Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kritiskt tänkande och reflektion Jag tänker om något Jag tänker att jag tänker om något Jag tänker om något jag tänkt om Jag tänker om något som någon.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kritiskt tänkande och reflektion Jag tänker om något Jag tänker att jag tänker om något Jag tänker om något jag tänkt om Jag tänker om något som någon."— Presentationens avskrift:

1 Kritiskt tänkande och reflektion Jag tänker om något Jag tänker att jag tänker om något Jag tänker om något jag tänkt om Jag tänker om något som någon annan tänkt om Jag tänker om något som många andra tänkt om på olika sätt

2 Hur svårt kan det bli! En kritisk reflektion innebär att vi har kunskap om något – att vi kan resonera om något mot bakgrund av (denna) vår kunskap (i pedagogiken skall vårt vetande/kunskap bygga på en vetenskaplig grund). Dessutom behöver vi ha kunskap om alternativa synsätt, konkurrerande synsätt (kunskap) om det vi resonerar kring. (jmf – jorden är rund – platt). Det kan vara en kunskapssyn som varierar inom ett vetenskapligt paradigm och ev. utifrån två olika vetenskapliga paradigm (jmf. - positivism och hermeneutik).

3 Desto fler tunga argument desto större möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande och förhållningssätt. Högskolelagen och högskoleförordningen framhåller vikten av kritisk reflektion i lärandesammanhang Tekniker för kritisk reflektion praktiseras tex.; i Forum, genom feedback, i retorik, i problematisering och argumentering. Det handlar inte i första hand om att säga något… som avviker mot vad andra säger, utan det handlar om att underbygga sina argument med stöd av ’tunga argument’. Tex., om någon forskat om något X så är resultaten från sådan forskning något jag kan använda mig av i samband med att jag för fram en viss synpunkt i ett visst sammanhang tex., för en viss syn på lärande.

4 Innebörden i Begreppet Reflektion ”Reflektion skiljer sig från vanligt ’tänkande’ eller ’grubblande’ genom att den är påtagligt målinriktad att den genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet ära att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar” (Emsheimer, s. 5. i den svårfångade reflektionen”, Emsheimer et al., 2005).

5 Reflektionens praktiska domän – tex., handledning Handledning om hur något skall gå till – framåtblick och reflektion om något. Handledning om hur något gick till – bakåtblick och reflektion över något. Reflektionen är en metaverksamhet som ger oss en möjlighet till distansering – som är grunden i alla former av handlingsteorier. En fördel är att vi får ett seende ovanifrån och ser olika mönster Begränsning är att man ’befinner sig över något’ – dvs., man får förvisso en översikt : Risk? Man flyttar sig från situationen – fjärmar sig – tappar ’fotfästet’!. Därför kan man med fördel använda sig att fall/cases som konkreta exempel när man vill ge en bild av ’vad’ man belyser ovanifrån. Tex., om man vill visa på olika element/aspekter i handledningen i en viss typ av situation.

6 Reflektion och situation 1) omsätta teori i verksamhet: vi lägger teorier på skeenden/situationer och prövar och försöker förstå situationen utifrån teoretiska utgångspunkt. Jmf: teori om ångest – som förklarar människors beteende i en stressfull situation; Jmf: teori om sorgearbete – som ger oss vägledning om hur vi skall bemöta människor som har sorg – olika stadier av sorgearbete. Jmf: teori om lärande – som ger oss vägledning om tex; hur vi bör undervisa (dvs. vilka undervisningsmetoder vi använder); och hur uppgifter skall konstrueras i samband med examinationer.

7 Reflektionens riktning R kan vändas inåt – över den egna utvecklingen (individen själv) R kan vändas utåt – om någon aspekt/skeende i omvärlden (miljöfenomen) R över och värdera tex., fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa –både ett individ och samhällsperspektiv. (Både inåt och utåt) R kan fokusera på centrala ’komplexa’ begrepp; sexualitet, identitet, jämlikhet. (Hansson, 2005).

8 Metod och reflektion R som en metodologiskt förhållningssätt Reflektionsprocessen kan jmf med ’pusselläggande’ där vi skapar mening och ’bilden blir tydligare och tydligare’ efterhand som pusslet läggs klart. Ibland får man vända och vrida på bitarna och till och med ’ta bort’ bitar som faller utanför pusslets fokus. Vi väljer att sammanföra pusselbitar som hör bättre ihop med varandra än andra bitar skulle gjort. Se – förstå – handla Fenomen – förståelse –tolkning - slutsats/handling

9 & för att göra det hela lite mer djupt Just when you think you know something, you have to look at it in another way. Even though it may seem silly or wrong, you must try! (Ur ’döda poeters sällskap) Vi reflekterar ofta i syfte att utveckla något, ändra på något som vi menar kan bli bättre. Det innebär att vi skall kunna formulera alternativa lösningar/synsätt gärna många – då först kan vi tala om ’kritisk reflektion’ då ser vi på dessa alternativ ovanifrån och jämför dessa i relation till en situation/handling/etiskt förhållningssätt. I bästa fall sker ett ’perspektivbyte’ Skilj mellan att ’se olika sidor av samma problem’ och att se problemet från olika perspektiv/utgångspunkter.

10 Perspektivbyte eller/och ’changing as a person’ En av våra svåraste utmaningar: Det kräver av oss att vi ska förstå något som innebär att vi måste ’missförstå’ oss själva till viss del – dvs. vi måste ta avstånd från vår egen position ’hoppa ur kostymen’ in i en annan ’dräkt’. Variationer av synsätt och sätt att förstå något - (som tex., i den fenomenografiska synen på lärande) blir då central – och människors förståelse skapas i relation till omvärlden (Marton & Svensson). Det är i kontrasterna som vi ser olikheternas innebörder och då kan vi också ta ställning i mer etiska och moraliska termer. Då kan vi också (medvetet) välja att handla på ett nytt sätt. (bl.a. Derrida).

11 Var börjar det i helhet eller del eller båda på en och samma gång Faktiskt så innebär det just detta – att vi skall pendla mellan att ’fånga helhetsinnebörden’ samtidigt som vi måste plocka isär helhetsinnebörden och vrida och vända på delarna sedan sätt ihop delarna igen och betrakta ’en förändrad helhetsinnebörd’. Jmf Livslångt lärande. Jmf fortbildning inom en profession – tex., förståelsen av den egna yrkesrollens förändring. Denna reflektionsmetod är vanlig inom den hermeneutiska forskningstraditionen (H spiralen). (Heidegger/Gadamar).

12 Lite bensträckning och frisk luft rekommenderas och 10 minuters reflektion …innan du fortsätter med dina studier.


Ladda ner ppt "Kritiskt tänkande och reflektion Jag tänker om något Jag tänker att jag tänker om något Jag tänker om något jag tänkt om Jag tänker om något som någon."

Liknande presentationer


Google-annonser