade i samhället Kontinuitet Omfattning Behovsanpassning Tillgänglighet Stödsystemet fragmenterat Ökad hemlöshet Ökad suicidfrekvens Ökad kriminalitet Ökat missbruk Brister i vård och stöd Livssituation

11 Infectious Cancer Endocrine Mental Nervous system Cardiovascular Cerebrovascular Respiratory Gastrointestinal Urogenital Accidents Suicide Undet violence All causes Males Females SMR (Observed/Expected) for schizophrenia patients in Stockholm County SMR

12 Klient Psykiatrisk slutenvård Psykiatrisk öppenvård Socialtjänst Hemsjukvård Arbetsrehabilitering Försäkringskassan Primärvård Kriminalvård Boendestöd Kommunal dagverksamhet Somatisk vård

13 Bakgrund till psykiatrireformen 1995 Brister i samverkan Otydlig ansvarsfördelning Vård och stödbehov inte tillgodosedda Fortsatt intolerans och diskriminering Brister i välfärd och livskvalitet Brister i delaktighet i vård o samhällsliv

14 Psykiatriutredningens direktiv Kartlägga livssituationen för psykiskt störda Utvärdera de förändringar som skett på 80-talet Överväga åtgärder vad gäller ansvarsfördelning och organisation av stöd och vård Utreda behov av personliga ombud och former för samverkan Dir. 1990:71

15 Psykiatrireformens innehåll I Styrning med lagstiftning –SoL: förtydligande av kommunens ansvar för boende och sysselsättning, §21 –Lagen om kommunernas betalningsansvar (medicinskt färdigbehandlade) –LSS anpassades inte till gruppen psykiskt funktionshindrade Finansiering genom skatteväxling

16 Psykiatrireformens innehåll II Styrning med stimulansmedel 1,1 miljarder under en 3-årsperiod Riktade medel 159 miljoner –Personligt ombud 24 miljoner –Anhörigstöd 45 miljoner –Kamratstöd 45 miljoner –Psykiskt störda missbrukare 45 miljoner Utveckling av samverkan kommun-landsting 943 miljoner (projekt)

17 Problem i genomförandet Målgruppen oklart definierad Kommunerna senfärdiga med inventeringar Förseningar, passivitet i upprättandet av samarbetsavtal landsting-kommun Samverkan/samordning – fortsatta problem socialtjänst - psykiatri Kommunernas kunskaper om vård o stödbehov bristfällig Verksamheternas innehåll och kvalitet diskuteras inte – evidensbaserad vård o stöd? Gemenskap o delaktighet – stigmatisering, fortsatt nedvärdering o diskriminering

18 Kommunernas insatser SoS Nationell tillsynsrapport (2005) Inventerande och uppsökande verksamheter måste intensifieras Planering av vård, stöd och rehabilitering i samverkan måste intensifieras Personalens kompetens behöver förstärkas En fortsatt utbyggnad av verksamheter och insatser med kvalitet behövs för att motsvara målgruppens behov

19 Vansinnesförare konstaterad psykiskt sjuk Den 50-årige man som med en bil dödade två personer och skadade 15 är psykiskt sjuk. Man bakom Åkeshovsdådet psykiskt sjuk Den 32-årige man som åtalats för att ha slagit ihjäl en man och misshandlat sex personer lider av en allvarlig psykisk störning. Misstänkt flickmördare häktad Den psykiskt sjuke man som i torsdags knivhögg en femårig flicka till döds i Arvika, häktades på söndagen. Mannen som mördade Anna Lindh är med största sannolikhet psykiskt sjuk Linköpingsmördaren psyksjuk Våldet ökar med besparingar inom psykvården Risken att råka ut för oprovocerat våld har ökat. Våldsdåd 2003

20 Nationell psykiatrisamordning “Ambition och ansvar” –Förbättra tillgänglighet till vård och stöd –Stödja, stimulera verksamhetsutveckling Länsmedel Riktade projekt –Nationell psykiatrisamordning identifierar behovet av att stödja psykiatrisk forskning och utvecklingsarbete bl.a. inom området psykosociala insatser –Stärka utveckling mot evidensbaserade insatser

21 Trots reformerna kvarstår ett antal problem för de allvarligast sjuka Rapporter om att psykiskt sjuka fortfarande har en besvärlig livssituation –Utanförskap och diskriminering –Hög arbetslöshet, hemlöshet = sämre välfärd Brister i vården –Samordning –Kvalitet i insatserna – kunskapsbaserade insatser används i för liten utsträckning

22 Evidensbaserad psykiatrisk vård och stöd..är en integration av bästa möjliga kunskap från vetenskapliga studier och erfarenhetsbaserad expertkunskap som utgår från brukarens behov och preferenser

23 Vad innebär evidensbaserad vård? En medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens) –Men det vetenskapliga inslaget i vården är inte tillräckligt starkt –Vi utnyttjar inte de forskningsresultat som finns –Det behövs nya rutiner för att följa aktuell forskning och anpassa insatser Å andra sidan… –Nya åtgärder börjar tillämpas i vården utan att någonsin ha prövats vetenskapligt –Andra metoder som är föråldrade, men som blivit rutin, fortsätter att användas

24 Varför evidensbaserad praktik? Användandet av insatser med vetenskapligt dokumenterad effektivitet leder till –Bättre resultat för individen –Hushållning med begränsade resurser – Större kostnadseffektivitet –Minska omotiverad variation i praxis

25

26 Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner

27 Vem riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksamhets- chefer Övrig vård- och omsorgspersonal (Patienter, brukare och anhöriga)

28 Områden för Nationella riktlinjer Astma och kol (2004) Bröst-, kolorektal- och prostatacancer (2007) Missbruk och beroende (2007) Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008) Stroke (2003, 2005, 2009) Diabetes (1996, 1999, 2010) Depression och ångestsyndrom (2010) Demens (2010) Psykosociala insatser vid schizofreni (2011)

29

30 Rekommendationer om prioriteringar 1–10 (rangordning) åtgärder som inte bör utföras (icke-göra) åtgärder som bara bör genomföras inom fortsatt forskning och utveckling (FoU) Nationella indikatorer för god vård (underlag för uppföljning) Vad innehåller riktlinjerna?

31 Vad ska riktlinjerna leda till? god vård och omsorg evidensbaserad praktik stödja öppna och systematiska beslut om resursfördelning ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram

32 Nationella riktlinjer psykosociala insatser schizofreni Mycket gott vetenskapligt stöd Arbetsinriktad rehabilitering (Supported employment) Ett flertal familjeinsatser Integrerade insatser - intensiv Case Management (ACT) Psykoterapeutiska insatser (KBT Gott vetenskapligt stöd Social färdighetsträning (Liberman ”Ett självständigt liv”) Psykoedukativa program (anhöriga o patienter tillsammans) Mindre gott vetenskapligt stöd Insatser för att få klienter att inte avbryta behandling Tidig intervention/insatser för förstagångsinsjuknade i psykos Hemlöshet (Housing first) Inget vetenskapligt stöd Boendestöd Daglig sysselsättning

33 Arbetslöshet hos personer med schizofreni och i befolkningen

34 Arbetsinriktad rehabilitering Arbetsförberedande träningsmodell Ursprung i institutionernas arbetsterapi Skyddade träningsmiljöer Stegvis arbetsträning för att nå konkurrensutsatt arbete Generalisering av färdigheter kan ske från träningssituation till arbetssituation Supported employment Baserad på individens personliga val Direkt fokus på konkurrensutsatt arbete med lön Inga krav på mer omfattande bedömningar ”Place then train” Integrerad del av andra psykiatriska eller övriga stödinsatser Individualiserat stöd anpassat till den enskildes behov och förmåga Ej tidsbegränsat stöd

35 Effektivitet Arbete med stöd effektivare än arbetsinriktad träning –Fler erhåller konkurrensutsatt arbete (65% vs 26%) –Fler behåller arbete (34 vs 12 % vid 18 månaders uppföljning) –Högre månadsinkomst, fler arbetstimmar Arbetsinriktad träning inte effektivare än ”vård som vanligt”

36 Familjens situation Objektiva faktorer –Ekonomi försämrad –Minskad arbetsförmåga –Inskränkningar i fritids- och familjeliv Subjektiva –Familjemedlemmars psykiska hälsa –Våld –Behov av stöd

37 Utgångspunkter familjestöd Expressed Emotion Känslomässigt klimat i familjen (CFI) –Fientlighet –Kritik –Överengagemang Hög EE ökar risk för återfall hos patienten

38 Utgångspunkter familjestöd Stress-sårbarhetsmodell Biologisk sårbarhet Sårbarhet från livserfarenheter Stressande livshändelser och ett ogynnsamt känslomässigt klimat i familjen kan påverka sjukdomsförloppet negativt

39 Gemensamma drag i modeller för familjestöd Skapa en positiv allians med anhöriga Minska negativa aspekter i familjeklimat (fientlighet, kritik, överengagemang) Öka kunskaper om sjukdom, behandling, återfall, familjens roll Öka familjens kapacitet för problemlösning Skapa rimliga förväntningar på den sjuke familjemedlemmen Skapa ett system med ändamålsenliga gränser i familjen

40 Effekter av familjestöd Interventioner med syfte att ge utbildning om sjukdomen, familjestöd, krisintervention och träning i problemlösning resulterar i att: –Risken för återfall minskar med mer än hälften (1- och 2- årsuppföljningar) –Återinläggningar under en 1-årsperiod halveras –Påfrestningarna på familjen minskar –Patienter följer i större utsträckning sin behandling –Patienter är i större utsträckning i arbete –Kostnaderna för vård och stöd minskar (Cochrane 2002)

41 Samordnade vård och stödinsatser Case management Samordna vård o stödinsatser Tillgodose kontinuitet Förbättra tillgänglighet till stöd och vård Behovsanpassa stödet Understödja patientens autonomi Ombudsmannafunktion Påverka utbudet av insatser

42 En intensiv case managementmodell ”Assertive community treatment” Multidisciplinära team med aktivt uppsökande arbetssätt Case managers med ansvar för ca 10 klienter Icke tidsbegränsade insatser Koordination av alla interventioner, merparten interventioner görs inom teamet Interventioner i klientens miljöer Mobilt krisstöd dygnet runt Hög grad av tillgänglighet

43 Intensiv case management (ACT) jämfört med standardbehandling Färre som avbryter kontakt0,51 Färre inlagda i psykiatrin0,59 Fler i självständigt boende0,46 Färre hemlösa0,24 Färre arbetslösa0,31 Bättre tillfredsställelse Inga skillnader i kostnader ODDS (Cochrane 2002)

44 Psykologisk behandling vid schizofreni Psykodynamisk terapi Beteendeterapi/miljöterapi Kognitiv terapi/kognitiv beteendeterapi –samband tanke-känsla-handling –korrigera felaktiga uppfattningar/föreställningar om symptom –undersöka och ge stöd till alternativa tolkningar –förbättra stresshantering

45 Effektivitet psykologisk behandling Kognitiv beteendeterapi som tillägg till annan behandling/rehabilitering ger: –större förbättring i psykosocial funktion –större symptomförbättring –bättre compliance med psykofarmakologisk behandling –minskar inte återfall och återinläggning på sjukhus –men påskyndar utskrivning (Cochrane 2002)

46 Social färdighetsträning Syftar till att.. Förbättra sociala färdigheter Minska återfallsrisk Bli mer kunnig om egna reaktioner Minska kvarstående symptom Förbättra samarbete med vården Exempel på moduler: Hantera medicinering Förebygga/identifiera återfall Hantera/kontrollera symptom Vardagliga samtal med andra Konfliktlösning Missbruksfrågor ”Ett självständigt liv” Robert P Liberman

47 Ett självständigt liv Arbetssätt Oftast i grupp, 4-8 personer Klarlägga personliga mål Problemlösningsmodeller Rollspel med video Hemuppgifter Positiv feedback betonas

48 Effekter Sociala färdigheter förbättras Färdigheter kan vidmakthållas (dock få långa uppföljningar) Social funktion förbättras Färre symtom (negativa symtom) Minskad risk för återfall

49 Psykoedukativa insatser - Patient och anhörigutbildning Tre varianter av insatser Patientutbildning Patient + anhörigutbildning Anhörigutbildning Innehåll –Kunskap om sjukdom –Kunskap om behandling –Tecken på försämring/återfall i sjukdom –Familjens/Anhörigas roll

50 Effekter Enbart patientutbildning –Inga effekter på återfall eller symtom Patient och anhörigutbildning –Minskar risk för återfall –Minskar symtom hos patienten Enbart anhörigutbildning –tycks minska risk för återfall

51 Hemlöshet och psykisk sjukdom 2005 Totalt hemlösa Cirka 60% missbruksproblematik Cirka 40% psykiska problem Cirka 25% både och Socialstyrelsen: Hemlöshet i Sverige 2005

52 Hemlöshet och psykisk sjukdom Antalet hemlösa ökat med ca 3000 (i jämförbara tal) Antalet personer med missbruk ökat Antalet personer med psykiska problem ökat Socialstyrelsen: Hemlöshet i Sverige 2005

53 Insatser mot hemlöshet Bostad först jmfrt med vårdkedjemodell Meritera sig för bostad Boende kopplat till vård Vårdgivare kontroll över boende Krav på deltagande i behandling Krav på drogfrihet Egen bostad direkt Boende inte kopplat till vård Fastighetsägare kontroll över boende Inget krav på deltagande i behandling Inget krav på drogfrihet Bostad förstVårdkedja/Boendetrappa

54 Socialstyrelsen 2009: Boendelösningar för hemlösa personer – en kunskapsöversikt

55 Individanpassat stöd till arbete IPS1 Intensiv case management enligt ACT-modellen 1 Psykopedagogisk utbildning till person och anhöriga 1 Familjeinterventioner 1 Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning 1 Erbjuda långsiktig boendelösning till hemlösa1 Stöd i ordinärt boende 2 Social färdighetsträning 2 Utbildning av allmänläkare i tidig upptäckt 3 Åtgärder för nyinsjuknade personer enligt ACT-modellen 3 Modell för delat beslutsfattande 3 Psykopedagogisk utbildning enbart till anhöriga 3 Individuell KBT 3 Sysselsättning, daglig aktivitet utanför hemmet 3 Erbjuda hemlösa bostad enligt bostad först modellen3 Högsta prioritet

56 Bildterapi 8 Behandling med Basal Kroppskännedom 9 Psykodynamisk psykoterapi10 Stödterapi 10 Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedandeträningsmodeller10 Mindre intensiv case management10 Hjälp till bostad enligt en trappstegsmodell 10 Kognitiv beteendeterapi i grupp FoU Lägsta prioritet

57

58 PORT inventeringen Psykoterapeutisk behandling45% Familjestöd10% Arbetsrehabilitering23% Case management (ACT)10%

59 Patterns of treatment for patients with schizophrenia in routine psychiatric care Patientutbildning43 % KBT28 % Case management38 % Arbetsrehabilitering 0 % Social färdighetsträning14 % Någon psykosocial interv.69 % West et al, Psychiatric Services, 2005

60 Varför införs inte evidensbaserade interventioner i större utsträckning? Behandlare –Brister i kunskap om behoven hos brukarna –Brister i kunskaper/färdigheter –Utbrändhet, överbelastning Team –Brister i nödvändigt kollegialt stöd o samarbete –Brister i ledarskap Tid/resurser –Brist på resurser för nödvändig utbildning och träning (Corrigan et al 2001)

61 Strategier för att underlätta spridning Guidelines och praktiska manualer –Användarvänlighet –Möjlighet till kvalitetskontroll Utbildning –Grundutbildningar –För klinisk personal Organisation som understödjer –Samarbete –Ledarskap –Teambaserad in vivo träning och utbildning (Corrigan et al 2001)

62

63 CEPI - Verksamhetsområden Forskning –Forskning psykosociala insatser (CEPI) –Nationellt forskarnätverk –Internationellt forsknings- och kunskapsutbyte Kunskapsspridning –Utveckla och initiera fortbildningsinsatser –Upprätthålla en kunskapsbank inom området –Arrangera seminarier och konferenser Utbildning –Upprätthålla tvärvetenskapliga kontakter mellan lärosäten –Relevant forskningsbaserad kunskap förmedlas vid högskoleutbildningar Stödja implementering av evidensbaserade insatser Stödja SoS och IMS utvecklingsarbete


Ladda ner ppt "Samhällsbaserat stöd för personer med psykiskt funktionshinder Lars Hansson."

Liknande presentationer


Google-annonser